Den 10 juli kl. 20.44 föddes han, vår älskade Lennon. 4095 gram och 53 cm kärlek ❤️
Det blev igångsättning på lördagen pga. patologisk latensfas och när det väl var aktiv förlossning gick det fort och bra (etablerat värkarbete 17.30 och han föddes 20.44 efter några minuters krystvärkar. Dock blev det komplikationer några timmar senare när jag fick en stor blödning. Ska berätta mer när jag orkar ta mig utanför bebisbubblan. Den är för himla ljuvlig att vara i, bebisbubblan. HAN, Lennon, är för himla ljuvlig! Jag visste inte att jag hade saknat honom i mitt, vårt liv, så mycket som jag känner nu. Han är bara fem dagar gammal utanför magen, men från första stund när han kom upp på mitt bröst var han den mest självklara del av mig, oss, ALLT. Oändligt tacksam för honom och att allt har gått bra. Och för alla era hejarop!! ????❤️
Idag är vi i graviditetsvecka 40+0, dvs. BF var igår. Någon som vet varför BF skiljer sig åt mellan länder? I alla fall så är vår status att det nog är nära nu. Man kan ju inte riktigt veta (om inte vattnet gått) men kroppen signalerar om det extra tydligt idag ?✊?
Men det har lurats i en vecka nu. I en vecka (!!) har jag haft förvärkar nattetid. Det började natten mellan onsdag och torsdag förra veckan. De gjorde inte speciellt ont, men tillräckligt för att inte kunna sova. Spännande värre. Även natten därpå kändes spännande när det blev likadant – nu måste det väl hända snart? Nej då. Inte dags den natten heller. Fredagen var jag SÅ trött, rådfrågade förlossningen och fick komma in för undersökning och sovdos på kvällen. De där värkarna hade inte förberett något, tvärtom så hade värkarna inte gjort speciellt mycket alls. Sov i alla fall gott den natten (fredag-lördag) tack vare sovdosen med smärtstillande och sömntablett. Natten mellan lördag och söndag blev dock likadan – regelbundna småvärkar hela natten. In till förlossningen igen för ny undersökning och sovdos på kvällen. Men nej, inget hade hänt nu heller! Sov helt okej den natten med tack vare sovdosen men den här gången vaknade jag till och från ändå. Natten mellan måndag och tisdag blev utan sovdos och ännu lite ondare med regelbundna värkar igen. Vi snackar värkar ungefär var 4:e- 5:e minut och en minut långa hela nätterna). Var heeelt gråtfärdig då. Grät ungefär hela förmiddagen och fick en tredje tid för bedömning och ännu en sovdos på kvällen, på förlossningen. Det nämndes igångsättning MEN att det inte var aktuellt pga. fullt på förlossningen (vilket såklart gjorde att det på sätt och vis var bra att det INTE startade inatt för vill helst slippa åka till annan stad). Detta var alltså igår (BF). Och äntligen hade det börjat hända grejer! Öppen ynka 2 cm men ÄNDÅ, vetskapen om ATT de där onda förvärkarna ändå gav resultat äntligen var väldigt peppande. Fick en hinnsvepning också och vi var riktigt förväntansfulla inför natten. Meeen sovdosen hjälpte inte alls längre och förvärkarna kom lika regelbundet som de andra nätterna men gjorde ännu lite ondare och då alltså med både starka smärtlindrande tabletter och sömntablett i kroppen. Detta var tredje sovdosen men första natten de inte hjälpte alls, även om jag väl såklart hade haft ännu ondare utan den. Men även den här natten klingade värkarna av framåt morgonen. Detta var alltså i morse. Man kan väl säga att det kändes ganska hopplöst då, så jag grät en skvätt, duschade, somnade och vaknade med lite ny energi. Man blir ju smått knäpp av sömnbrist, och att ha ont sådär hela nätterna igenom ?
Jag ville hitta på något och föreslog hämtsallad till lunch uppe vid Utsikten, bara jag och M eftersom vi var barnfria. Sedan hämtade vi alla barnen och gjorde en familjeutflykt också – plockade jordgubbar! Lagom aktivitet och hur mysigt som helst. Nu håller vi tummarna för att det kanske är ikväll/inatt det faktiskt händer och vi får möta DIG där inne i magen ✊?❤️
Kommentera (12)Vi närmar oss mål och att få möta vår lille bebis! Och jag känner mig äntligen redo! Det gjorde susen att få semester helt enkelt ???
Vi är inne i vecka 40 och 39+1 idag. Jag har haft några förvärkar då och då sedan han fixerade sig för några veckor sedan, men igår kväll ändrade förvärkarna karaktär och kom mer regelbundet. Och heeela natten. Med tryck neråt och mensvärk i både mage och rygg mellan förvärkarna. Så pass att jag inte kunde sova. Ja då tänkte jag ju att det kan vara på gång! Det slutade inte trots två Alvedon och vid 04 gick jag upp och åt (var megahungrig), ifall ifall det var dags. Men framåt morgonen lugnade det ner sig och nu är det som vanligt igen.
Hade besök hos barnmorskan nu på morgonen och jag hade hoppats slippa det eftersom ”min” barnmorska är på semester haha. Allt såg bara bra ut! Och hon sa att om det blir så onda, regelbundna förvärkar är det bra att ringa förlossningen för att kolla läget. Hon menar att det kan gå fort i och med fjärde barnet, och det kan vara så att det är fullt på förlossningen pga många som är beräknade i juli. Med Aston i magen gick vattnet i 39+1, dvs den dagen vi är på just idag! Vi får se hur det hela utvecklar sig men hur eller hur så är han ju här SNART ?
