NÅGRA FLER FRÅGOR & SVAR

• Inlägg av: Evelina
• Datum: 8 januari, 2016
• Kategori: Frågestund, Vardagsliv
• Skriv en kommentar

Tror du på det övernaturliga och skulle du våga sova över på t ex ett slotthotell som sägs vara hemsökt?

Nej det skulle jag aldrig våga haha! Vet egentligen inte vad jag tror, men eftersom jag inte skulle våga så tror jag nog ändå på det övernaturliga. Jag tror definitivt på att man kan känna på sig saker men det har väl mer med intuition och magkänsla att göra.

Har du några knäppa vanor, tvångstankar, ritualer ect som vi läsare inte vet om och isf vad?

Hmm oj! Det har jag säkert 😉 Jag har i alla fall en grej med att liksom tvätta handfatet samtidigt som när jag tvättar händerna. Så är jag på besök hos dig och du har ett renare handfat efteråt vet du varför ;). Jag måste alltid klicka minst två gånger på låsknappen till bilen när jag låser den. Även om jag vet att jag tryckt. Säkert inte bra att göra det så förlåt älskade M för det. Sen kan jag själv tycka att jag är riktigt jobbig för att jag gärna vill göra färdigt det jag påbörjat, utan att pausa. Kan vara mindre smidigt och bra med småbarn hemma om man säger så. Typ ett barn ropar eller behöver hjälp med något direkt men mamma bara måste hacka färdigt hela löken för att hela löken måste hackas på en gång. Eller vad det nu kan vara.

Blir du aldrig less på bloggen?

Haha nee… Den är liksom en del av mig och jag mår bra av att skriva ner det som händer. Känner att det fungerar lite som en dagbok, som terapi. Jag får lätta på hjärtat, berätta om stort som smått och ni är som mina vänner som jag pratar med genom kommentarer. Skulle kännas tomt utan bloggen och er i mitt liv! Sen är det nog viktigt att göra det för att det är roligt, blir det ett tvång blir det såklart inte bra alls och då är det klart man är less. Än så länge har jag lyckats ha kvar bloggen som en kul hobby även om den samtidigt är en del av min inkomst, kanske just för att jag ser den som just en hobby och inte vill tänka på den som ett jobb.

Om du får en kväll att göra vad du vill vad gör du då?

Även om jag inte alls är redo för det med Idun ännu, och snart börjar om på ruta ett när lillebror kommer, så längtar jag efter en natt utan barn som väcker mig på morgonen. Alltså typ en barnfri natt! Eller i alla fall dejtkvällar. Bara M och jag och en riktig dejtkväll med sovmorgon deluxe. Önskning två är barnvakt för en kväll med middag och bio eller bowling när jag är ogravid så jag kan dricka ett glas rödvin på stan med min älskade! Ja fler dejtkvällar önskar jag! För om jag får välja att göra vad jag vill göra en kväll så är M definitivt med i planerna, älskar att umgås med honom och får aldrig nog.

En av två dejtkvällar efter att Idun kommit till världen

Elion verksr sällan sjuk, lite vabbande?

Tror han är sjuk ungefär som andra barn? Sen är vi ju två som delar på det i och med varannanveckalivet så kanske han tajmat in fler gånger när han är hos sin pappa haha? Nej men han är sällan riktigt sjuk, peppar peppar. När han hade spysjukan nu innan nyår var nog den gång han varit sjukast. De gånger han har spytt innan har han spytt en eller två gånger och sen blivit pigg. Nu var han helt utslagen och alldeles blek efter att spy en gång i timmen från morgon till kväll.

Hur reagerar du när du blir arg?

Blir tyst och inåtvänd oftast tror jag. Är dock medveten om det och jobbar med mig själv där, att prata om mina känslor istället för att stänga in det. M lär mig mycket om just det, han är väldigt mycket bättre än mig på att prata för att lösa olika saker. Vi kan bli döarga på varandra, men han är otroligt mycket bättre än mig på att prata om det efteråt. Och tur är väl det, ofta slutar det med att han får mig att skratta och så är allt bra igen.

Min fråga är om du ammade Idun? Om inte varför? Kram från mig som inte ammat min dotter alls och gärna vill höra anledningar från andra mammor och stötta allas beslut kring att amma och inte amma.

