Vi hade alltså kalas för våra små i lördags men det blev mindre än vanligt. Vi brukar bjuda våra syskon också men i år blev det bara svärföräldrarna, min pappa och hans fru. Blir mer kvalitet på samtalen då när man är färre såklart, och jag tycker det är roligt när våra föräldrar får chans att träffas.
Jag ville inte bjuda på tårta eftersom vi ätit det i typ en vecka hehe, födelsedagarna innehöll ju det, så det blev knäckig rabarber/hallonpaj med vaniljsås, seg/kladdig kladdkaka med vispad grädde, kokostoppar och pollykolasnittar. Har aldrig bakat de två sistnämnda tidigare men det var riktiga fullträffar, speciellt pollysnittarna gick åt som smör i solsken. Allt var laktosfritt eftersom kära svärmor är laktosintolerant.
För er som gillar sega kolasnittar och polly måste ni testa dessa! Bara att göra som vanligt men blanda i hackad polly också. Pollykolasnittarna var det enda som inte var helt laktosfritt eftersom polly innehåller mjölkpulver, men Anna vågade testa och det verkade gå bra så är väl så lite. Jag och minisarna bakade kakorna i fredags kväll, skönt att dela upp det lite men paj och kladdkaka är godast nybakade tycker jag 🙂
Jag älskar ju tända ljus men Mange och hans pappa tyckte det var så varmt (ugnen hade gått varm för att baka paj och kladdkaka precis innan) så jag väntade med att tända dem tills vi satte oss vid bordet hehe.
Och så favoritpresenterna:
Idun älskar dockor, prinsessor, glitter och glamour och sånt som låter. Så hon hade önskat sig en docka som låter bland annat och fick den här av mormor och morfar.
Och Aston fick den här, en riktig rockgitarr med diverse ljudfinesser, den blev en storfavorit direkt.
Jag tycker det är lika komiskt varje gång barnen får leksaker som låter. Den som ger presenten liksom skrattar lite nervöst och undrar trevande om det här med leksaker som låter, om det är okej för oss som kanske kommer tycka att det är jobbigt med allt ljud. Jag brukar svara att jag föredrar leksaker som låter, för då vet man ju vad de pysslar med. Det är ju när det är tyst som det kan vara riktiga bus i farten 😉
♡
Förra veckan var inte riktigt vår vecka. Dåliga nyheter flera gånger och i lördags kväll spydde Elion. I går mådde jag och Mange konstigt men vi blev inte dåliga så vet inte om vi hade någon mild variant eller om vi bara inbillade oss efter att Elion spydde? Jag mådde i och för sig illa i fredags kväll och lördags också, men det gör jag så ofta att jag inte kan tänka att det är magsjuka varje gång (det är relaterat till innan ägglossning, under ägglossning, efter ägglossning, innan mens… suck). Och som sagt inga andra symptom. Men när Elion spydde tänkte jag såklart att det kanske pågått något inombords hela helgen. Alltså min skräck just nu är att minisarna spyr de med och då att de tajmar in tisdag-fredag när Mange är i Stockholm och jag ska rodda allt själv + jobb + plugg. Jag vet ju att det finns de som gör det alltid, men ensamstående föräldrar är superheroes säger jag bara.
Elion ville åka till Fredrik tidigare än på eftermiddagen igår och vi som skulle på familjemiddag sa att vi inte kommer ifall ifall. Istället åkte vi ut till stugan och tog med oss picknick. Gick en skogstur som blev lite av en hinderbana mellan varven där stigen var översvämmad eller det låg en gran som ramlat på den. Jättemysigt och perfekt helgsysselsättning.
Det finns en liten runda man kan gå från vår stuga (finns såklart flera), ut i skogen och så runt tillbaka till sjön och bebyggelsen. Här gick jag och Mange på en av våra första dejter för att plocka kantareller. Jag hittade två minimala haha. Vet inte om vi kanske hade ögon för varandra istället för bland mossan? 😉
Skönt när man har kanelbullar i frysen och kalasrester från dagen innan 🙂
Skål för att vi i alla fall hade tur med vädret! Det småregnade på morgonen och när vi åkte hemåt började det regna på riktigt. Och det fortsatte mer och mer för att vara närmast storm på kvällen. Så glad att vi kom ut en sväng och fick andas skogsluft. Det är harmoni för mig.
