Är du en av dom som har trott att amning skyddar ditt barn mot allergier? Jag har följt debatten länge eftersom jag har valt bort amning två av tre barn och tycker det är bra att något som i många fall stressar mamman (och dessutom med felaktig information) lyfts. Amning är absolut bra i länder där det inte finns tillgång till rent vatten men det är inget argument som vinner här i Sverige. Amning är såklart bra för närhet, men ni kan säkert förstå att flaskbebisar också kan få minst lika mycket kärlek och närhet. Det skulle väl vara den ekonomiska biten då, att amning är billigare, men det köper jag inte som ett vinnande argument eftersom pengar (den lilla pengen ersättning kostar) oftast inte är ett hinder. Jag tror på att mamman har rätt till att ta det beslut som passar henne och det utan att hon ska bli dömd av andra. Det är ingen mamma som är bättre bara för att man ger bröstet, ingen som ”vinner”. Att mammor stressar varandra och anser att de har rätt att klanka ner på en annan mamma bara för att hon tar ett annat beslut. Det är så himla fel! Det enda som faktiskt spelar roll i slutändan är att bebis får mat, närhet och en trygg anknytning! Visste ni det, att en trygg anknytning är typ det viktigaste för din bebis? Bröstmjölk eller ersättning är inte det viktigaste, det är bara två olika sätt att mata ett spädbarn på. Och mat, närhet och en trygg anknytning har då alla mina barn fått trots många flaskor ersättning så jag ångrar definitivt inte att jag valde bort amningen, för mig finns det ingen prestige i den.
Ni som hängt med länge vet kanske varför jag valde bort amning helt till Idun och Aston men jag kan ta det igen. När Elion föddes hade han en infektion. Det innebar ambulans från BB till närmsta neonatal, sondmatning, pumpande, STRESS OCH ORO, krav på att amningen skulle fungera (lägg till att det dessutom gick två DYGN innan någon ens frågade mig om amning, det ”glömdes väl bort” vid flyttningen mellan två sjukhus) innan vi fick åka hem (eftersom jag sagt att jag ville amma). Vi fick bo där i nästan två veckor och som ni kanske förstår blev matningen av min bebis ingen positiv erfarenhet den första tiden. Det var en lång procedur, han skulle först tutta på mig (men var för svag för att äta så), sondmatas, sen skulle jag pumpa. Hela erfarenheten av amning blev att det var ett krav. Jag mådde inte alls bra av den pressen och stressen. När vi kom hem fortsatte jag amma, men vi skulle fortsätta ge lite bröstmjölk på kopp efteråt också. Detta lärde Elion sig snabbt, så han kunde tutta på bröstet i flera timmar – han bara väntade på det där som skulle komma efteråt. Då tog jag till slut ett beslut om att börja med ersättning. Och det var ett svårt val att ta (allra mest pga omgivningens reaktioner och åsikter faktiskt), först, men befriande så fort det var taget. Han var ju minst lika nöjd men vi hade mycket mer tid över till att bara mysa. Fredrik kunde också mata honom och tog av sig tröjan när han gjorde det och fick på så sätt ett annat band till Elion än om jag hade varit den enda som matat. Vi blev alla mer harmoniska efter det. När jag blev gravid med Idun var amning ett laddat ämne för mig pga mina tidigare erfarenheter, jag hade inga positiva erfarenheter eller känslor för amning. Efter mycket om och men tog jag beslutet, när hon var ute, att jag inte ville amma. Det kändes helrätt. Samma med Aston, då bestämde jag mig tidigt i graviditeten att jag inte skulle amma. Samtidigt som jag ibland under graviditeten funderade på om jag verkligen inte ville amma? Det är förmodligen sista chansen jag får. Men nej. Dom flesta jag vet som har ammat har kämpat med det i många månader, som satt upp mål för hur länge de ska amma och det oavsett. Jag känner inte att det skulle vara värt det, när det finns alternativ som är minst lika bra. Helt ärligt tyckte jag inte att det var så mysigt i sig med amning heller och så får man också känna. Så snälla ni som är amningsförespråkare – se inte ner på eller var anklagande mot en mamma bara för att hon inte tar samma beslut som du. Det betyder bara kort och gott att hon tar ett annat beslut, men det är inte ett sämre beslut och du har ingen rätt att få henne att känna sig som en mindre bra mamma. Det är hon definitivt inte. Ni är precis lika bra, så länge ni sätter er bebis välmående i centrum och ger den kärlek, och mat – på det ena eller andra sättet.