Dagens mage – kanske den sista med bebis på insidan? Bjussar på lite olika vinklar för att få ett hum om magstorleken men han har sjunkit ner mycket det sista och jag känner mig konstigt nog mindre nu än för en månad sen!
Och magen utan kläder på, i måndags (38+5) Ignorera att det inte är helt färdigrenoverat i bakgrunden ? Vi ska flytta på dörren så den öppnas inåt, därav avsaknad av dörrkarmar ☺️
Jag fick order om att vila så mycket jag bara kan nu eftersom kroppen ändå visar på att den gör sig redo. Hon sa att om förvärkarna gjorde att jag inte kunde sova + mensvärk + tryck neråt händer det med all sannolikhet mycket med livmodertappen.
Visst är det härligt med lite svalare väder också? ? Det tycker min höggravida kropp i alla fall men jag vet ju förstås att ni är många som hellre har sol och bad! Men ni får tänka på vår natur som också mår bra av några såna dagar ??
Vilken rivstart det blev på min semester och barnens sommarlov (Mange jobbar den här veckan med). I fredags när jag, Idun och Aston hade vår sista dag innan långt sommarlov var det 35 grader och jag höll på riktigt på att smälta bort. Tidigare har jag varit gravid feb-nov och 2 x juni-mars. Att vara höggravid på sommaren tycker jag inte är härligt kan jag konstatera med den här nya graviditetserfarenheten.
Hur som, vi firade in sommarlovet med att köpa gelato och polkagrisar i Gränna och sen gjorde vi det enda rätta och köpte med pizzamiddag till stranden där vi lekte fram tills det var läggdags. Men på riktigt! Två gånger fick jag be människor att hålla coronaavstånd. Jag FATTAR INTE hur svårt det ska vara???? Jag håller mig från folk så gott det går, men nästan varje gång när jag är det blir jag chockad över att folk verkar ha SÅ svårt för en SÅ enkel rekommendation som det faktiskt är… ?
I lördags byggde Mange lite på altanen men vi åkte upp till stugan innan lunch för att vara där till söndagen. Blåste helt galet men det behövdes när det var nästan lika varmt som dagen innan. Vi satt mest i skuggan på stranden och bara gottade oss. Det känns ljuvligt att ha stämplat ut från jobbet för en väldigt lång tid, och redan i lördags kände jag att jag började bli mer redo för en förlossning och att möta lillebror!? Var nog det som saknades, att tryck på pausknappen för jobbet. Att jobba heltid har minst sagt varit lite kämpigt emellanåt ?
I söndags vaknade jag upp på soffan – först av alla i familjen så jag låg till och med och läste innan gänget började vakna en efter en. Jag har sovit i vardagsrum med AC i tre nätter nu och det har varit såååå härligt ??
Idag är det dock svalare igen så jag längtar efter att få somna jämte min älskade man ikväll igen. Nätterna är överlag en plåga just nu med väldigt många uppvak och sammandragningar/förvärvar, men svalt rum underlättar MASSOR ☺️
Idag hade jag kontroll hos barnmorskan och jag sa att jag tror han är fixerad för det har känts så de sista dagarna. Det har ilat och tryckt neråt, både fram och bak, och foglossningen har minskat precis som det kan göra när huvudet ”stabiliserar” upp bäckenet. Plus att rörelserna blivit helt annorlunda. Och visst var han det! Helgens grävande kanske gjorde sitt haha.
SF-måttet var 35 cm och enligt det beräknas han väga 3,4 kg nu, och barnmorskan gissade att han nog kommer väga kring 4 kg om han kommer kring BF. Vilket är det jag själv gissar på också. Har fått två stora bebisar (Elion 4190, Idun 4460) och så lilla Aston (3360).
Proverna jag tog igår var bara bra, men om det blir värre med klådan ska jag boka nytt prov. Tyvärr var blodtrycket förhöjt igen, jag hade 90 i undertryck, så jag ska på en ny kontroll för det redan imorgon. Men min underbara barnmorska gick på semester efter idag så nu blir de sista gångerna med en annan. Känns konstigt, för jag har bara träffat Hanna vid alla besök med både Idun och Aston. Med Elion i magen bodde vi ju inte här men annars hade jag önskat Hanna även då. Världens bästa är hon!
Och imorgon är det SISTA arbetsdagen på väldigt länge! Jag kommer vara föräldraledig till och med januari 2023 som det ser ut nu, men börja jobba deltid (1-2 dagar i veckan) från september ungefär. Efter en Spanienresa om det blir som vi önskar. Så helt föräldraledig till och med augusti 2022 till att börja med.
Vad tror ni – när kommer lille L? BF är alltså den 6 juli (19 dagar kvar idag!) och historiken är att jag tidigare fött barn på BF + 3 dagar, BF + 12 dagar och BF – 3 dagar. Jag tror absolut på en julibebis, men kring BF. Gissar på den 7 juli men hoppas lite på 6 juli eftersom det är ”vårt datum” samt att Elion föddes på den 6:e. Hade varit lite som att cirkeln är sluten om det avslutas som det började haha.