Idun ♥ Aston
Vi var iväg en sväng idag, jag och minisarna, och på hemvägen såg det ut såhär, Idun la armen om Aston som hade svårt at komma till ro för sin sista nap. Det är dagligen vi får se såna här vackra stunder dom emellan. Jag hade aldrig kunnat tro att en ettåring skulle vara så snäll och försiktig med sin lillebror! Å andra sidan ÄR det precis så Idun är. Genomsnäll och försiktig. Personligheter från start har de verkligen.
Blus från MQ som jag fyndade på vår tur. Jag har sällan tålamod eller ork att kolla igenom reaställ längre (förut älskade jag det) men å andra sidan är det svårt att undvika när nästan hela affärerna består av rea haha.
På hemvägen hämtade vi med oss Elion hem och sen har vi hunnit med middag allihop. Nu är det snart sovdags för de minsta och M kör nog på ute i trädgården ett par timmar till. Ska bli så otroligt skönt när det är färdigt, semesterns största projekt. Det var därför vi försvann hemifrån en stund idag, för att låta honom jobba på utan oss som vill ha uppmärksamhet lite då och då ;). Vi gjorde honom sällskap när han behövde köpa ett par reglar till på förmiddagen i alla fall. All tid tillsammans är bra tid! Och vad mycket roligare det blir nu när vi har bil och kan göra saker tillsammans, oavsett vad. Vi klarade oss utan bil i drygt en månad men nu känner jag att det var väldigt behövligt med en bil under semestern när vi har hela dagarna tillsammans!
Kram!
Kan inte du berätta lite mer hur det har varit och fortfarande är att ha barn så tätt? Vi ska själva få tätt så är nyfiken inför utmaningen som kommer komma! Tack för en super bra blogg!
Självklart! Och grattis till syskon :). Jag brukar ha inställningen att man inte kan förvänta sig något i situationer som man inte känner till. Så när vi fick veta att Aston flyttat in i min mage tänkte jag mest ja hjälp vad tätt det blir, hoppas Idun hinner lära sig gå och vad KUL de kommer ha sen när de ”växer ikapp”. Det blev 1 år minus tre dagar emellan, Idun hann inte lära sig gå och tanken om hur kul de kommer ha det så småningom är fortfarande en väldigt bra motivation.
De första tre månaderna i stort sett kändes väldigt ”praktiska”. Mata x 2, byta blöja x 2, söva x 2 och sen bara börja om. Jag hade med mig erfarenheten av bebistiden med Elion, han var mitt enda barn i 5,5 år och fick alltså ALL min tid och bebistiden var magisk från start. När Idun kom var Elion så stor att hon också kunde få ALL fokus på ett sätt även om Elion fanns och också behövde mig, men han var ju så ”stor” och tyckte (tycker fortfarande) det var kul att hjälpa till. Att sen få två bebisar var nytt för mig och helt ärligt inget jag skulle vilja göra igen. Jag har saknat den där första alldeles gudomligt underbara bebisbubblan. Tiden fanns inte att ge Aston samma första tid. Idun var ju också en bebis som dessutom förstår på ett helt annat sätt och därför prioriterades hon framför Aston på vissa sätt.
Men jag har försökt ta åt mig av andras ord om att han ju inte behöver mycket mer än min närhet egentligen och det har han fått såklart. Jag har behövt honom lika mycket! Man får liksom göra det bästa av situationen och försöka sänka kraven. Han har fått ligga i min famn medan jag lekt med Idun. Han har använt bärselen mer hemma än vad Idun gjorde. Han kanske har fått ligga lite mer själv i sitt babygym medan jag har varit tvungen att göra saker med Idun. Å andra sidan älskar han sitt babygym nästan lika mycket som mig haha. Det är nog mest mitt egna dåliga samvete och höga krav på mig själv som varit just för höga. I takt med att rutiner har växt fram har det bara blivit bättre för varje dag. Nu känns det fantastiskt härligt igen och jag kan växla fokus mellan alla barn på ett sätt jag inte kunde i början när dagarna mest gick ut på att göra alla måsten.
Så mitt bästa råd är att försök att inte göra mycket mer än bara vara den allra första tiden. Lär känna den nya familjemedlemmen tillsammans och försök att inte ha för höga krav på dig själv. Vad gör det om hemmet bortprioriteras ett par månader, egentligen? Vad gör det om matkontot blir högre ett tag bara för att ni struntar i matlagning och köper mer hämtmat? Det viktigaste som finns är att vårda kärleken i familjen och hitta era nya roller. Och finns det möjlighet till avlastning dagtid på veckorna när pappan är på jobbet – njut av det och våga ta emot den hjälp som erbjuds :). Jag vet många som haft en mormor eller farfar som bett om att få låna sitt barnbarn nån timme här och där, det är ju win win för alla! För den där lilla bebisen, och syskonen som finns, de är ju älskade av så många och kommer bli så rika i livet av de relationer om har fått växa fritt. Samtidigt som föräldrarna fått tid att andas och samla energi. Att få barn tätt kräver teamwork, förståelse och tålamod om jag ska sätta ord på det ;).
