Även denna lördag betyder utflykt för oss, tjoho! Jag gillar mer än M att åka iväg såhär, han är nog ännu mer hemmakär än vad jag är haha. Även om jag också är väldigt hemmakär, så är jag i ett större behov av att det ska hända något.
Vi ska hem till min pappa och hans familj – barnens mormor och morfar. Mormor hette tidigare mormor Maria, men numera säger vi bara mormor. Hon ÄR ju den enda mormorn i barnens liv. Elion har träffat sin biologiska mormor kanske 3 gånger och det var många år sen nu. Jag tänker emellanåt på att det mest troligt kommer komma på tal att hans mormor inte är min mamma. Jag kommer inte starta den diskussionen, men jag kommer heller inte på något sätt ljuga om han frågar. För det kommer han såklart göra, förr eller senare. Det som känns lite jobbigt med det är hur jag ska lägga fram det? Ska jag bara säga att min mamma lever men inte vill vara min mamma? Att det inte har något med honom att göra och att han ju har en mormor (och en mamma som ALDRIG skulle lämna honom)? Att jag och min mamma inte har någon kontakt för att hon inte var snäll? Barn är kloka och förtjänar svar på sina frågor – de behöver det – men jag vill komma fram till det enklaste och mest lättförståeliga svar som inte på något vis gör att HAN känner sig övergiven. Såklart kommer detta bli aktuellt även med Idun och Aston, men det är antagligen långt bort och då har jag förhoppningsvis kommit på det bästa svaret ;).
Den här underbara mannen gav mig sovmorgon och nybakta frallor idag <3
Jag tycker att du redan har ett bra svar i det du skriver, ärligt, enkelt och den viktiga detaljen- ”du (barnet, ja, du med!) har inte gjort något fel!”
Jag tror inte du ska förklara mer än så, din mamma var elak och det får man inte vara punkt liksom.
Hoppas ni får en fin helg, du är en fantastisk mamma till dina barn! ❤️
❤️
Jag tycker du ska säga precis så! Det är ju så det är och när han frågar kommer han säkert vara gammal nog att kunna ta till sig de svaren. Kommer säkert komma följdfrågor och bara du kan avgöra hur mycket du vill berätta av vad du varit med om. Kram och hoppas ni får en mysig utflykt! ?
❤️
Åh, det där är inte lätt. Mina barn har ju en biologisk morfar som aldrig varit morfar. Wilda har träffat honom ett fåtal gånger fram till hon blev 2 år, så hon minns honom inte. Och lilla Liam kommer aldrig få träffa honom, om jag får bestämma. Hur som helst så har barnens mormor inte någon sambo eller liknande så barnen har ingen extra morfar heller och därmed har det ibland kommit lite frågor från dottern om varför hon inte har någon morfar och vem som är min pappa. Tycker det är otroligt svårt att ge ett bra svar, hon är trots allt bara fem år. Som tur är har hon en underbar relation med de släktingar hon har närvarande så jag ser inte att hon går miste om något men såklart kommer ju frågorna när andra barn pratar om sin morfar. Mina svärföräldrar lägger sig gärna i och tycker att barnen ska veta om sin morfar och att dom ska få träffa honom om dom önskar och det är jobbigt. Min ”pappa” har aldrig varit så elak som din ”mamma” men han har sårat mig på så många vis genom att inte vara en pappa och det vill jag inte utsätta mina barn för. Jag har inte träffat människan på 3,5 år och vill inte göra det. Senast han hörde av sig var ett meddelande på fb där han gav mig skulden till att allt är som det är och det fick mig bara tycka att han är ännu vidrigare. Usch för såna föräldrar. Jag förstår verkligen inte hur man kan leva ett liv utan att få vara en del utan sina barns liv. Att inte veta hur dom har det, att inte få veta något om sina barnbarn osv. För mig och de flesta andra föräldrar är ju barnen hela ens värld. Jag skulle dö om mina barn inte ville veta av mig.
Oj, nu blev det här en massa svammel. Haha. Men jag ville mest ventilera lite och har du tips på hur man ska bemöta frågor om mormor (eller morfar) så får du gärna dela med dig 🙂
Hoppas ni får en mysig utflykt!
