Älsklingar <3
Dagens händelse påverkade mig otroligt starkt, känner mig fortfarande halvt förstörd. Det bottnar väl sig i att jag inte kan tänka mig ett liv utan dessa två, eller Elion eller M…
Vi har kollat Så mycket bättre och det är verkligen BRA! Jill Johnssons version var ju magisk!
Kommentera (2)Igår blev jag kär i en body på Lindex, som inte fanns i Astons storlek (ni ser den på bilden nedan). Inte heller fanns den på Lindex webshop så idag på förmiddagen åkte vi in till centrum där den skulle finnas. Älskar när man kan se på hemsidan om produkten i fråga finns i lager och i rätt storlek dessutom.
Måste säga att Lindex baby- och barnavdelning just nu leder över Kappahl enligt mig. SÅ mycket fint!!!
Och den här tjejen – finaste tjejen i hela världen!!
Man får ju inte säga att man önskar kön och jag har heller aldrig gjort det. MEN jag tycker helt ärligt att det är jätteroligt att ha fått både killar och en tjej. För faktiskt så ökar ändå sannolikheten att jag får en liten shoppingkompis i Idun, jag tror absolut att vi är ”duktiga” på att fostra in våra barn i roller, men jag tror också att tjejer ÄR mer på ett visst sätt och killar mer på ett annat oavsett vad vi gör. Vissa intressen är helt enkelt mer ”killiga” och ”tjejiga”. Elion tycker inte om att gå med mig i affärer längre. Samtidigt som att det självklart finns undantag och vi är kort och gott bara personligheter med olika intressen och ja – personligheter. Jag vet att man säger att man uppfostrar sina barn på olika sätt och jag har säkert också bidragit till det men jag försöker ändå tänka på att de ska behandlas lika i de avseenden där det är viktigt. Jag har sedan de varit nyfödda sagt lika ofta som till Elion som till Idun att de är söta och tuffa t ex. Söt skulle nog de flesta säga är ett tjejord och tufft ett killord. Jag tycker det är ord som ingen äger. Precis som det där om att rosa skulle vara en tjejfärg – det är EN FÄRG. Ni som hängt med länge vet att Elion hade rosa när han var liten emellanåt, och det hade han för att han passade jättebra i starkare rosa. På förskolan var det andra småkillar som såg upp till honom och också började gilla rosa, men sen han började i skolan är det mest blått eller svart som gäller. För det mesta. Jag tycker det är synd att det ska vara så, samtidigt som jag verkligen tror att det ständigt blir lite bättre och bättre i den frågan. Precis som det hela tiden sakta men säkert blir bättre och bättre i jämdställdhetsfrågan. Och även om det är lååångt kvar där, så är ändå Sverige ett land där vi har kommit långt och är ett av de mest jämdställda landen i världen.
Oj, där blev det en lång utsvävning, jag skulle ju mest skriva om varför jag är tacksam mot JULA idag!
Det var nämligen så att hela lilla familjen var på JULA idag, jag bar Aston och M kollade på handtag. Jag tittade på Idun, hon var precis bakom mig. Jag kollar på M som visar en hussiffra. Jag kollar åt Iduns håll igen, men nu är hon inte kvar. Jag tänker att hon är säkert lite längre bort. Går dit men ser henne inte. Vänder tillbaka och säger IDUN till M som börjar leta efter henne åt andra hållet. Jag går tillbaka åt hållet jag kom ifrån och frågar en i personalen om han sett en liten tjej i rosa jacka men det har han inte. Vänder mig och möter M som inte heller hittat henne och nu börjar paniken komma smygande, han säger till mig att gå och ställa mig vid utgången. Jag gör det, mannen som jag frågade följer efter mig och säger till informationen att ropa ut en efterlysning och jag som hunnit få PANIIIIIIK nu kan inte hålla emot tårarna längre, jag tänker så många hemska tankar. Det är inte likt Idun att försvinna så långt. Och jag tänker på alla hemska människor det finns…. Mannen i personalen kommer fram till mig och säger någonting som jag inte minns, jag hör liksom inte och har verkligen fått panik och kan liksom inte registrera någonting förutom att titta efter Idun. Vi ser längst in i affären bortanför kassorna att folk börjar vifta mot oss, han i personalen går dit först (tror jag), jag står kvar vid utgången och tänker bara att ingen ska få komma förbi här med Idun, men så ser jag att någon i personalen håller upp Idun i famnen och jag skyndar bort samtidigt som tårarna rinner – av lättnad nu. Titta vad glad mamma blir av att se dig sa mannen som höll i Idun och då vaknar jag till ur min panikslagna känsla och tänker att ja, jag måste ju visa att jag är just glad, inte rädd. Alltså jag har ALDRIG varit så skräckslagen i hela mitt liv, heller aldrig så glad över att se någon. Och alla i personalen som letade och lugnade oss (mig hehe) är dagens hjältar för mig. Detta pågick säkert bara några få minuter men det kändes som en halvtimme. Av ren och skär skräck.
Vet ni vad hon hade gjort? Jo hon hade gått längst bort i butiken (bort från oss) och till en trampcykel, som hon testade förra gången vi var där. Hon var minsann inte det minsta rädd haha…
Det som skulle bli en halvdag med minisarna blev visst en heldag! Men jaja, får köra extra bra med start på måndag istället. Jag känner att det behövs mamma-barn-tid så då får vi såklart göra rum för det.
