Jag har bara positiva erfarenheter av förskola – för mig är det en plats där våra barn tack vare fantastiska pedagoger får lära sig nya saker och utvecklas samtidigt som vi föräldrar kan vara med och bidra till det välfärdssamhälle vi lever i. Samtidigt som vi gör det vi själva blir lyckliga av, det som gör att vi förverkligar oss själva utanför föräldrarollen. MEN, jag skulle mer än gärna ha Idun och Aston hemma tills de är runt 3 år. Det finns nämligen studier som visar att barn före den åldern inte leker med andra barn på det sätt vi tänker leka med kompis. Ett barn behöver inte mycket mer än sina föräldrar innan dess.
Vi har valt att ha Idun hemma tills det är dags för Aston att börja på förskola och vi har ofta fått frågan om varför. Varför inte känner jag spontant då. Att ha dom hemma så länge det går är en självklarhet för mig. Idun börjar kännas redo för förskola nu, hon pratar om den och tycker det är roligt med andra barn. Hon kallar barnen på förskolan för sina kompisar. Aston skulle jag vilja ha hemma länge till. Men jag ”behöver” gå färdigt min utbildning, och M ”behöver” jobba. Jag vet att många inte har någon annan möjlighet än att jobba från det att barnet fyller 1 – vi har alla olika förutsättningar. Däremot kan jag inte riktigt förstå dom som väljer att ha sina barn på förskola 40 timmar i veckan medan de är föräldralediga t ex. Jag kan faktiskt inte det. Eller jo, jag kan delvis förstå det om det handlar om något större barn, 3 år och uppåt och några timmar i veckan men inte 40. Elion gick på förskola 15 tim/v när jag var gravid med Idun och första våren när hon föddes, men då var han 5,5 år och hade gått på förskola sen han var nästan 2. I såna situationer kanske det skulle bli tvärtom – fel att ta bort förskolan och ändra på det som är vardag för det större barnet?
Men 40 timmar är en heltidstjänst. Tänk att ett litet barn ska vara på sitt ”jobb” så mycket om det inte måste (måste det är det en annan sak)? Det är långa dagar. Mycket mer tid borta än vaken tid hemma under veckorna. Barnen växer i rasande fart, och tiden de är små och vill vara med oss försvinner alltför snabbt. Elion fyller 8 i vinter och vill bara vara med kompisar i stort sett. Det har fått mig att inse ännu mer hur värdefull tiden tillsammans är. Så för mig har det varit en självklarhet att inte ha mina små på förskola förrän det är nödvändigt och den tid som verkligen behövs. Det blir många skoldagar längre fram, och det är bara nu vi har möjligheten att ha dom hemma som vi vill/kan.
Tiden med er. Ovärderlig.
♡
Jag håller med dig och har tänkt ha samma förhållningssätt den dag vi får barn. För mig har det varit stärkande att se att ni valt att skola in sent, och att det finns fler som tänker som jag. Kram!
Jag lovar att det är mitt bästa beslut näst efter att sluta med preventivmedel och få barnen ??
Du tänker så rätt❤Tänk om alla tänkt så.. Varför skaffar vissa barn om de ändå inte vill vara tillsammans med dem? För tyvärr ser verkligheten ut så..
Kanske det mest tröttsamma argumentet någonsin, ”varför skaffar vissa barn om de ändå inte vill vara tillsammans med dem”. Det är bra för barn att få byta miljö och stå på egna ben, umgås med andra än sin mamma. 😉 Dessutom har alla familjer olika förutsättningar, jag hade jättetråkigt hemma med mamma och min nyfödda lillebror och fick därför vara en hel del på förskola. Lärde känna barn jag än idag är kompis med och mådde hur bra som helst! Ja, minus det faktum att min mamma inte ville umgås med mig förstås…
Absolut, men som sagt inte före 3 års ålder enligt forskning… innan dess ÄR föräldrarna de viktigaste och egentligen de enda barnet behöver.
Fast alla har ju inte möjlighet att vara hemma… finns ju massa orsaker. Å man behöver ju inte döma folk för det. Det är en liten klick som hellre lämnar på förskolan än har barnen hemma trots att de har möjlighet.
Sen kan det gå till absurdum på andra hållet oxå, får förskola är väldigt nitisk med tiderna…
Och det lyfter jag också, då är det som sagt helt annat och absolut inget jag säger något om!