Håller helt med dig trots att jag ammade och istället hade en flaskvägrande unge.. jag sa tidigt under graviditeten att jag vill gärna VILJA amma men som det kändes då trodde jag inte att jag skulle känna mig bekväm med det men testade och tyckte det var hur mysigt som helst. Jag sa dock att jag kämpar mig inte blodig, funkar det inte direkt så skiter jag i det. Trots alla odds emot oss (pga kejsarsnitt) så gick det heeeelt smärtfritt i 6 mån. Kanske för privat fråga men varför ville du inte prova med Idun? Var det just för att du visste att du ändå inte tyckte det var mysigt?
Bra inställning! Att inte kämpa sig blodig är ju bara sunt, när alternativ finns.
Precis, en stor anledning till beslutet var för att jag inte alls tyckte amningen var så mysig som en del gör. Sen var det säkert någon sorts trauma från allt kring Elion? Jag ville verkligen inte riskera att utsättas för den pressen och stressen igen, att amningen måste fungera. Majoriteten av de jag vet har ammat har verkligen kämpat sig just blodiga för att det ska fungera, och det tycker jag inte är värt. Kände någonstans att jag inte ens vill riskera det genom att försöka utan valde harmoni från start den här gången
Tack Evelina för detta inlägget! Precis vad jag behövde läsa. Vi väntar på lillasyster nu vilken dag som helst och jag vill inte amma denna gången heller. Gjorde det inte med första barnet och helt mitt eget val. Det är så skönt att läsa sådana här inlägg och inte känna sig som en mupp som man blir i mångas ögon tyvärr. Har oxå en lite personlig fråga, med Idun och Aston, fick du hjälp med att stanna av mjölkproduktionen? Jag fick det inte och det var tre dagar från h-vetet innan det slutade
Stå på dig finaste! Våga lita på din mammamagkänsla för den äger DU <3
Jag fick en tablett båda gångerna precis när de var nya, så be om den om du inte vill amma :). Jag har hört att den hjälper mindre för vissa, kanske de med mer spontan mjölkproduktion?
Jag visste att det kunde bli krångligt med amning innan jag fick barn men visste inte alls hur krångligt och emotionellt allt kunde bli. Fick 0 stöd av BB när vi var där ett dygn och bebis åt knappt alls på det dygnet men ”viktigaste är att hon äter efter 24 h” och ingen hjälp alls. Som att hon magiskt skulle förstå efter 24 h? Hon var hungrig och skrek den natten mycket och samma sak hemma första 2-3 dygnen. Jag hade ingen pump så kunde inte ge i flaska och ersättning var ju big no no att ge, herregud barnet behöver ju bröstmjölk. Typ så kändes det och då hade jag ändå en tetra köpt sen innan hon kom men vågade inte använda, eller tänkte inte ens på det alternativet för bröstmjölken var ju sååå viktig. Satt och pressade allt jag hade för att få ut mjölk i en flaska medan min man försökte trösta. Sen blev hon tvungen att ta ersättning/pumpad mjölk mellan försök till amning var 3e timma för hon skulle sola pga gulsot. Efter 2 veckor gick jag över till ersättning på heltid. Aldrig haft så mycket ångest av att MÅSTE amma fast jag kände mig sjukt obekväm av värme, svett, klaustrofobi, skrikig bebis som inte åt men skulle ändå trycka in tutten innan varje måltid med flaska. Alla skulle ge sina tips på hur man ska göra vid amning och jag ville slå varenda en. Nu kan min man ta henne vissa nätter för hon äter flaska och vi kan ligga kvar på samma plats vi sover för hon ligger bredvid i sin säng och släktingar kan mata medan jag gör annat och vilar. Det är ju mina egna känslor, en annan kanske tycker det är enkelt, värt att kämpa osv och det är ju fantastiskt. Men att tjata hål i huvudet och ge ångest till nybliven mamma är så jävla elakt. Man har ju baby blues så det räcker och blir över. Nä, tyvärr ser jag tillbaka på första veckorna med ångest mest. Jag ville amma innan men känslorna jag fick kring allt krångel gjorde så jag bara kände nej. Tänker be om mer hjälp för andra bebisen men tillåta att de är ok om de är för jobbigt.
