Vår morgon började med ett hallelujamoment. Man ska ju helst inte säga sånt här högt med risk för att jinxa, men Aston sov heeela natten i sin säng! Vet inte när det hände senast. Det har ju hänt ett par gånger förr men regel är att han trippar in till oss mitt i natten någon gång. Igår natt var det dock kanske en vändpunkt. Han ropade i sin sängen (istället för att bara komma in till oss) och när jag gick dit sa han att jag skulle lägga mig med honom, så det gjorde jag. Inte det ultimata men ändå framsteg att han uttryckte att han ville sova i sin säng. Så nu har jag fått hopp om mer sömn igen. Bra tajmat också att det blev ostörd sömn fram till 06 eftersom jag och Mange somnade vid halv ett. De var så söta när de trippade in tillsammans, Idun och Aston och sa att de ville gå upp. Pappan fick en välförtjänt sovmorgon. Den här rejäla sjukdomsperioden med snart två veckors vabbande avslutas i alla fall med otroligt mycket kärlek i hjärtat. Syskonen har haft en riktigt syskonvecka och helg och det är det finaste jag vet, att de leker tillsammans och har genuint roligt. Det får mig av någon anledning att längta efter vår och sommar och all utelek!
Vi har skjutsat ut Mange till stugan, gått en promenad till affären och om en stund ska vi ut till stugan igen för att grilla korv och lapa sol. Vilken U N D E R B A R dag det är idag!
Igår satt jag vid datorn en stund på mitt kontor, då joinade alla tre mig vid deras skrivbord. Idun i morgonrock, solbrillor och vårmössa, Elion i fotbollskläder såklart. Skulle vilja göra som en vän till mig hade och ha en hel maskeradgarderob åt barnen, eller i alla fall en låda. De älskar att klä ut sig. Nu är inte fotbollskläder och morgonrock maskeradkläder förstås, men ni förstår nog 😉
Jag har ordnat en liten skrivbordshörna åt främst Idun, det är hon som är mest pysslig. Elion har ett skrivbord på sitt rum och när Idun och Aston har varsitt sovrum kommer vi införskaffa ett till sånt här skrivbord med stol.
Kommentera
Är det fler än jag som typ i princip alltid gråter på bio? Spelar liksom ingen roll vad det är, minsta lilla som får mina känslor att vakna upp så blir jag berörd. Tror framför allt barnfilmer har den effekten, kanske för att de ofta har ett värdefullt budskap i sig.
Idag såg vi Coco, jag och min stora kille. Att gå på bio är lite av vår grej. Det var många familjer som gick tillsammans och det slog mig att vi också kommer att kunna gå på bio alla fem relativt snart. Det låter kanske konstigt, men på något vis har jag liksom inte haft en tanke på att det finns en tid utanför och efter bebisbubblan haha. En tid när vi inte ens behöver ha en extrablöja i väskan. Man kan väl säga att det blev minst sagt intensivt med två barn inom ett år, och det är nog först nu när vi har en nästan tvååring och en nästan treåring som jag inser det. Det är ju en väldigt speciell tid med små barn i huset. Magisk på såå många vis, men intensiv också som sagt.
Mange hade roat sig med att göra en sås i två timmar medan vi var borta (haha alltså ni förstår att han tycker det är kul att laga mat), och en riktigt mör vildssvinsstek. Nu sover minisarna och det blir monopol eller mello, Elion får välja. Kanske lyssna och spela samtidigt ?
Lördag och det verkar *peppar peppar* som att barnen börjar bli pigga nu igen! Elion som är aktivast i stan har legat ihopkrupen i sin puff större delen av veckan och det är då verkligen inte likt honom. Inte ens för nån timme. Så han har verkligen mått dåligt. Inga spyor men precis som Aston mått illa och ont i magen. Kan det vara samma magsjuka som beter sig på två olika sätt för olika familjemedlemmar? Febern som jag och Aston har haft fick även Idun inatt men det verkar som att det redan har vänt. Nu är det ”bara” Mange som varit lite febrig på morgonen, men han som har vabbat hela veckan i stort sett är rastlös och står och målar en viktställning till gymmet haha.