Va mer ett svar till Anna… ☺️
En tanke, är man föräldraledig så FÅR man väl inte ha barnen på fritids 40 h/vecka?!
Jo i Stockholms kommun är det så, vet inte om det är så på fler ställen dock ?
Så sunt resonerat! Som Fsk lärare önskar jag att fler hade samma resonemang. Här är det tack och lov fortfarande 15/h som gäller för barn med föräldralediga föräldrar men det pratats som att utöka till det dubbla… ett barn under 3år mår bättre hemma med mamma/pappa och småsyskon än på Fsk där vi allt som oftast har 12 barn under 3 på 3 personal (om all personal är frisk dvs. Annars är det kanske 2 + okänd vik). Jag förstår dom som måste ha barnen på Fsk men här handlar det ju om dom som inte behöver.
Av egen erfarenhet vet jag att vi som jobbar inom Fsk gör allt för att våra egna barn ska vara hemma så länge som möjligt och därefter ha så korta dagar det bara går. Barnen har det alltid bäst med sina föräldrar.
❤️
Åh vad jag håller med dig!!
Min dotter börjar förskolan till hösten, då är hon 1,9 år. Jag är så glad över att vi har kunnat pussla ihop så att hon har kunnat vara hemma så ”länge”. Jag hade gärna sett att hon varit hemma längre.
Vi väntar syskon till årskiftet så därför kommer jag inte öka mina 60 % mer utan kommer på sätt slippa ha henne på förskolan så många timmar varje vecka. När bebisen kommer ska hon såklart vara hemma med oss ❤
Ni ska verkligen vara stolta över att Idun har fått så mycket tid med er och lillebror! Bra jobbat!!
Vad härligt att ni kan lösa det så. Jag tror ingen ångrar tiden man fått med sina barn, men många ångrar nog att de inte tagit sig ännu mer tid – OM de skulle haft möjlighet till det.
Lycka till med småsyskon! ?
Veldig enig, men fra 11/2 til 2 kan de godt begynne Ikke 40 timer i uka Men sosialiseringen med andre barn er viktig Men veldig enig , at barn aldri kan få for mye kjærlighet❤️Og heller mindre penger og mer tid m barna Mange unge idag, skal jo være enere i alt Hjemme jobb sosiale meduser etc Det går Ikke Og mange er mere opptatt av Tlf enn barna , en skam å se på Kos deg med barna Du tenker voksent , og setter dine barn fraranet deg Det er det en skal , når man får barn og også barnebarn , som jeg er så heldig å ha De har jeg masse flere ganger i uka❤️
Vad härligt att du är så närvarande med dina barnbarn ❤️
Bor i Sthlm och här får man inte ha barnen 40 h på förskola när man är föräldraledig. Antingen 25h i veckan och ledig alla lov eller 15h/veckan och då även under loven.
Håller med dig. All tid med barnen är värdefull. Fantastiskt för er som kunnat vara hemma så länge 🙂
Förlåt! Såg nu att det är ändrat ganska nyligen i Sthlm.
Japp ☺️
Så sunt tänkt Evelina. Jag tycker ni gör helt rätt. Har man den möjligheten tycker jag man ska ta den. Barn mår bäst med sina föräldrar/vårdnadshavare. Annars är förskolan en väldigt bra plats att vara på. Jag älskar mitt jobb :D// Förskolläraren
Det gör mig så glad – förskollärare som älskar sina jobb ? otroligt värdefullt för oss föräldrar ????
Sunt tänkande och nyanserad text!
Vi skolade in vid 1,5 år. min man uttryckte ingen önskan om att vara hemma längre än 2 månader och jag kände att jag behövde balans för att vara en bra mamma. Idag går hon cirka 25-30 timmar vecka/knappt 6 timmar per dag. Jag jobbar 80% och tack vare pusslande så får hon en Eftermiddag i veckan med bara farmor eller mormor och en med pappa och resterande eftermiddagar hämtar jag. Känner att det är en balans som funkar för oss. Hon trivs väldigt bra på sin förskola och pratar mycket om den. Samtidigt som hon inte saknar den nu i sommar då hon är hemma 7 veckor.