Vad bra att ni har hittat det som passar er! Håller helt med, att ge ångest till en nybliven mamma är allt annat än snällt. Hon har tillräckligt att tänka på ändå, med en kropp och knopp som nyss varit med om ett sjuhelsikes marathon i förlossningen. Våga lyssna på ditt mammahjärta nästa gång! Vem vet, kanske du får mer avslappnade omständigheter då (ingen gulsot tex) och vill ge amningen en ny chans. Eller inte, ditt val och så ska det ju vara. Kram! <3
Sunda tankar. Har också erfarenhet av mycket jobbig amning pga olika anledningar. Och det där med närhet är ju det viktigaste!
(Det sa tom min kontakt på amningsmottagningen) Upplevde också att omgivningens förväntningar var svårast att hantera. Kram
Åh vad bra hon sa det, och närhet tror jag nästan alla mammor har i överflöd till sina nyfödingar <3
Jag är gravid för andra gången. När första barnet, min son, föddes hade jag sagt att jag ville försöka amma. Mest för att det var det man ”skulle” göra. Det katastrofala bemötandet från vården från sekunden han föddes (barnmorskor och undersköterskor som klämmer och trycker hårt på brösten, tvingar ett skrikande spädbarn mot mitt bröst trots att det var så tydligt att han inte ville och som gång på gång hetsar att jag måste amma och pumpa. På BB-mottagningen när jag äntligen trodde amningen kommit igång fick jag veta att jag praktiskt tagit svultit mitt barn för att han inte alls ammade ”rätt”) har gjort att jag denna gång är helt säker på att jag kommer ge ersättning från start. Jag är trött på att behöva förklara varför, ta emot åsikter med argument som inte stämmer och hela tiden behöva stå upp för mitt beslut. Det är dock en skön känsla att känna att jag vet exakt vad jag vill och att jag inte tänker ta emot något skit denna gången.
Tro på din mammamagkänsla så blir det bäst <3 <3 <3
Blir så ledsen över att läsa om ditt första bemötande med barnmorskepersonalen som nybliven mamma… KRAM
Så bra skrivet!!! Med mitt första barn kämpade jag i 10 veckor innan det blev ersättning, sån befrielse. Var så nöjd o trygg i det. Min andra son är nu 10 veckor o amningen funkar klockrent (ammar just nu)., o jag är supernöjd o trygg även i detta. Så jag är förespråkare för båda, för det viktigaste är ju hur mamman mår. För mår man dåligt påverkar det bebisen!!!
Verkligen det viktigaste och SÅ sant! Så härligt att du fått positiva upplevelser kring både ersättning och amning <3
HALLELUJA ???????? Tack för ett sånt bra inlägg med ett jättestort och jobbigt ämne, precis som du säger ”vad ska omgivningen tycka osv osv”.
Det här ämnet borde lyftas fram oftare och barnmorskor borde vara mer förstående.
Känns som dom flesta på BB bara vill tvinga en till amningen och det blir oftast ingen bra då.. antingen så funkar det eller inte, och antingen så vill man det eller inte. Upp till var och en ???