Jag har valt att inte kommentera alls angående amning helt enkelt för att jag tycker att det är sån fruktansvärd hets kring ämnet och att det är något som är helt upp till var och en. Det ska inte vara en sån himla grej! Det enda som spelar roll är ju att bebisen får mat med kärlek, sen om man helammar, delammar eller inte ammar alls är helt upp till var och en tycker jag. Vill man inte amma så ska man inte känna att man måste. Senast igår hörde jag på Nyhetsmorgon att rådet om att helamma till sex månader finns till framför allt på grund av att bebisarna i u-länder mår bäst av amning eftersom deras vatten inte är bra som vårat och därför skulle ersättning inte vara bra för dom. Hoppas att du inte har några negativa känslor angående ditt beslut om att inte amma! Jag har testat både amning och ersättning och kan efter mina erfarenheter i alla fall säga att jag är en person som inte tycker att amning är en sån där jättemysig grej som många andra tycker, och det ska vara okej att man känner olika i frågan. Precis som att alla vill ha sina förlossningar olika med bedövning och förlossningssätt tex, det kan ingen annan förutom personerna i fråga tycka nånting om.

Hur är din o F:s relation idag? Jag är nyfiken på hur ni löser livet som skilda, du och f? Har han ny familj? Bor han i närheten? Känns som ni har en väldigt sund och fin relation och gör allt för barnen.

Den är nog så bra den kan vara skulle jag tro. Vi är vänner och ställer upp för varandra och sätter alltid Elion först. När jag träffade M förändrades vår relation från att vara kompisar som umgicks någon gång i veckan tillsammans med Elion till att mer ha telefonkotakt när det gällde Elion, men jag tror att det första året med mjukstart var bra för oss alla tre. Han bor i stan men i andra änden. Har köpt bostadsrätt som är färdigbyggd i höst och har för närvarande inneboende i form av en lillebror som pluggar här i stan. Han tränar mycket, har mycket skägg och är lika go och glad som alltid!

Hur är relationen med de som fixade fruhippan? Blev de besvikna för att du inte ”uppskattade” (du förstår nog vad jag menar) deras planer? Jag är livrädd för att få en möhippa med massa pinsamma inslag, skulle bli såå besviken

Ja alltså det där blev ju verkligen hur fel som helst! Och jag vet att ni undrar men jag kommer självklart inte skriva namn eller hacka på någon för från min sida finns enbart en besvikelse och absolut ingen ilska. De flesta förstod ju hur jag menade och kände efter dagen som var allt annat än en dag för just mig, men vissa kunde tydligen inte alls ta min reaktion och de har jag ingen kontakt med i dagsläget. Jag förstår faktiskt inte alls hur man kan strunta i någons bröllopsfest för att bruden inte uppskattade sin fruhippa, eller ens skriva att man kom på den bara för att bruden ville det. Ska man komma ska man självklart göra det för att man vill vara med och dela sin väns stora dag. Och oavsett hur man tycker att jag förmedlade detta kanske man kan tänka sig in i situationen själv, och ta till sig mina ord om att jag verkligen inte ville vara otacksam och att jag förstår att det låg mycket energi bakom. Det gör jag verkligen! Som sagt så var vissa moment jättefina, men pga hur jag mådde just då, nygravid och känslig, så var det verkligen inget för mig att kläs ner utan att kläs ut på riktigt eller gå runt på köpcentret en söndagseftermiddag och försöka sälja kondomer till barnfamiljer. tex.. Det kändes verkligen inte som en dag för mig, eftersom jag faktiskt hade varit tydlig med att just sånt inte är något för mig, och jag önskar såhär i efterhand att det aldrig hade blivit av med tanke på hur det blev. Jag tycker inte att riktiga vänner reagerar på ett sånt här sätt och önskar bara att de som blev så jäkla arga bara kunde sagt oj, det var ju inte alls meningen (eller liknande) istället. Vilket de flesta också gjorde. Jag försöker alltid tänka mig in i den andras situation när jag känner att det blivit fel eller jag är osams med någon, och även om jag hade varit den som hade planerat en möhippa/fruhippa som blivit såhär ”fel” och jag hade blivit ledsen för att det blivit så, så hade jag ändå visat att jag hade brytt mig om jag hade gjort min vän ledsen. Inte blivit arg, struntat i hennes bröllopsfest eller slutat följa henne på instagram eller vad det nu är som mer blivit följden av att jag berättade att jag fått en sån stor klump i magen av dagen att jag grät när jag kom hem. Känner bara att det är ett så barnsligt beteende så jag orkar inte. Det är inte vänskap för mig.

Du är väldigt mycket för ”happy” och jag undrar lite vilken strategi du såhär på förhand tänker ha för att orka jobba som socionom med barn ärenden? Jag är själv socionom men jobbar med annat just för att jag tror att jag inte skulle orka rent mentalt..