Får vi syskon har jag önskat att pappan är hemma 2 månader första tiden å sen kör vi 10-15 timmar/v på förskola om dottern vill. Mest för att jag önskar egentid med den nyfödda eftersom att jag fick en förlossningsdepression med dottern så vill jag uppleva första tiden Så som den ”ska vara”.
Vad fint ni pusslar! Hoppas du får den där starten nästa gång ❤️
Jag håller med dig till 100 %.
Karin
Håller med dig! Jag blev ibland ifrågasatt varför inte jag hade sonen på dagis tidigare än dryga två år som han var. Dessutom jobbade jag inte mycket, ett val jag tog då. Har sen valt att inte jobba heltid förrän han var sju år. Tacksam att ha det valet som för mig varit självklart.
Skulle aldrig ha haft honom på dagis de dagar jag var ledig, då ville jag ju vara med honom.
Första barnet som nu är vuxen hade vi hemma till han var 3,5 år, även det ett aktivt val som jag är väldigt glad för!
Tack för ett fantastiskt bra inlägg ! ? Många kloka tankar! ? Önskar att fler som har möjligheten att pussla förstod vikten av att vara hemma så länge man kan. ? Tycker det är fantastiskt bra att ni kunnat ha barnen hemma så länge. ?
De flesta barn har det bäst hemma med sina föräldrar. Har man dessutom andra barn i bekantskapskretsen som man kan träffa eller en öppen förskola att gå till så är det ju superbra. ? Även om alla barn under 3 år inte alltid leker rollekar med andra barn så interagerar de med varandra från tidig ålder. Finns nya studier på detta. ?( För att hårddra det så har man i tidigare studier sagt typ att barn inte har behov av andra barn alls före 3 års ålder.) Egentligen vill jag bara säga att träffa andra barn på ett eller annat sätt när man är hemma tror jag är viktigt. Däremot måste inte så små barn gå på förskola/dagmamma för att det ska ske utan det finns som sagt fler forum.? Detta är säkert självklart både för er och många andra men vill gärna understryka det lite extra ändå. ? Hejja er Evelina!! ??
/Förskollärare o mamma till 3 barn
Spännande! Det ska jag hitta mer om. Jag utfår från det jag lärde mig när jag läste psykologi förra höstterminen ?
Förstår att du utgår från det! ? Jag letade upp artikeln jag läste i facktidningen ”förskolan” för ett tag sen. Står om studien där. Så kan du få en liten överblick om vad det handlar om om du vill läsa mer. ☺️ Jag måste säga att jag uppskattar hur fint du skriver om förskolan överlag. Så skönt att höra att ni har positiva erfarenheter. Ibland lyfts det lite väl negativt i media.
Lycka till i höst med inskolningen av båda barnen. Hoppas och tror att det ska gå bra! ☺️
Haha..
Glömde länka. ?
Här kommer den!
http://forskolan.se/sma-barn-ar-socialt-kompetenta/
Vi har som tur är alltid haft förutsättningarna för att kunna ha barnen mycket hemma, de har aldrig behövt gå 40 tim/vecka på varken förskola eller skola/fritids. Äldsta sonen började förskolan som treåring. Men jag vet att det berodde på förutsättningarna och på hur vi kände. Tvåan började enligt min mening för tidigt, ett år och tre månader. Inte kul att inse det efter en inskolning ? Men jag pluggade så brukade hämta hem barnen efter lunch. Sen har vi kört med 1,5 år som ålder för inskolning. Jag känner som dig kring att vilja ha barnen hemma så mkt det bara går. Men jag känner mig dock kluven till det där om förståelsen eller icke-förståelsen för hur andra gör. Vi vet ju att tre år är en bra ålder för inskolning samtidigt som vi, liksom ni, ändå väljer 1,5 år som nån slags gräns… Alltså går ju vi också emot vad som egentligen är bäst för barnen för att annat kanske är bättre för familjen som helhet. Inskolningstarten ligger på en skala med vad som känns okej för olika familjer, liksom att olika familjer har olika förutsättningar att tillgodose sin egen okej-gräns.
Hej Evelina,
Jag tycker att det är jättebra att ni har hittat en lösning som fungerar bra för er!