Så sant, att barnmorskorna är förstående är minst lika viktigt som att andra mammor är det. Speciellt som förstföderska tror man nog i regel på allt barnmorskan säger och gör allt som hon säger att man ska göra. Att denne är förstående och litar på mammans egen mammakraft är önskescenariot! Jag har haft ganska tur med barnmorskor som respekterat mina val och det är bara en barnmorska som var lite tjatig med amningen när Aston var nyfödd. Men man hör ju vissa skräckhistorier som gör en så ARG! Amning är väldigt fint men inget någon ska tvingas till såklart.
Jag är en amningsförespråkare, annat tre barn utan problem, vilket jag vet av erfarenhet är en lyx. Har svårt att relatera när ex du nu skriver om klankande.. jag tycker absolut att man ska göra som man vill och har svårt att förstå hur man ska behöva lägga sig i någon annans val. Därmed också sagt att jag nog varit skonas från omgivningens råd och åsikter, oavsett ämne gällande barn tycker jag mig inte ha stött på några fartgupp eller poliser, men vet ju också andra som får ”välmenande råd” från höger och vänster.
Så för många andras del så hejar jag på denna informationen, och hoppas folk kan hålla egna skuldbeläggningar för sig själv. Jag anser amning mest naturligt, men också ersättning som ett näst intill/minst lika bra alternativ om man inte kan eller vill amma!
Underbart att du fått bra starter med alla tre barnen <3
Det är det jag vill lyfta med inlägget – att inte skuldbelägga andra bara för att de gör andra val än dig själv! Kan man inte vara schysst kan man lika gärna vara tyst…
Jag känner så igen mig. Min son föddes med en svår infektion och bi bodde på sjukhuset. Jag hade en förlossningsdepression och mitt i allt detta skulle jag få till amningen. Jag hade för lite mjölk och sonen var ständigt hungrig och alla bara sa att jag skulle amma oftare. Jag grät mig igenom dagar och nätter dessa första månader av min sons liv. Sen skuttade han vid 4 månader att ta bröstet. Och plötsligt blev livet bra igen. Vi flaskmatade och hade en lugn glad och mätt bebis som dessutom fick en lycklig och harmonisk mor. Härligt Evelina att du lyfter detta ämne. Tack för en härlig blogg.
Vad bra att han själv valde att sluta ta bröstet när du tyckte det var så svårt (både att sluta med amning och mådde dåligt). 4 månaders kämpande och tårar är länge av bebisens första tid <3 Glad mamma = glad bebis! Det viktigaste är att ge barnet mat med kärlek som min kära vän sa till mig när jag valde att börja med ersättning till Elion
KRAM!
Hej!
Du kan säkert finna lika mycket forskning (om inte mer, tror jag) på att amning är att föredra ur flera aspekter. För mig fungerade amningen jättebra och jag tyckte verkligen om det.
Däremot borde det ju självklart vara ett individuellt eget val för mamman oavsett vilket man väljer ?
Vad härligt att du trivdes med amningen
Absolut, men att amning inte ska skydda bättre mot allergier och astma är de nyare studierna sen några år tillbaka och jag tycker det är bra att det lyfts så inte gamla myter får leva kvar i onödan (myterna är ju de som bidrar till hetsen i grunden). Amning är fortfarande något bra såklart, jag är bara negativ mot hetsen mot de som väljer bort amning och tycker också att det ska vara helt upp till var och en att välja matningsmetod 
Jättebra att du lyfter ämnet men jag anar ändå en negativ underton mot amning i ditt inlägg (kanske pga dina personliga erfarenheter) Tycker idealet vore att ämnet är neutralt laddat så att oavsett vad man väljer ska man inte behöva må dåligt över det pga andras åsikter. Jag har helammat och delammat till 1 års ålder med båda barnen och får nog lika ofta höra ” ska du inte sluta amma snart ” som du fått höra ” varför ammar du inte? ” hoppas du förstår vad jag menar ?
