Hänger ni med på att det är sista dagarna på juni? Inte jag riktigt. Det BLEV ju juni nyss?! För mig har juni inneburit massa roligt. Nytt jobb, nytt efternamn, ny förlovningsring. Kul månad minst sagt! Juli lär i och för sig inte bli sämre, med bröllop och förlossning som väntar. Manges lillebrors bröllop och min lillasysters förlossning.
Det är två veckor till BF (exakt idag!!) och jag har intagit ett annat fokus sedan någon dag. Jag är lite som på jour, beredd att hoppa in i bilen när som. Ja jag ska ju förhoppningsvis vara med! Förberett en väska med kamera och laddare (väskan ska fyllas på men det känns inte lika bråttom som kamera). Ska inte dricka en droppe alkohol förrän bebis är ute (inte för att jag dricker speciellt mycket men något glas rött vin då och då tycker jag är godis). Jag sover till och med sämre för att jag är nojig för att missa systers samtal haha. Men vet ju aldrig hur det startar eller hur snabbt det går. Men vad jag hoppas, önskar och håller tummarna för att jag får vara med.
Världens vackraste lillasyster med världens mest efterlängtade lille L. Snart ses vi!!
♡
I fredags hade jag äran att fota min fina lillasyster med gravidmagen. Jag frågade för ett tag sen om jag kunde få göra det framåt våren/sommaren och i torsdags frågade jag spontant om hon ville fotas nu när träden blommar. Det ville hon och det bästa var att jag samtidigt smidde en plan om att få fina bilder som jag kunde skriva ut och ha med som pynt till hennes babyshower på söndag. Den visste hon ju inte om, men eftersom vi ändå hade pratat om en fotografering och ville tajma in blommande träd så blev det inget konstigt att det blev lite hastigt och lustigt 😉
Jag orkar inte ens försöka sålla bort fler bilder haha så här kommer ett rejält bildregn:
Visst är hon VACKER? BF är 14 juli och tanken är att JAG ska vara med på förlossningen och fota även då! Alltså åhh vad jag längtar efter att få möta lille L för första gången. Han är så otroligt efterlängtad av så många.
/Stolt storasyster
Kommentera (8)
Imorse föll de första snöflingorna hos oss. De var små och få, så de la sig inte direkt. Men det är verkligen kyligt nu så kanske det är nära nu med vinter och snö? När Mange var i stugan i helgen var det snö, det är alltid kallare där ute eftersom det ligger högre upp. Förutom på sommaren när det ofta är varmare än här haha.
Jag har lämnat minisarna på förskolan men har inte föreläsningar förrän efter lunch. Vanligtvis har vi de mellan 9 och 15 någon gång, men idag håller de på fram till 17.
Igår var jag på ett efterlängtat frisörbesök! Kollade i almanackan och räknade ut att det var 17 veckor sen sist. Trots det hade jag ingen jobbig utväxt, det har sina fördelar att göra många tunna slingor i två nyanser varav den ena liknar ens egen hårfärg. Vi körde på samma spår nu, men ännu fler slingor i en nyans likt min egen hårfärg. Lite mörkare alltså, men jag känner inte alls för att vara sådär blond längre. Kanske för att det är höst och vinter?
Vädret vi har haft de senaste dagarna – isande kyla och vintersol får mig att tänka på den här dagen när Aston i magen förevigades av bästa Emelie. Detta var några få dagar innan han föddes.
Kommentera (1)
För fyra år sen möttes jag och Mange upp på stan för en efterlängtad dejt och det blixtrade lite när jag mötte hans blick. Aldrig har det känts så självklart, som om vi redan kände varandra. Vilket vi väl till viss del gjorde, eftersom vi 9 månader tidigare hade haft kontakt över nätet ett kort tag. Vi pratade non stop den kvällen och natten, ett samtal som flöt på helt naturligt precis hela tiden och jag minns hela kvällen som om det vore igår.
För två år sen, med Aston i magen och ganska så nykära stod vi framför varandra i Central Park med endast Emelie Ohlsson plus assistent som vittnen och sa I do. En dag jag också minns som om det vore igår!
Idag älskar jag den här mannen lika mycket, men mycket djupare. På så sätt blir det nog kärleken större för varje dag. Min kärlek för honom känns oändlig och jag hoppas att vi alltid kan älska varandra som vi gör. Att vi fortsätter att prioritera och respektera. Se varandra. Även om det inte är liiika lätt med små barn i huset och två renoveringsobjekt så tycker jag ändå att våra barn bara gjort banden mellan oss ännu starkare. Och att varje dag känna att han gör allt för mig och våra barn (Elion inräknad) gör att jag varje dag också känner mig lyckligt lottad som får vara hans fru. Han kändes lite för bra för att vara sann när vi först möttes, och det kan han fortfarande göra. Och bland gör han mig skogstokig också för den delen, men på något sätt tvivlar jag inte en sekund på hans kärlek och oss.
Vi tänkte fira hemma med barnen, god mat och jag har ordnat med en överraskning till efterrätt. Vi tänkte först barnvakt ikväll och hade styrt upp det men så kände vi att nä, en onsdagskväll när vi kan gå hemifrån tidigast 20, behöver sova typ 22 och hela gänget är förkylda och småhängiga. Mysa hemma är ju lite av vår specialitet så det blir bra det med :). Och ganska mysigt att fira med alla barnen!
♡
Kommentera (2)Hur är det att gifta sig i New York ja ett annat land? Hade ni velat göra det annorlunda såhär i efterhand?
Det var jättehäftigt! Magiskt. Kändes nästan lite overkligt och jag hade en att-vara-med-i-en-film-känsla vilket kanske har att göra med ”I do”-biten och att vara i en helt annan del av världen. Nu efteråt känns det kul att ha inte bara en bröllopsdag utan också en bröllopsstad att kunna återvända till. Vi bestämde oss för New York och ett destination weddning som det kallas just för att det skulle bli något speciellt. Alternativet vi hade var statshuset i stan och sen åka på en solsemester typ. Då kändes det mer lockande med New York. Att det bara var vi (och världens bästa fotograf som även agerade som vittne) kändes helrätt! Jag är inte inte mycket för ”princessbröllop” även om jag mer än gärna går på andras hehe. Men vi valde litet för att ha bara vår kärlek i fokus och M kände likadant.
Jag trodde inte att det skulle kännas sååå speciellt som det faktiskt gjorde, men det var verkligen hur vackert som helst och jag skulle inte ändra på något.
Fotograf / bröllopsvittne – Emelie Ohlsson, Love by Emelie.
För er som undrar hur man går tillväga när man gifter sig i New York har jag skrivit om det här.