Jag blir bara lite ledsen över att argumentet ”varför skaffar man barn om man inte vill vara med dem” kommer upp i dessa diskussioner (tänker på kommentarerna ovanför). Det är lite som att nedvärdera dem som av olika orsaker inte kan göra annat. Vad vet vi om varför mamman/pappan med två barn har den ena på förskolan länge fast hen är hemma med den andra?! Det är alltid lätt att döma utifrån… kanske har mamman en förlossningsdepression och kämpar för att få en vardag att gå ihop. Kanske är pappan ensamstående med ett kolikbarn, och ingen avlastning har…
Det är så lätt att slå sig på bröstet och säga att ”jag minsann är en bättre mamma/pappa därför att…” utan att tänka på att det nog är väldigt, väldigt få som inte vill vara med sina barn, och att de nog förmodligen har fruktansvärt dåligt samvete redan, för att de inte har andra val, utan att man behöver bygga på det ytterligare.
Det var inte meningen att det skulle bli så långt, och inte heller bara riktat till dig, men också kommentarerna… jag blir så trött på denna diskussion som titt som tätt poppar upp på Facebook, och den onyanserade och ganska empatilösa debatt som uppstår omkring detta ämne.
Kram
Jag förstår absolut hur du menar och min kritik är som sagt absolut inte riktad mot de som inte har någon annan möjlighet. Nu pratar mer generellt (de familjer där ingen förlossningsdepression finns, god ekonomi ett) – de som väljer förskola 40 timmar trots att alla förutsättningar finns för att ha sina barn hemma. I grunden borde man ju vilja vara med sina barn känner jag, även om förskola är ett superbt komplement för att få livet och vardagen att gå ihop. Förr kan jag tänka mig att man hade mer avlastning av nära och kära ex, så jag tror ju inte att föräldrar och barn har suttit ihop hela barndomen, självklart behöver barn relationer med andra vuxna och barn för att lära sig socialt samspel ?
Hej! Jag bloggar på samma portal som du men med namnet mammaochpappablogg och jag samt min sambo valde att ha vår äldsta dotter hemma när sonen kom. Det är bara 11 månader emellan dem och Anton som ändå skulle vara pappaledig när sonen blev ett halvår fick ha båda barnen hemma han också. De börjar förskolan nu till hösten och lilltjejen som är två år tycker det är spännande!
Jag känner att vi verkligen valde rätt att ha henne hemma även fast det har varit riktigt tufft och jobbigt periodvis men det känns svårare att lämna sonen snart för han kommer bara vara 1 år och 2 månader. Tyvärr kan vi inte vara hemma längre men vi försöker tänka positivt 🙂
Jag tänker iallafall som du att barnen har det bäst hemma och det är ju ändå så få år man har tillsammans med dem när de är så små så att lämna barnen på heltid är inget alternativ för oss!
Kram!
Så himla himla kloka tankar. Blir glad av att läsa ditt resonemang. ❤️
Hörde att ett argument i 40h diskussionen var – ”alla barns rätt till heltid”. Men va f-n alla barns rätt till sina föräldrar och chansen att knyta an till ett nytt syskon? Kram till dig!
Dessa diskussioner alltid lika spännande! Är hemma nu med en snart treåring och en tremånadersbebis! I Uppsala kommun gäller 20 h/v om man är föräldraledig. Min ambition var att storasyster bara skulle gå 2 dagar i veckan, men fick för en period utöka till 3 dagar i veckan då vi gick varandra på nerverna… Treårstrots, avundsjuka, ny bebis och en sambo som jobbade långa dagar (tack och lov har han bytt jobb ny) höll på att knäcka mig. Dagarna hos dagmamman var mina återhämtningsdagar ?, och träffa-kompisar-dagar för storasyster. Nu kör vi 7 veckors sommarlov innan vi går tillbaka till 2 dagar/vecka igen! Tycker ni gjort ett beundransvärt jobb med att pussla ihop era ledigheter!
Jag tycker att alla borde tänka som du. Jag jobbar själv som förskollärare, och man ska vara glad om barnen har bara en 40 timmars vecka. Jag har tyvärr 1åringar som går 6.30-17.30 🙁 har man inget val som förälder har man inte. Men det är väldigt provocerande att veta att vissa föräldrar åker hem efter att de lämnat på förskolan
Föräldrar som åker hem efter de lämnat, hur då..? Åker hem och pluggar absolut men finns det de som bara åker hem..?
Håller med till viss del, men varför skuldbelägga föräldrar som väljer något annat än du? Tycker det finns betydligt värre saker att göra som förälder än att lämna sitt barn på förskoka utan att man ”måste”.