Den negativa undertonen är isf endast mot hetsen kring amning
Absolut inte mot amningen i sig för jag tycker det är vackert och bra med amning – det är ju det mest naturliga som finns. Jag förstår vad du menar och jag kan tänka mig att det är en vanlig fråga när barnet blir äldre. Men som nyblivnen mamma få höra från i princip ALLA som ser dig möta ditt barn kan jag ändå tänka är mer stressande om man känner sig osäker i sitt val pga omgivningens reaktioner (tidigare SKULLE man ju bara amma och det sitter i speciellt hos äldre vårdpersonal) tror jag ändå för många är jobbigare. Jag har varit rätt skonad och fått möta underbara barnmorskor (det har bara varit en som tjatat några gånger trots att det var mitt tredje barn), men jag försöker sätta mig in i de som upplever bemötanden som i kommentarerna ovan. Hemskt! Idealet är verkligen att få det neutralt laddat – men det blir det inte av sig självt tyvärr så jag pushar gärna för motpolen så att nyare studiers resultat ska få mer tyngd.
Det är ganska tydligt i ditt inlägg att du förespråkar ersättning och är negativ till amning.. det finns mängder med forskning som visar amningens fördelar gentemot ersättning.
Jag håller med att man får göra som man vill men det blir lite konstigt att du själv tar ställning (kanske omedvetet men ändå en tydlig ton i ditt inlägg).
Fast nej det gör jag inte, förespråkar ersättning. Jag skriver att båda alternativen är minst lika bra och att det viktigaste är att man inte sätter press på mamman, bara bebisen får mat. De nyare forskningarna säger tvärtemot vad man sa för ett tiotal år sen, om att amning skulle skydda mot allergier och astma. Det har visat sig inte stämma enligt nya studier (bl a denna jag hänvisar till ska vara den största i sitt slag), men självklart är amning också BRA för andra saker. Det är ju det mest naturliga som finns och en helt perfekt sammansatt måltid för bebisen, det är ju jättehäftigt att det fungerar som det gör :). Många studier som gjorts som säger helamning i 6 månader utgår från andra förhållanden än de vi har i Sverige, det är WHO:s rekommendationer i botten och de är framtagna för att skydda mot undernäring tex. Jag kan tänka mig att de som känner som du efter att ha läst inlägget, säkert mest troligt är en som förespråkar amning i första hand, men som sagt – jag är inte negativ till amning ALLS
(dock hetsen kring det)
Bra att du lyfter ämnet men jag önskar ändå att debatten inte fanns alls utan att ämnet var mer neutralt och att det ät lika ok att amma som att inte amma.
Jag har ammat tre barn och visst var det knöligt ibland men smidigt och jättebra när det funkade!
Det jag däremot fått höra flera gånger är kan du inte bara ge bebisen ersättning så du kan vara barnledig en kväll eller natt. Men så enkelt är det inte att ge flaska till ett ammande barn, inget av mina barn har förstått hur man dricker ur flaskan eller ens gillat smaken av ersättning. Samtidigt har det för mig inte varit ett problem att vara den viktigaste personen i min bebis liv i de ca sex månader jag ammat.
Men viktigt att vi kvinnor inte ens debatterar detta ämne utan istället stöttar varandra i vilket val man än gör!
Kram!
Ja det hade jag också önskat! Men tidigare har debatten varit för amning och mot ersättning, när det faktiskt finns mer och mer forskning som tyder på att amning inte är det enda bästa så kan jag gärna hjälpa att lyfta det för de som inte har läst detta. Som sagt så kan det minska pressen på många mammor, och glada mammor är glada bebisar.
Jag förstår hur du tänker. Nu är det ju så att även om vi har haft två ersättningsbarn, så har de ändå varit galet mammiga och ändå valt MIG i princip första året. Det har inte varit ett problem för mig heller, att känna att jag har varit den viktigaste personen, snarare tvärtom har det varit helt underbart att få den äran!
Håller helt med dig, stötta varandra är superviktigt <3
Jag anser att som mamma bör man utgå från hur man själv känner och ställer sig till amning och hur det upplevs. Är det negativ känsla känner bebisen av det och det blir en ond cirkel.
