För fyra år sen möttes jag och Mange upp på stan för en efterlängtad dejt och det blixtrade lite när jag mötte hans blick. Aldrig har det känts så självklart, som om vi redan kände varandra. Vilket vi väl till viss del gjorde, eftersom vi 9 månader tidigare hade haft kontakt över nätet ett kort tag. Vi pratade non stop den kvällen och natten, ett samtal som flöt på helt naturligt precis hela tiden och jag minns hela kvällen som om det vore igår.
För två år sen, med Aston i magen och ganska så nykära stod vi framför varandra i Central Park med endast Emelie Ohlsson plus assistent som vittnen och sa I do. En dag jag också minns som om det vore igår!
Idag älskar jag den här mannen lika mycket, men mycket djupare. På så sätt blir det nog kärleken större för varje dag. Min kärlek för honom känns oändlig och jag hoppas att vi alltid kan älska varandra som vi gör. Att vi fortsätter att prioritera och respektera. Se varandra. Även om det inte är liiika lätt med små barn i huset och två renoveringsobjekt så tycker jag ändå att våra barn bara gjort banden mellan oss ännu starkare. Och att varje dag känna att han gör allt för mig och våra barn (Elion inräknad) gör att jag varje dag också känner mig lyckligt lottad som får vara hans fru. Han kändes lite för bra för att vara sann när vi först möttes, och det kan han fortfarande göra. Och bland gör han mig skogstokig också för den delen, men på något sätt tvivlar jag inte en sekund på hans kärlek och oss.
Vi tänkte fira hemma med barnen, god mat och jag har ordnat med en överraskning till efterrätt. Vi tänkte först barnvakt ikväll och hade styrt upp det men så kände vi att nä, en onsdagskväll när vi kan gå hemifrån tidigast 20, behöver sova typ 22 och hela gänget är förkylda och småhängiga. Mysa hemma är ju lite av vår specialitet så det blir bra det med :). Och ganska mysigt att fira med alla barnen!
♡
Stort grattis på ER dag. ♥️
Vilka fina ord om er resa ihop.
Känner samma sanslösa kärlek till min man. Underbar känsla!
Ha en fin dag!
Kram