Menar absolut inte att skuldbelägga, men kanske någon kan få sig en tankeställare. Handlar inte om att mitt är det enda rätta, men det ÄR säkert i många fall en snedvriden prioritering att ha sitt lilla barn på förskola 40 timmar i veckan medan man själv är föräldraledig tex. Som att normen är att man SKA ha sitt barn på förskola. Det tycker jag är synd. För som sagt är det i många sällskap jag som har Idun hemma tills hon är 2,5 år som gör något konstigt. Bara det jag vill lyfta, absolut inte skuldbelägga. Alla mammor och pappor som kämpar för att deras barn ska få en bra uppväxt är hjältar. Precis som förskolepedagoger med hjärtat på rätta stället. Tillsammans hjälper vi till att ”bygga” det som är framtiden – barnen ❤️
Är det många som har sina små barn på förskolan 40 h/ vecka som är föräldralediga? Känner inte alls igen det. Lite snedvridet fokus. Helt övertygad att majoriteten av alla föräldrar prioriterar tiden med sina barn.
Ursprungsfokus är att många tycker det är konstigt att Idun INTE har gått på förskola, som om det är något de bara ska, att det är det naturliga. Det är enligt dom lite konstigt att välja att ha storasyskonet hemma, som om det går på rutin att skaffa förskoleplats även om man faktiskt inte måste. Känns nästan som att valet glöms bort i det som blivit normen och det tycker jag är synd.
kort o gott, de finns så många som utnyttjar system. men att ta del av förskolan som ett verktyg för oss föräldrar är ju helt underbart.
sen är det dessutom tur att vi förskollärare har ett ökat kunnande om barns interaktion gentemot varandra beroende på ålder. fast inte barn leker ihop, så iakttar och får inspiration av varandra. detta för att kunna utveckla ett ökat perspektiv gentemot
… lärande objektet.
sen får man inte glömma bort att vi alla är mskor och så som du skriver är utifrån det perspektiv som passar er bäst.
kram
Hej!
Jag håller med dig, har man möjlighet att vara hemma med barnen så ska man vara det. Man kan ju skippa utlandssemester eller röka eller något annat dyrt för att prioritera bättre=)
Jag är gravid med mitt första barn och vi kommer leva med näsan ovanför vattenytan lite över två år för att se till att vårt kommande barn får en god start i livet=)
Du är så klok!!
Alla mina tre barn har skolats in när de fyllt 1år. Inte för att jag vill utan för att vi var tvungna av olika skäl. Men jag har aldrig jobbat heltid igen sen de kom utan det är viktigt för mig att hinna få kvalitetstid med dem varje dag och inte bara stress, middag, bad och läggning.
Detta har funkat bra för oss men det är väl var man gör det till också…
Mvh Sofie
Så skönt att ni kunnat göra så, kortare dagar! Alla har som sagt olika förutsättningar och jag dömer INGEN utan hoppas bara att man alltid har med sig vad som blir bäst för BARNET. Kram!
Vi hade vår äldsta son hemma i 3 år innan han började på förskola. Först då märktes det att han behövde lite mer stimulans och testa på nya grejer utan oss föräldrar. Jag ville att han skulle vara så pass stor att han med ord kunde förklara (och vi för honom) vad förskolan innebär, hur det känns, kunna prata med fröknarna osv. En trygghet i att vi vid lämning kan säga ”ha så kul idag, pappa hämtar dig en stund efter maten idag, jag älskar dig hej då” och inte en fröken som man bara lämnar över en 1-åring i famnen på som inte kan prata, knappt gå och inte fattar varför mamma ska gå och vem främlingen man blivit lämnat till är.
Skönt också att han kan komma hem och berätta om dagen, hur han känner och upplever det med förskolan, vilka barn han gillar, om någon varit elak, om han tycker något är jobbigt eller fel så man kan försöka ändra på det.
Förskolan är ju som du säger som ett jobb och på en arbetsplats vill man ju såklart trivas. Samma på förskolan och om barnen inte själva kan berätta hur de upplever det, hur ska vi då kunna få dem att trivas bättre?