Själv ammar jag fortfarande mitt barn (1 1/2 år) till natten och x antal ggr på natten (mest vid oroliga nätter). Hon tar varken napp eller flaska och sambon har svårt att hjälpa till. Så att amma är både hur underbart som helst men helt klart känslomässigt. Därför är det viktigt för oss kvinnor att våga säga stop när man inte vill/orkar/kan.
Jaa amning är SÅ vackert! Det skrev jag inte, men tycker förstås. Det mest naturliga som finns ju
Men ja, otroligt viktigt att mamman går efter sin egen känsla och inte glömmer att tänka på sig själv i amningshetsen.
Oj nu vet jag inte vad jag ska tro längre!
Detta är ju bara en forskning, men den nyaste och mest omfattande i sitt slag så mycket tyder på att amning inte alls är det bästa som det länge sagt. Självklart är det bra för vissa saker, men det är inte det enda bästa alternativet
Ammade inte första sonen pga av massa krångel, andra sonen var det inget alls som krånglade. Första barnet verkar vara överlag lite svårare att amma? Man är ny i rollen och allt har en tendens att bli lite mer kaotiskt. Så var det iaf för mig. Tror jag överförde min oro och osäkerhet på första sonen. Andra barnet var jag lugn och visste hur det va att få barn. Men nog är det en stor kostnad att köpa ersättning, det är hyffsat dyrt. Helammade i 6 månader och matkostnaden var 0kr. Jag tycker det är helt upp till var och en hur man gör såklart. Känslan att kunna amma sitt barn är underbart, älskade att amma och kan känna sorg för att jag gav upp första gången. Hade gärna velat amma båda mina barn. Längtar till nästa gång
Så är det ju säkert, amning är något man lär sig
Tror ersättning kostar en femhundring i månaden ungefär, det tycker jag inte är en stor peng.
Vad härligt att du redan känner dig pepp på nästa gång!
Jag hade lite samma med mitt första, hamnade på neo och pumpade för glatta livet men kunde inte amma där på en vecka för att vi inte kunde ta upp henne ur sängen pga undersökningar. Började ge flaska där så hon lärde sig inte greppet. Sen fick jag så slarvig övergång och knappt någon hjälp när jag skulle börja amma istället, så jag fortsatte pumpa och ge henne på flaska.
Sen till mitt andra ville jag verkligen verkligen ge det en chans och få en sån smidig amning som folk pratar om. Läste på och kollade youtube innan hon kom. Det gick superbra och var jättemysigt. Sen efter fem veckor fick jag svamp och det sved under amning och mellan amningarna, då gick vi över på ersättning. Det var jättehärligt att ha testat en mysig och smidig amning, men när det börjar göra ont och strula så känns det underbart att jag tänkt på mig själv också och gått över till ersättning. Båda mina tjejer mår prima idag ?
Såklart de gör
Och vad bra att du har följt din magkänsla genom allt och med båda barnen!
Det är debatter som ofta skapar problem som egentligen inte är problem. Vad är egentligen rätt och fel? Det som är rätt för någon kanske är fel för någon annan och tvärtom.
Jag ammade båda min barn men gillade det inte alls. Nu i efterhand skulle jag valt ersättning. Jag kände mig låst av amningen, det gjorde ont och kändes inte alls sådär mysigt som vissa säger att det är.
Alla gör som man vill helt enkelt!
Jag tycker du har helt rätt i att vi måste sluta döma varandras val och inse att de allra flesta föräldrar vill det absolut bästa för sitt barn.
Däremot måste jag säga att det inte är bara mot ersättning det hetsas. Jag har ammat båda mina barn (ammar lillebror nu) och kan inte ens räkna antalet gånger jag blivit ifrågasatt både från släkt, vänner och sjukvård. Normen verkar flyttas från helamning till i alla fall delamning och båda mina barn har inte ens varit ett par månader när jag har blivit ifrågasatt om jag verkligen ska fortsätta helamma.
Mer kärlek till folket och tilltro att alla gör val som fungerar i den egna familjen säger jag!
Hej och tack för ett superbra inlägg!