♡
Kommentera (6)
Godmorgon vänner! Alltså är det inte häftigt att en del av er har hängt med här inne i 12 år? Då var bloggen enbart en kul grej och det fanns massa tid eftersom jag bara hade mig själv att tänka på. Efter något år kom Elion och jag började blogga hos Allt för föräldrar. Men jag har hela tiden sett det som just en kul grej och faktiskt aldrig som ett jobb. Och det är säkert därför jag är ”dålig” på att hålla uppe en fasad när något inte är bra, eftersom detta är mer som ett forum likt en dagbok. De senaste dagarna har jag känt en oro som typ äter upp mig, men jag vill inte skriva något om vad det är eftersom det ännu inte finns något svart på vitt. Det är dumt att ta ut något i förskott, men bara tanken på att det skulle kunna vara så som det ändå talas om gör att hela jag går sönder inombords. Men jag ska försöka att inte skriva mer om det, vet ju själv hur tråkigt det är att läsa om A men inte B 😉
Idag ska jag bara plugga halvdag, och det blir en riktig slapp sådan. Ska mest bara läsa igenom mina examinationsuppgifter som ska skickas in senast kl.12 idag. Jag är så glad att jag alltid ser till att jobba på direkt för att kunna ta det lugnt mot slutet, då slipper man jobbig stress. Så i eftermiddag kommer jag vara sååå glad för att ha alla deadlines för veckan avklarade och sen är det bara att vänta på seminarierna för att sedan finjustera innan slutgiltig inlämning. Ja jag hoppas ju på att det bara handlar om finlir haha.
Igår efter förskolan gick vi på en prommis till en lekpark i närheten. Gick på ”upptäcktsfärd” och lekte vid stranden mest i och för sig. Tänk att det är bara få månader tills vi kan BADA ute igen 🙂
På upptäcktsfärd spanar man tydligen. Ser du något frågade jag? En elefant svarade Aston. Dead serious. Alltså den killen blir nog skådespelare eller politiker brukar jag säga, för han kan säga de mest tokiga sakerna utan att själv röra en min. Antingen tror han så mycket på det han själv säger eller så har han bara värsta poker facet.
På tal om det, när Mange hämtade på förskolan häromdagen hade ena pedagogen sagt att det är tur att vi känner Aston så bra. Vad har han nu sagt undrade Mange såklart. Jo att Mange har tagit undan hans säng så han får sova på golvet, men han får i alla fall ha sin kudde. (???) En annan gång hade han sagt att vi inte hade någon mat hemma i kylskåpet…. Ja ni hör ju. Den ena historien efter den andra och alltid lika seriös när han säger något. Vår lille tok!
Vi bor rätt fint ändå
Och bara för att – en morgon för fyra år sedan. Åh!! Måste vara en av de få gångerna som Idun låg hos sin pappa hehe. Hon fullkomligt vägrade det minns jag, säkert för att båda två är varma som kaminer och hon blev ju kokhet när hon var hos honom. Så det blev mycket mammamys istället. Jag som alltid fryser älskar att ha mina människoelement 😉
Just nu är det mycket. Mycket i skolan och mycket i huvudet. Fick information igår som gjorde att oron tog över hela tankeverksamheten och tårarna är ständigt nära. Jag som gått och tänkt på jobb och igår förmiddag fick trista besked om en tjänst jag sökt känner nu helt plötsligt att jobb är bara jobb. Verkligen. Relationer och människorna i livet är det viktiga. Jobb kommer och går (hoppas bara att ett jobb kommer snart hehe).
Jag tror Idun fick en fin födelsedag igår även om tankarna var på lite annat håll. Hon och jag åkte till köpcentret för att hon skulle få välja ut ett plagg men det var svårare än vad jag trodde. Vi gick verkligen genom alla butiker med barnkläder och hon ba nee inte den, till typ allt! Trodde verkligen att det skulle vara tvärtom haha. Men bra där, att hon inte köper bara för att köpa. Det slutade med ett par träningstights som hon ska inviga på gymnastiken idag. Frågade henne mitt i jakten som aldrig tog slut om hon kanske ville ta hål i öronen istället, men det ville hon inte 😉
Nya kuddar och ny ljusstake från MIO. Älskar deras rabattcheckar på 300 kr som kommer då och då 😉 Rosorna fick jag från min älskade man förra veckan när vi firade 5,5 år som par och 3,5 år som gifta.