Minisarna åt lunch hemma och sen gick vi mot bussen för ett par timmar på köpcentret. Hittade två tröjor (har visst bara linnen och koftor och vanliga varmare tröjor är rätt skönt att ha nu) och vantar/mössa/pannband till mig och så strumpbyxor till Idun. Ja det var nog det. Så himla mysigt var det! Idun älskar att trippa omkring där och Aston bara ler och ler och ler åt alla han ser.
Min stora miniälskling och jag <3
På väg till bussen. Promenaden som tar två minuter för mig tar ungefär 15 med Idun och jag bara älskar det! Nyfikenheten som de här små minimänniskorna kommer med är något vi borde ta till oss av. Snacka om leva i nuet.
Nytillskott på köpcentret – jippie!
M kom också dit efter stugarbetet och han och jag tog en sen lunch på hans sista-val-ställe Mcdonalds ;). Jag testade en bönburgare men den var sådär.
GLADAST i stan!
Sen åkte vi hemåt och förbi rörbutiken där M behövde inhandla lite smått och gott.
I helgen ska det bara regna och jag vet inte alls vad vi ska hitta på?? Vad ska ni göra? Kom gärna med tips på aktiviteter med två minisar, regnväder är som sagt utlovat men det är ju mysigt att göra något.
Trevlig helg och TACK för alla härliga kommentarer på sistone!
Ni gör mig GLAD! <3
Elion är lämnad på skolan, M är i stugan och jag och minisarna har städförmiddag!
Haha det är lite komiskt att jag ofta får höra att vi har så rent och snyggt. Hemligheten? LÅDOR att förvara leksaker i och plocka undan från öppna ytor (typ bord och bänkskivor). Sen är jag den som dammtorkar kanske en gång i månaden, dammsuger en gång i veckan (skura golven ska vi inte ens prata om, händer typ aldrig utan jag torkar med rengöringsmedlen efter bebismatning typ)… Så nej, duktig på att städa är jag inte – hålla efter stöket är mer min grej ;). Så där vet ni var jag brister när tiden inte räcker till!
Bädda rent sängen är lika kul varje gång haha…
Är det något jag alltid har försökt tänka på med mina barn så är det att dom kan vara med på det mesta. Städar jag kan de vara med/hjälpa till (beroende på ålder), trädgårdsfix likaså osv osv. De vill ju bara vara MED och vara nära DIG – dyra leksaker är egentligen inte deras val (inte till en början) – och det är även så de lär sig om livet, vardagslivet. Samtidigt som LEK är otroligt viktigt för deras utveckling, inte det jag menar ;). Med bebis i huset är det tacksamt att ha en bärsele, så idag dammsög jag hela huset med Aston på magen och han var jättenöjd hela tiden. Han är alltid nöjd så länge man är i närheten, men lämnar jag honom i ena änden och dammsuger i andra blir han missnöjd rätt snabbt. Älskar känslan att ha rent hemma inför helgen så det passade ju bra att jag tog ”ledigt” förmiddagen! Och att dessutom lägga sig i renbäddad säng ikväll – lovely!
Det är två moment kvar av psykologikursen nu. Känns helt knas att den redan börjar närma sig slutet! Den håller liksom på halva terminen… Nästa vecka har vi redovisning av fältuppgiften och veckan därefter ska hemtentan in. Så med start nästa vecka är det alltså dags att börja skriva hemtentan! Eftermiddagen idag får gå till att läsa igenom arbetet så att den punkten är helt klar sen när det är dags att börja skriva. Jag har haft en hemtenta innan, men då skulle man svara på frågor. Denna gången är det mer en uppsats vilket såklart är lite ”svårare” då det är helt fritt men samtidigt så älskar jag att skriva och jag älskar även psykologi så det känns jättekul.
P.S. på tal om städ – alltså som jag skrattat åt diskussionerna som uppstått hos Katrin Zytomierska och Hugo Rosas kring huruvida man delar badhanddukar i familjen eller inte. Har aldrig tänkt på att det är en sån grej! Hur gör ni? Vi har typ egna handdukar kan man nog säga… M är lite noga med att ha sin egen, jag bryr mig inte om jag delar med varken honom eller Elion (tänker att man är ju ren när man är nyduschad!?) men respekterar M och låter bli hans handduk som jag vet alltid hänger längst bak på handduksvärmaren ;).
Kommentera (4)Sitter vid skrivbordet på mitt kontor, har tänt ljus och äter leverpastejsknäckemackor med gurka som fick bli min middag. Gillar verkligen det här rummet, min lilla hörna… Eftersom Elion, Idun och Aston äter middag samtidigt känner jag emellanåt att det inte är helt härligt att jag äter samtidigt, när inte M är hemma alltså. Elion äter själv förstås haha, men Aston måste jag ju mata och Idun halvmatas kan man väl säga. När M är hemma är det inga konstigheter för då tar vi varsin bebis, men som ensam vuxen känner jag faktiskt att jag ibland hellre väntar med att äta. Annars blir det bara att jag kastar i mig maten! Målbilden är att alla ska äta samtidigt, men det viktigaste är att barnen får matro i alla fall och jag tänker att bara Aston blir lite större blir det enklare med middag.
M kom precis innanför dörren så jag ska ge mina sista timmar av dagen till honom. Hade önskat en dejtkväll snarast men vettetusan om det är möjligt. Hade varit mysigt!
Världens bästa skruttar!!!
Kvällsmys med farmor som rymmer till Spanien nu igen 😉
Kram!
Kommentera (2)