Jag ammar min lilla tjej som blir 8 veckor snart. Amningen fungerar så bra för henne men jag tycker verkligen inte om det. Det är alldeles underbart att sitta med sin lilla tjej förstås men annars är det obekvämt, både fysiskt och psykiskt. Hemma funkar det okej, när vi är ensamma men när vi är borta eller ute och äter tycker jag det är så jobbigt och blir så stressad. Min dotter får ersättning två gånger om dagen som det är nu men när det fungerar bättre med flaskan kommer jag nog överge Amningen! Ditt inlägg hjälpte mig att inse att jag är en bra mamma oavsett vad jag väljer. Tack!
Jag anser att man gör som man vill! Man är inte en bättre mamma för att man ammar. Det finns dom ska varken kan eller vill, och då är det jättebra att det finns ett annat alternativ! Men jag skulle inte påstå att ersättning är lika nyttigt som bröstmjölk. Bröstmjölk innehåller massor av godbitar som inte bebisar kan få i sig på annat sätt. Bröstmjölk är även bra för immunförsvaret (allt handlar inte bara om allergi), och därför är bröstmjölk det absolut bästa alternativet, OM det fungerar för båda parter. Gör det inte det, så ska man med gott samvete kunna välja ersättning!
Håller såååå med dig i allt du skriver, kände lika med första barnet att de va stress och allt och de funkade inte. Med andra barnet testa jag men funka inte heller, med 3:e barnet bestämde jag redan då jag va gravid att nej jag ska inte amma. Ångrar mig inte en sekund, många sa: va amma du inte? Nej varför skulle jag svara jag blev så förbannad. Mitt val mitt beslut och min man stötta mig till 120 % i de och förstod mig. Han kunde vara mer delaktig och det största sonen som är sååå mammig fortfarande behövde aldrig känna att jag inte kunde hjälpa han med saker som han va så rädd för då jag va gravid. Så för oss va de en enkel sak att välja bort.
Har tre barn. Ettan ammade jag åtta mån, han är nu vuxen och fick astma som barn. Tvåan ammade jag fyra mån, då valde hon själv bort amning när hon fick smaka vanlig mat. Hon har inga allergier och har varit väldigt frisk alltid. Trean ammade jag 2 år, liksom den äldsta har han astma och allergi mot pälsdjur. Så, jag vet inte. Slump eller inte?! Osvsett har jag tyckt om att amma, för mig funkat smärtfritt och med trean som bara hängde med var det sååå enkelt?
Tycker dock amning är en icke-fråga, upp till varje mamma. Själv lägger jag noll värderingar i det.
Kram!
Du satte ”huvudet på min spik” – hur en matar sitt barn är verkligen en icke-fråga i min värld, huvudsaken är ATT man matar den. Tänker att vi egentligen är så otroligt privilegierade i Sverige (med bra sjukvård – oftast, rent vatten, ekonomisk möjlighet att köpa ersättning osv) & ÄNDÅ har vissa av oss ett behov av att klanka ner på den andras val. För mig fungerade inte amningen med mina två barn vilket är en sorg för MIG då JAG ville amma. Det rör ingen annan precis som andras val/önskningar inte rör mig. Hoppas verkligen att detta är en debatt som någon gång får lov att dö ut.
Precis. Klanka ner på andras val är rätt vanligt i detta ämne. Jag fick ibland höra att det var äckligt att amma en tvååring. Okej, tyck det men man säger inte allt man tänker. Han har inte på något sätt tagit skada av att ammas länge, lika lite som dottern som ammades ”kort” tag. Tycker vi mammor/kvinnor borde vara mer tillåtande såvida ingen skadas både mot varandra men även mot oss själva. Tror vi alla vinner på det och blir lite gladare på köpet??
