Årsresumé i all ära, men här inne kommer jag bara skriva om den bästa dagen på mitt 2018. Utan tvekan är det dagen, eller dygnet då jag fick vara med på min lillasysters förlossning. Den 18 juli föddes min systerson Leon och det var en av de vackraste stunderna jag varit med om, tätt efter mötena med mina egna barn.
Det var bestämt sedan lång tid innan förlossningen att jag skulle vara med. Becca såg mig som en extraresurs och en extra stöttepelare. Anton i all ära, men faktiskt så märktes det att de båda uppskattade att ha mig med.
Natten den 17 juli ringde min lillasyster och sa att vattnet hade gått. I väntan på värkar skulle vi avvakta. Jag åkte till jobbet på morgonen och hela avdelningen var pirriga med mig haha. Värkarna som kommit från start avtog inte och jag frågade Becca om hon ville att jag skulle komma redan nu eller vänta, om de ville vara själva ett tag till. Hon ville gärna att jag kom, så vid lunch stämplade jag ut, åkte hem för att äta en snabb lunch och körde sen mot Vmo. Det var ju såklart också en anledning till att det kändes skönt att vara på plats, eftersom det är 45 minuters bilresa bort. Becca kämpade på hemma hela eftermiddagen och kvällen. Framåt natten kände hon att hon ville in för att kolla läget så vi åkte in till förlossningen. Blev hemskickade ganska direkt med starka tabletter för att Becca skulle få sova eftersom det inte var på ”riktigt” ännu. De gick och la sig och jag la mig på den bäddade soffan, men jag hann knappt somna innan jag vaknade igen av att Becca hade ONT. Så då bestämde jag att det var dags att ringa in till förlossningen igen, och de sa att vi var välkomna. Haha detta var en sak som Becca och Anton tackade mig för senare, att jag tog kommandot i den stunden. Men de sa att de inte hade ringt in igen så snart, eftersom de precis blivit hemskickade, men jag som varit med om det själv såg ju att det nu var på riktigt. Har glömt vad klockan var här, men har för mig 02 cirka.
Lustgasen var Beccas bästa vän och Anton var bästa stödet vid sidan. Han och jag turades om att massera, servera saft och heja på. Pussarna stod Anton för 😉
Det kom att dröja ungefär 12 timmar tills Leon var ute från det att de skrevs in, och jag kan säga att det märktes att det var personalbrist. Min starka lillasyster fick ta sig igenom ungefär två timmars krystande utan personal i rummet. Vi ringde på personal med tanke på hur jobbigt hon hade det och då kom de förstås och kollade läget, men gick igen. Jag tror att anledningen till att de kände sig trygga med att lämna Becca själv så lång tid fast hon var helt öppen och börjat krysta var just för att jag med fyra förlossningar i bagaget var med? När full styrka kom in i förlossningsrummet och hjälpte henne i krystandet tog det ytterligare en stund innan Leon entrade världen men då fick ju Becca aktiv hjälp och det kändes bra. Jag filmade ögonblicket samtidigt som tårarna sprutade. Det var så vackert. Helt otroligt fantastiskt fint att få ta del av en så speciell stund som när en ny liten människa kommer till världen.
Becca var en riktig hjärtinna och jag var så stolt över henne varenda sekund. Jag tror faktiskt inte att jag har sett någon vackrare som när hon precis fött Leon. För att hon utstrålade sådan otrolig kämparglöd? Något var det i alla fall. Något magiskt. Kan inte hitta ett bättre ord än det.
Finaste lilla familjen ♡♡♡
Vilket team de var, VI var. Jag har redan erbjudit mig att vara med på framtida förlossningar om de skulle vilja haha. Roligaste fotouppdragen man kan få inte minst!
Personalen på förlossningen var hur gulliga som helst som inkluderade mig i hela förlossningen.
Evigt tacksam är jag! Skrattade lite åt dom när dom båda tackade MIG för att jag var med. Jag förstår såklart hur de menar, men de ska bara veta hur tacksam JAG är. Det går liksom inte med ord förklara… Men såklart kändes det bra att höra att de tyckte att jag tillfört något, det var såklart min ambition!
Älskade Becca, Anton och Leon… TACK ännu en gång för att jag fick vara med på stunden då ni blev föräldrar!!
/Stoltaste mostern i världen
Fullt öppen och krysta själv i två timmar, jag blir ju lite nervös ändå! Jag är beräknad till slutet av juli och personalbrist är det jag nog är mest orolig för vad gäller förlossningen! Juli verkar ju inte riktigt vara bästa månaden, pga semester för många…. tur att du var där och kunde stötta upp! Första barnet och allt! Vilken krigerska du har till lillasyster ?
Hoppas förutsättningarna ändras tills dess eller att det ser annorlunda ut hos er! Sen får man tänka på att kroppen är otrolig och att det allra oftast går jättebra oavsett hur det ser ut med personal etc. Lita på din magkänsla och lyssna på kroppen, det är DU som föder barn och oavsett kunnig personal så kan de aldrig känna eller tänka det du gör kring din förlossning ❤️
Jaa krigerska är verkligen rätt ord. Jag är så otroligt imponerad!! Heja dig också sen i sommar 🙂
Nyårskram ❤️❤️❤️
Du har så rätt! Men jag är nog en sån som nojjar ganska mycket. Skulle nog egentligen vilja föda hemma så jag slipper oroa mig för att hinna in, få plats nånstans, ha personal i närheten etc. Hemförlossning har man ju en barnmorska tilldelad sig… men samtidigt; tänk om nåt händer som gör att vi borde vara på sjukhus? Så många tankar och så svårt att acceptera att jag inte kommer att kunna ha kontroll över situationen. Men om allt går bra och vi får en liten bebis är det ju värt all oro och alla funderingar och även en förlossning. ?❤️
Känner igen mig! Om det är något du seriöst funderar på tycker jag du ska ta upp det med din barnmorska och prata om vad det skulle innebära. Förlossning är verkligen en speciell upplevelse, en del kan man inte kontrollera men å andra sidan tänker jag att delen som du har inom dig och indirekt kontrollerar är så mycket större. Att ha bebis som målbild är verkligen något som hjälper både vid graviditetskrämpor och förlossningssmärta! Kramar
Här ligger man hormonstinn i hela kroppen (gravid i vecka 8) o bölar som en gris till ditt inlägg. Så fantastiskt fint skrivet och vilken fantastisk upplevelse att få vara med på en förlossning ❤️
Åhh vad mysigt att vara nygravid (hoppas du får må bra!?)! Och tack för fina ord ❤️❤️❤️
Nyårskram!
[…] är det exakt 3 månader till BF. Och 3 dagar till BF för min lillasyster!! Jag var ju med när storebror Leon föddes och hade fått vara med även denna gång om det inte varit pga. pandemin. Men men. Vi har i alla […]