Jag har förstått det som att vi hade ”tur” som kunde ha honom hemma så länge. Jag tog ut mammadagar tills han var 2 år och då började jag jobba halvdagar 2 dagar i veckan. Hans pappa studerar så vi pusslade så mycket vi kunde och fick hjälp av morfar som är pensionär. Nu har han precis fått ett syskon och har 10 veckors sommarlov sen får vi se i höst. Antingen är han hemma med mig och lillebror heltid, kanske går han någon dag, kanske vill han gå maxtiden 15h.
Jag hoppas innerligt och tänker att vi ska försöka pussla minst lika länge för lillebrors skull innan hans förskolestart.
Jag håller med dig Evelina. Jag var hemma tills jag började skolan sex år gammal (började skolan ett år tidigare). Min mamma var lärare och lämnade mig hos dagmamma de få timmarna hon undervisade (hon jobbade inte heltid) och så hade jag mycket äldre syskon som passade mig hemma. Jag provade förskola och vägrade gå tillbaka efter en kort tid. Det gick ingen nöd på mig. Nu är jag själv mamma men i utlandet. Här har jag 16 veckors föräldraledighet (min man har 2 dagar) och jag var tvungen att påbörja min föräldraledighet sex veckor innan förlossningen pga tungt fysiskt arbete så jag fick ca 12 veckor med min son. Då tog min man en månads semester så jag kunde börja arbeta och när vår son var 4,5 månad gammal började han på dagis. Här börjar de flesta barn på dagis vid tre månaders ålder. Eftersom det inte finns VAB lämnar föräldrar in sina sjuka barn på dagis oavsett så tyvärr var vår son sjuk hela tiden han var på dagis så vi bytte till dagmamma med färre barn när han var nio månader. Idag är han 2,5 år, är aldrig sjuk, social, tvåspråkig och fungerar fint med andra barn och ska vilken dag som helst bli storebror. Detta för att säga att barn anpassar sig och tål mer än vad vi tror.
Vilket bra inlägg Evelina, så klokt du tänker. Har själv en liten son som jag är föräldraledig med och jag instämmer helt i att det är tid man aldrig får tillbaka så det gäller att njuta och värdesätta den här och nu.
Tycker du är en så bra förebild, har läst din blogg sedan 2008, du inspirerar och det går liksom ofta att känna igen sig i många av dina inlägg. Och nyligen hittade jag din och Josefines podd, även den superbra! ???
Ha en fortsatt trevlig dag!
Kram från Anna ?
I vår kommun kan andra kommuner runt om så får barnen som har föräldrar hemma, såsom föräldralediga bara ha barnen på förskolan i 15h per vecka. 🙂
Japp, så är det här också.
Jag tycker att 15-20h i veckan är helt ok om man är föräldraledig. Men 40h känns helt galet! Våra barn har skolats in vid 1 år och 4 månader och det är 2,4 mellan syskonen. Eftersom att de hade gått på förskolan i 1 år när yngre syskon kom, så valde vi att ha kvar de 15h som erbjöds i vår kommun. Kändes sunt 🙂 Men de har fått vara hemma vissa dagar om de velat. Har aldrig tvingat iväg dom! De har haft långa sommarlov på över 2 mån och flera veckor hemma kring jul.
Förstår, är det en rutin redan är det såklart en annan sak. Idun hann inte ens bli 1år innan Aston kom så förskola fanns inte alls med i planeringen då. Vad fint att ni tar det lite som det kommer och efter barnens dagsform.
Jag håller med dig men mitt äldsta barn hade jag väntat med. 2.5 åringen leker faktiskt med barn som jag aldrig har sett en 2.5 åring leka. Gömmer sig, pratar väldigt långa meningar och hittar på en hel del. Han har varit hemma med min Sambo ett bra tag nu och han fungerar så att han blir som ett plåster på oss å allra helst på mig. Har en 6 åring som vill vara både med vänner å med oss men har varit väldigt blyg så de känns väldigt skönt att han tar för sig mkt nu. Vad bra ni kunnat lösa de:) barn ska ju en dag lämna boet så jag tänker både och att tiden När dom är små är viktig men även att få stå mer på egna ben iaf lite större barn
Önskar fler tänkte som du! Jobbar på förskola och möter föräldrar varje dag som tror att bara för att barnen vill gå dit på morgonen så är hela dagen bara underbar och rolig! Det är inte bara lätt att vara barn på förskola, det är jobbigt, stressigt och tröttsamt också. Vi pedagoger gör allt för att barnen ska ha det bra men det är många barn och många har långa dagar…