Här kommer svar på ytterligare några frågor. Jättekul att ni frågade så varierat! 🙂
Det vore jätteintressant om du vill skriva lite om periodisk fasta. Hur du tycker att det fungerar/ hur du lägger upp ätfönstret. Kör du inte varje dag?
Jag tycker faktiskt att det fungerar jättebra! Det är 16:8, dvs. fasta under 16 timmar och äter under 8. Start- och stopptid kan man välja utifrån vad som passar en själv bäst. Jag äter ungefär mellan 9.30 och 17.30. Det beror på när vi äter middag. Äter vi middag halv sex blir det frukost vid halv tio. Äter vi middag 6 blir det frukost vid 10. Så jag hoppar inte över frukost som jag läst att många gör (men kanske främst de som tränar på kvällen, eftersom man ska äta efter träning), utan äter den senare bara. Nu har jag kört 16:8 i en månad och märker faktiskt vissa positiva förändringar. Jag läste på en hel del innan jag började och kom fram till att det finns många hälsofördelar med periodisk fasta, t.ex. ska det minska risken för hjärt- kärlsjukdomar, sänker blodtrycket, ökar sannolikheten att leva längre etc. Man ska fasta minst tre dagar i veckan, jag brukar köra fem – måndag till fredag. Vissa veckor har det blivit fyra. Dessa dagar äter jag alltså sen frukost. På helgerna äter jag som vanligt, både vad gäller frukost och det jag är sugen på i gotteväg. Men det ska vara bra att bryta och variera ätmönstret vid 16:8. Framför allt har jag ju slutat småäta på kvällarna, det var mitt största och främsta mål. På vardagarna alltså, på helgerna äter jag precis som jag vill. Men det som förvånar mig är att jag de senaste två veckorna inte har haft det sötsuget jag tidigare har haft! Nu i helgen köpte jag godis som vanligt om än mycket mindre, men suget fanns egentligen inte där alls. Kändes konstigt haha, jag älskar ju vanligtvis smågodis. Piggare har jag tyvärr inte blivit, men jag är aldrig svullen om magen längre som jag kunde vara tidigare, när jag åt pasta eller bröd. Även om jag äter mer på helgerna, eller vi har en dejtkväll mitt i veckan så är magen liksom mer välmående efteråt. Så det känns som att mitt inre faktiskt mår bättre än tidigare.
Jag ska snart starta min C-uppsats, kvalitativ precis som ni gjorde. Har du några tips?
Det skulle nog vara att gå ALL IN direkt!! För det är galet mycket mer jobb än vad man tror, så att göra mycket i början ger bättre förutsättningar till att ta det lugnare på slutet. Jag är glad att vi gjorde just så, för mot slutet när många andra var stressade finjusterade vi mest vilket kändes obeskrivligt lyxigt. Är ni två som skriver eller skriver ni ensamma? Om ni är två tror jag att det är bra att utgå från hur man är som personer. Vill ni skriva allt tillsammans eller dela upp det? Vi delade upp det ganska mycket men träffades någon gång i veckan och pratade väldigt mycket i telefon för att liksom synka tankarna. Var även noga med att skriva referenser rätt från början, både i löpande text och referenslistan! Det spar mycket tid på slutet. Och det kanske viktigaste – skriv om något som intresserar, då blir det roligt! Däremot fick vi höra att man helst inte ska skriva något som man verkligen brinner för, eftersom det då kan vara svårt att hålla sig objektiv och saklig, vilket man måste kunna vara. Lycka till 🙂 Det var det roligaste och tuffaste jag har gjort under hela utbildningen!
Tröjan är to die for! Vart är den ifrån? Den är från Lindex men förra året tyvärr!