Slutligen. Så mycket KÄRLEK det ger! Framför allt syskonkärleken som utvecklas för varje dag gör mig så STOLT! De där små är mina och för varje dag som går kan jag se bandet mellan dom växa. För varje dag har de allt mer utbyte av varandra. Jag tänker att om bara några månader kommer de ju leka med varandra på riktigt och därmed alltid ha en kompis med. Hur smidigt är inte det!
Alla bilderna i inlägget är från första bebisbubbliga dagarna hemma ♥
Om du frågar M samma fråga kommer han nog mest säga att han inte gillar den här första bebistiden (som jag ÄLSKAR) och att det är smidigt att slå ihop två blöjperioder till en något längre haha. Kanske 4 år med blöjor istället för 8. Och att fördelen med barn tätt är att man ”slipper” börja om sen ;).
Kommentera (14)
Den här nästanfyramånaderskillen väger nu 7175 gram och är nästan 66 cm lång. Ett snäpp upp på längd och näästan ett upp på vikten med. Idun och Elion har legat två steg över på längden men mitt på medelkurvan med vikten, så Aston är inte riktigt så långsmal som dom även om han var minsta plutten när han föddes. Snart dags för smakportioner!
Det har ösregnat och varit soligt om vartannat. På tal om Ms prickiga tröja haha. Vi gick 20 meter från parkeringen och då började det regna för en kort stund. Jag har inte ens orkat ta mig ut på promenad utan Idun fick sova i vagnen här hemma och Aston har sovit i min famn. Sin sista nap sov han faktiskt i babyskyddet när vi var och kollade badrumsinpiration. Fick förresten frågan hur han sover, lille Aston. Han brukar vakna kring 8 på morgonen. Ibland 7 men 9 av 10 dagar är det kring 8. Sen sover han sin första nap kring 10, den andra kring 13 och den tredje kring 16. Alla tre brukar vara ungefär 30 minuter. Sen somnar han för natten kring 19.30. Så det är inga långa sovstunder dagtid det brukar bli men hellre det och han sover hela natten som han gör :).
Badrumsinspiration var det ja.
Det är badrummet i stugan det handlar om som sagt och vi har hela tiden tänkt grått och vitt. Mest vitt. Stora, vita, avlånga kakelplattor på väggen håller M på med så det har vi alltså redan köpt och så tänkte vi ljusgrått golv, stora plattor där också men kvadratiska. Men duschen är ett frågetecken. Förmodligen mosaik på väggen rakt fram och vita kakelplattor på sidorna. ÄLSKADE mosaiken på bilden här ovan! Eller en enklare mosaik på alla väggar i duschen? Det är en inbyggd dusch. Man kan säga att vi gick därifrån ännu mer förvirrade och insåg att vi kanske aldrig kommer kunna bestämma oss. TUR att det ”bara” är till stugan. Som jag för tillfället vill sälja ändå hehe… Tänk sen när vi ska göra TVÅ badrum på en gång när radhuset ska renoveras/byggas ut. Alltså kan man bli nöjd? Eller ångrar man sig efteråt när man ser det färdigt haha?
Den här lillebrorn kommer nog, som många andra småsyskon, att få stå ut med både det ena och det andra haha. Men redan skiner han upp som en sol bara han ser sina syskon och det är så vackert att jag knappt klarar av att tänka på hur mycket finare det kommer bli med åren. Syskon alltså, kunde aldrig tänka mig att det skulle ge SÅ mycket! Precis varje dag och redan från nyfödd lillasyster och nyfödd lillebror.
M fick sovmorgon med Aston idag och jag smög upp till Idun när hon vaknade halv åtta. Då hade jag redan varit vaken en timme och surfat på iPhonen och nästan önskat att hon skulle vakna haha. Igår kväll fick jag nog mersmak av Idunmys! Vi testade nämligen att byta bebis. Vanligtvis nattar jag Aston och M nattar Idun, eller jag båda. M har försökt natta Aston men det har inte gått, alls. Eller vi har provat kanske två gånger när jag varit och tränat. Men han vägrar äta och bara skriker tills jag kommer. Så igår testade vi med skillnaden att jag var hemma. Gick ju inte ett dugg bättre. Men men, det kommer. Aston får såklart bestämma och självklart finns mamsen här så länge han behöver mig lite extra.
M är i stugan för att klippa gräset och när han är tillbaka ska vi nog åka och kolla på klinker till badrummet i stugan. Såna simpla saker som blir enklare med en bil! BVC-besök för lillebror har vi inbokat också. Spännande att se hur han växer! Känns som att han börjat komma ikapp Elion och Iduns mått nu och bli långsmal.
Kram till DIG!
Ibland är man sugen på köpepizza och ibland är man sugen på hemmagjord. Idag var det det sistnämnda! Jag spontanköpte alla grejer (glömde ananas, sorry älskling) när jag var och handlade för jag blev såå sugen på pizza med oliver, soltorkade tomater och salami på. Vi gjorde varsin halva (Elion är hos sin pappa nån dag nu) och plockade på som vi ville. SÅ gott! Och starkt. Vi älskar starkt i vår familj men jag fick faktiskt plocka bort nästan all jalapeños.
Nu väntar snart nattning av minisarna. Har monterat deras stolar i bilen idag så nu är vi redo för utflykt när lusten faller på!
Vissa lite mer redo! 😉