Jag vill göra skillnad, för andra människor som behöver någon när hen är i en utsatt situation. Vill vara en länk till någon annans happy! Vet själv hur mycket det skulle ha betytt med en vuxen som hade krigat för mig, om de personerna jag själv hade kontakt med inom socialtjänsten hade lyssnat på mig. Sen vet man ju aldrig vad som väntar! Kanske jag jobbar med helt andra saker än vad jag tänker nu? Socionomyrket är ju så himla brett, och det är just därför jag valde det programmet. Tror jag är en alldeles för rastlös själ för att välja något som är mer ensidigt, ifall jag skulle ångra mig. Nu känns det som att vad jag än kommer jobba med så kommer jag alltid ha möjligheten att en dag byta bana helt om jag skulle känna för det.

Hur ställer du dig till skönhetsoperationer?

Tycker det är lika okej som att använda smink ungefär (hårt jämfört) men att det är mer permanent. Sen ska det alltid göras med stor eftertanke eftersom det oftast är permanent (mer eller mindre i alla fall) och absolut inte vara för någon annans skull än din egen. Jag tror att det är viktigt att man gör det när man vet att man inte kommer ångra det, utan det gör att du mår bättre i dig själv. På ett sunt sätt.

Vad är det pinsammaste som hänt dig? ?

Alltså jag är ju en sån som vill ha kontroll och sällan råkar ut för pinsamma saker eftersom jag är rätt försiktig av mig. Tyvärr får jag väl säga här haha. Hade varit kul att kunna bidra med massa roliga historier 😉 Men det skulle väl vara när jag blev för full för att se Takida eller när åkte skidor för första gången och ramlade direkt när jag klev av liften. Inte värre än så vad jag kan komma på just nu. Kan inte komma på något värre just nu men om någon jag känner läser och vet något mer får ni gärna dela med er 😉

Största ”turn on” och ”turn off” hos det motsatta könet?

Turn on är nog ändå snällhet, hur töntigt det än låter, och humor. Ett gott hjärta och känslan av att han aldrig skulle göra något för att såra mig. Rent utseendemässigt älskar jag skäggstubb, manliga händer och glittrande ögon. Alltså Ms ögon… Den vackraste blicken jag någonsin sett. Turn off är snålhet och egoism! Usch för det.

Hur hoppas du att ert vardagsliv ser ut om sisådär 13-14 år? Vet ju att du hade en otrygg uppväxt, så vad är viktigt för dig med ungdomar i huset?

Just att de känner sig trygga, och HEMMA. Att de kan komma till mig och M och prata om/fråga vad som helst. Att våra barn vill umgås med oss, resa med oss osv. Att vi alltid kommer vara en familj och ett team. I vått och torrt! Jag vågade ju aldrig ta hem kompisar, men hoppas att vårt hem blir ett hem där våra barn vill ta med sina vänner till.

Tappade du hår efter graviditeterna eller hur lyckades du motarbeta detta? Du har alltid så fint och tjockt hår!

Njae vet inte om jag gjorde det faktiskt. Inte som jag märkte. Men jag tappade jääättemycket hår under året jag och F delade på oss och jag har märkt att mitt hår mår dåligt när jag mår dåligt. Nu är det tillbaka i tjocklek efter den tuffa perioden så kan återkomma efter att lille A kommit till världen och jag vet om håret påverkats av två graviditeter direkt efter varandra.

Tips till vad man gör om spädbarn på 2 mån är torr i ansikte?

Använder inget förrutom babyolja i badet på bebishuden faktiskt så är nog fel person att fråga 😉 Fråga er BVC-sköterska!

Vad gör dig glad?

Att känna mig älskad. Att höra mina barn skratta. Att få kärleksbevis i form av ord eller små överraskningar. Att få pengar haha. Alltså man blir inte lyckligare av pengar i sig, men pengar underlättar ju helt klart för att göra saker man blir glad av. Sen tycker jag det är en skön känsla att tjäna ihop sina egna pengar, så det är mer att få lön jag tänker på. Har alltid gillat att jobba ihop pengar och tror det är därför jag nästan alltid har haft minst två jobb.

Vad gör dig ledsen?

Typ nyheterna. Så mycket hemskt som sker i världen… När barn och djur far illa. Att våldtäcktsmän och mördare får så låga straff!

Vad gör dig arg?

Ungefär det ovan. Och en mindre världsomfatande sak är när jag står i kö och personen bakom står för nära. Alltså jag avskyr verkligen det. Vill ha mitt space. Okej arg kanske är fel ord, men jag blir faktiskt lite irriterad haha.

Hur ser du på framtiden?

Jag ser ljust på framtiden. Älskar verkligen livet som det är nu och har allt jag någonsin kunnat önska och vill inget hellre än att dela mitt liv med M och barnen. Tillsammans med dom har jag allt och jag längtar efter att få tillbringa alla mina dagar med dom.

Sommardagen när jag precis fått veta att Lillebror flyttat in i magen. Vilken chock det var i några timmar! Men sen så självklart och känslan av att få vår familj komplett så tidigt är underbar.

♥