Jag har varit frånvarande från sociala medier ett tag och i såg nu att din instagram är privat och på bloggen syns inte barnen mycket. Är det något som hänt eller bara ett beslut?
Jag bestämde mig förra våren för att de inte längre skulle vara en del av bloggen. Anledningen är framför allt att jag inte längre känner att jag kan motivera eller stå för att visa dem öppet. Vem är jag att bestämma det liksom? MIG kan jag visa och Mange och andra vuxna som är okej med det. Men mina barn är barn och jag känner inte längre att jag vill att deras ansikten ska synas som tidigare med hänsyn till deras integritet. Men det var också i samband med att jag började arbeta på min nuvarande arbetsplats. Mitt yrkesval en avgörande faktor som fick mig att genomföra beslutet, eftersom jag kommer att ha ett jobb där det kan vara bra att vara mer privat med det privata.
Vart har du köpt diademet? Det finns på Nelly 🙂
Tankar kring ditt kommande yrkesliv? Vet du vad du vill göra? Socionomyrket är ju så väldigt brett att jag själv som är i början av utbildningen inte alls vet ännu…
Oj, ha det är ju det – det är ett så brett yrke. Vilket var precis varför jag valde det! Jag har en personlighet som behöver känna att jag har valmöjligheter och kan förändra. Det behöver inte betyda att jag gör det ofta för när det kommer till arbete är jag väldigt lojal, men jag behöver liksom känna att jag har varierande arbetsuppgifter med mycket frihet under ansvar. Jag var rädd att välja fel utbildning igen som när jag började sjukgymnastprogrammet, men det var just bredden i socionomyrket som gjorde att jag vågade. Jag brukar säga att det inte bara är ETT yrke utan man kan ha så många olika titlar – kurator inom skola, kurator inom sjukvård, barnhandläggare, behandlare, enhetschef, fältsekreterare, frivårdsinspektör, biståndsbedömare, familjerådgåvare mm, mm…
Det JAG är intresserad av är att vara socialsekreterare inom myndighetsutövning i första hand. Men även där finns ju olika val i och med olika målgrupper (barn, unga, äldre, missbruk, LSS, ensamkommande). Jag dras väldigt mycket mot just ungdomar, våld i nära relationer och faktiskt är missbruk något som växt för mig det senaste året. Inom individ och familjeomsorg (IFO) helt enkelt. Efter socialsekreterare kommer skolkurator på plats två. Det tänker jag att jag absolut också vill testa på, men inte förrän jag känner mig klar med myndighetsutövning och där är jag långt ifrån färdig.
Hipp hurra för vår Idun idag! Hon väckte oss med näsblod vid 05 idag stackarn, vilken start på födelsedagen. Tur i oturen så fick vi ju ligga och mysa tillsammans tills Aston vaknade.
Fick frågan om vad minisarna får för presenter i år. Jag köpte faktiskt allt redan innan jul, när vi var i Ullared och shoppade. Aston fick magformers och en bok. Idun fick också en bok….
…och en vespa till sin barbiedocka. Alltså jag tycker lite synd om Idun som måste dela rum med Aston. Hon är så försiktig och har alltid kunnat leka med de mest ömtåliga sakerna… And then came Aston som är en liten hulligan. Ja både han och Elion är ganska oförsiktiga av sig. Jag hoppas verkligen att hon får ha denna ifred.
Sen fick de även ett biobesök i helgen, det sa vi var en extra födelsedagspresent. Och båda får en minishoppingtur med mig där de får välja ut ett plagg att köpa. Jag och Idun ska åka iväg själva när Mange kommit hem från jobbet, det ska bli väldigt mysigt. Förresten, när får era barn ta hål i öronen? Jag var fyra år kom jag på nu, men det var för att jag ville göra det eftersom min storasyster på sju år fick det.
Födelsedagsfrukosten blev ett bygge av det som blev över från tårtbakandet igår haha, men det blev ju faktiskt en liten bakelse. Vi förberedde med att baka sockerkaka och göra tårtan redo för dekoration redan igår, det gäller att vara smart med tiden när det är födelsedag mitt i veckan.
Till middag har Idun önskat fondue så det ska vi såklart äta.
♡
Kommentera (9)