Första praktikveckan är gjord och jag får nog ändå säga att jag saknar min förra praktikplats. Kollegorna är helt fantastiska så stämningen är minst sagt på topp, men det är ungdomshandläggning och utredning jag saknar. Det är inte riktigt samma tempo där jag är nu, och jag känner att jag vill ha mer klientkontakt också. Och för mig passar det nog väldigt bra med att inte riktigt veta vad som väntar när man kommer till jobbet, att det kan skifta väldigt i arbetsuppgifter. Men det kanske vänder, jag har trots allt bara varit där en vecka minus en dag för sjuka barn.
En ett år gammal bild, jag försöker stå emot en impuls jag har fått om att byta hårfärg! Haha jag VET, jag är hopplös. Men det börjar krypa sådär i skinnet igen om att jag behöver göra någonting. Så då finns tre alternativ som jag ser det. 1. fortsätta som sist, blanda ljusa och mörkare slingor för att matcha min egen utväxt samt inte få så markant utväxt, 2. göra ljusare slingor för att det känns bra framåt vår och sommar (plus att håret får mer volym med blekt hår) och 3. lägga i mycket mer mörkare slingor så att helheten blir mer som på bilden. Hjälp mig gärna om ni har en åsikt!
Idag ska jag och Elion på bio och ikväll antar jag att det blir mello. Gillar inte alls alla delfinaler, men Elion är insatt så då kollar vi såklart. Mysigt ändå med såna där riktiga helgkvällar tillsammans.
Kommentera (5)
Fortfarande sjukstuga med tre barn, M är hemma medan jag kan traska iväg till praktiken på morgonen utan att tänka på skol- och förskolelämningar. Vilket är skönt, om man nu ska se det positivt :). Negativt är förstås att M hamnar efter väldigt mycket när han redan låg back men han kan i alla fall göra vissa saker hemifrån. Och för att få komma hemifrån lite han också åkte han iväg till stugan efter de hade hämtat mig på stan idag.
Mars betyder två födelsedagsbarn hos oss. Aston nästa fredag och Idun på måndagen därpå. I tre dagar kommer de båda att vara två år 😉
Min nya tröja glömde jag visa igår, den är från Cubus och i 100% bomull. Något jag gärna vill att tröjor ska vara men ni vet ju att jag ”brukar” klaga på att damtröjor sällan är det till 100%. Klockan får du visst 600 kr rabatt på (med rabattkod vinter600) fram till kl. 22.00 ikväll och inte kl.17.00 som jag skrev häromdagen.
Nu ska jag försöka få i de små liven mat. Frågade om de ville grilla korv i öppna spisen men inte ens det lockade…. NÄR ska det vända kan man undra? Det blir två veckor hemma från förskolan, riktigt så länge brukar det ju inte hålla i sig. Önskar mig en frisk helg för ALLA!
Kramkalas
♡
Kommentera (2)
Inlägget är i samarbete med Länsförsäkringar
Det värdefullaste vi har är våra barn. Och ändå är inte alla skyddsåtgärder anpassade för dem, t.ex i en bil där man utgår från en vuxens mått. Därför är det såklart viktigt att vi ser till att de sitter i hela och okrockade bilstolar och att de åker bakåtvänt så länge som möjligt (tills de är 4-5 år). Många tänker att det är dags att byta till en framåtvänd stol när det börjar bli trångt för barnens ben men det är fel – hellre brutna ben än skadad nacke. Det man ska gå efter är att barnets öra inte får passera kanten upptill på bilstolen för då får huvudet inte längre tillräckligt med stöd vid en eventuell krock. Glöm inte att koppla ur airbagen om det finns en sådan och babyskydd/bilbarnstol monteras i passargerarsätet.
Ett annat viktigt skydd är såklart cykelhjälm. Jag har själv ingen bra ursäkt till varför jag inte använder hjälm när jag cyklar, så jag tänkte köpa en sådan nu i vår. För barn upp till ca 7 år bör hjälmen ha ett grönt spänne, det innebär att spännet löser ut sig själv om barnet eventuellt skulle fastna med hakbandet i en gren eller gungan. Kom ihåg att alla hjälmar är bättre än ingen hjälm! Länsförsäkringar har gjort ett eget test av cykelhjälmar.
Elion 2 år och 4 månader, lycklig nybliven ägare till sin första cykel! Och en cykelhjälm som skulle med ungefär överallt. Vad roligt det är att ha massa foton, här ser jag ju att Aston fortfarande är lik Elion, mer än vad jag trodde. Som nyfödda var de verkligen kopior.
Hos Länsförsäkringar kan du läsa mer om vad man ska tänka på för att skydda barn i trafiken.
♡