Håller med! Familjens eget val. Men precis som du skriver och ber att de som ammar/ammat sina barn (däribland jag) inte ska trycka ner eller hacka på de som flaskmatar sina barn ber jag dig att göra detsamma. För hela ditt inlägg är mycket negativt mot just amningen. Ingen fördel förutom närhet skriver du, men där håller jag inte med. Ska man skriva att man ska respektera andras beslut tycker jag att detta inlägg borde ha handlat om fördelar ur båda alternativens vinkel. Jag tycker alltid att debatten handlar om att ta en sida och sen ska man trycka ner den sidan som man själv inte valt. Varför inte hylla varandra?!?! Med vänlig hälsning, Evelina
Med mitt inlägg vill jag få andra att förstå att det inte är ok att klanka ner på eller var anklagande mot en mamma bara för att hon inte tar samma beslut som man själv gör. SJÄLVKLART gäller det tvärtom också, men min utgångspunkt är hur som helst från en icke ammande mammas synvinkel – det är ur det perspektivet jag ville skriva. Jag kan inte se att jag skulle klanka ner på ammande mammor – tvärtom skriver jag flera gånger att jag tror på att mamman har rätt till att ta det beslut som passar henne och det utan att hon ska bli dömd av andra. Så att man ska respektera varandra är väl precis det jag skriver, men eftersom du tar det negativt tänker jag att det kanske är för att du tar åt dig och är en förespråkare för amning, jag kan inte se varför man annars skulle gå i försvarsställning av det jag skriver. Jag skriver ”bröstmjölk eller ersättning är inte det viktigaste, det är bara två olika sätt att mata ett spädbarn på” och det är det som är tyngdpunkten för inlägget – att BÅDA är minst LIKA bra som det andra. Att jag skriver att det för mig inte finns någon prestige i amningen skriver jag för att jag tycker att de som ammar och förespråkar amning trots blod svett och tårar i många månader i vissa fall verkar se det som en seger när det ju inte alls är det. Kanske en seger för sig själv (jag hoppas inte att man gör det pga omgivningens krav), men det är aldrig okej att säga att hon gör något som är bättre än vad en annan mamma gör. Tro mig, det finns de som säger det. Att jag väljer att lyfta just myten om att amning skulle skydda mot allergier och astma är för att det under väldigt lång tid har varit ett stort argument, att det ska skydda mot det. När det då kommer forskning som säger att det inte alls gör det tycker jag det är viktigt att det kommer fram till alla som också har fått höra det som argument för amning. Jag hade även kunnat lyfta en studie om att amning skulle göra barnet smartare, men kort efter den kom en annan studie som sa att det inte alls stämde… Kort och gott, det finns självklart många punkter man kan fokusera på när det kommer till ämnet, jag valde just allergi och astma eftersom det är en stor myt om amning och det har kommit flera nya studier som säger att det inte stämmer att amning skulle skydda mot det. Jag skulle vilja se mer forskning om att det faktiskt kan vara barnens gener som styr det där i slutändan till största del, det tror jag skulle göra mammor lugnare i val av mat till sin bebis.
Så himla bra skrivet ?? och tack för att du delar med dig ?
Jag har en liten tjej på tre månader och amningen gick bra ibörjan. Men efter två veckor räckte inte mjölken till. Kämpade och slet i två veckor med en bebis som aldrig blev nöjd och gallskrek för hon var så hungrig. Du får tuta mer så ökar mjölkproduktionen fick man höra. Tillslut satt hon fast vid bröstet och jag pumpade och pumpade tills det gjorde ont. Efter ångestfyllda veckor med mycket smärta så bestämde mig att nu får det vara nog. Glad mamma är en glad bebis
Det var sådan befrielse att sluta och få tre timmars sömn och en nöjd bebis var ett hallujahmoment.
Det värsta tycker jag varit är andras kommentarer som kommer när man valt bort amning. Senast igår fick jag höra. Du vet väl om att det är palmolja i Semper ersättning, att barn kan få cancer av det osv. Är så jäkla trött på dessa kommentarer. Förstår inte poängen i dem kommentarerna att säga det till en nybliven mamma. Snark på dessa mammor som verkar se amning som en pristigefråga.
HEJA DIG och DINA beslut <3
Kramar