Kram
Tack för att du delar med dig!! ❤️
Ja det är helt sjukt att DE kan låga skulden på OSS…. Men kanske det är ett sätt för dom att orka med sorgen av det de förlorat? Att det känns mer hanterligt då? Det viktigaste är att VI vet att vi inte gjort något fel och att vi lär oss våra barn bättre ❤️ kram!
Förstår att det kommer att kännas jobbigt den dag när du behöver förklara. Men jag tycker att du ska förklara precis så som du skrev.
❤️
Så fin bild på dig och din man. Var har du köpt pannbandet?
Tack snälla! Hmm det är gammalt från hm tror jag… Eller lindex eller kappahl haha… Kram!
Du har redan svaret tycker jag, du är så klok så det kommer inte bli något problem när den stunden kommer. Kram, ha en skön lördag! Vi har det för övrigt lika här, maken vill va hemma och jag vill att det händer nåt! Så ikväll blir det tapas här hemma med kompisar. Så då får vi ju båda som vi vill. Win win so to speak 🙂
❤️
Perfekt upplägg ju! ????
Kram!
Min son är lika gammal som Elion och jg går i samma tankar som dig då hans biologiska morfar inte finns med i bilden. ( jag har inte träffat honom sedan jag var 16 år gammal (är 34 nu). Jag tycker det du skrev var enkelt och bra samtidigt som det är sanningen. Jag funderar på om jag ska nämna något om att min biologiska pappas beteende även påverkades av att han hade problem med alkoholen, men jag är osäker på om det är bra eller ”för mycket information” för en 7-åring. Kommer du nämna din biologiska mammas sjukdom när du pratar med Elion? Det kan ju ändå ge honom en förklaring (ingen ursäkt) varför vissa människor inte är snälla.
Hmm ja tänker som sagt i annan kommentar här – att jag får vara noga med att anpassa svaren efter hans ålder. När han blir äldre absolut, men nu kommer jag nog mest säga att ”alla inte har snälla mammor” eller liknande. Det förstår han ju. Men kanske är bättre att tillägga att det beror på att hon är sjuk också? Åh det är svårt!! Tack för att du bollar med mig ❤️ kram
Jag vill tipsa alla som behöver förklara för sina barn att inte alla vuxna är snälla mot sina barn om boken ”James och jättepersikan” av Roald Dahl. Jag läser den för min sexåring nu och även om det kanske inte är huvudtemat i den så har huvudpersonen, barnet James, en riktigt jobbig uppväxt med sina elaka fastrar. Min pojke har inga jobbiga och elaka vuxna i sitt liv men det blev ändå en diskussion om att vissa vuxna inte är snälla mot barn och att man inte får vara dum mot barn. Dessutom är det en riktigt bra och spännande kapitelbok.
Tack för ditt tips Fanny!
Ja tack snälla för tips!!
Det är så svårt det där men som du säger barn är mycket klokare än vad man tror och dem förtjänar ett ärligt svar och Elion är ju så pass stor nu.
Han har ju en ”mormor” och även om det inte är hans biologiska mormor så är det ju den ända mormor som han vet och känner till.
Man behöver ju inte ha blodsband för att älska någon eller känna sig älskad.
Det viktigaste är det man har tillsammans.
Så sant!! Kram
Tycker att du har bra svar/tankar redan. Jag både är och har varit i samma situation, och funderade mycket på hur jag skulle svara på mina barns frågor… När ”frågan” kom – så gav jag ett enkelt och ärligt svar…Och mina barn var nöjda med det svaret…
Man behöver inte komma med någon lång utläggning och man behöver verkligen inte ta med alla detaljer …man får helt enkelt anpassa sig efter barnens ålder… Ett kort och enkelt svar räcker faktiskt ibland… Det är lite som när barnen frågar hur dem blev till…återigen – man anpassar svaret efter deras ålder…
Nu har mina småttingar hunnit bli tonåringar, och frågor om den frånvarande personen har dykt upp flera gånger under åren….Och jag har alltid svarat så gott jag har kunnat. Dem vet en del om min uppväxt och en del om den frånvarande personen, ja dem känner till det viktigaste…men dem känner långt ifrån till allt, eftersom att det inte skulle gagna någon utav oss…men dem vet det dem behöver veta.
Så är det ju, så länge man tänker på att anpassa svaren efter deras ålder blir det nog bra ❤️ kram och tack för att du delade med dig!