Det var en gnälldag deluxe igår. Det var liksom sådär genominfekterat heela dagen. Usch för sådana dagar. Men vi var på fotbollscup vilket var kul! Sista för säsongen och även om det var kallt så var det såklart roligt att titta. Direkt därefter åkte vi till stugan och hade med oss för korvgrillning till lunch. När vi åkte hem kände jag att jag behövde lufta mig själv utan barn så jag frågade Karin om hon ville hänga med på en av lederna uppe i skogen. Vi tog femkilometern och det var alldeles ljuvligt. Så vackert och jag ÄLSKAR ju som bekant skogen. Det är fridfullt och harmoniskt för mig. Mange känner likadant för vatten så vi kanske skulle bo såhär, mitt i skogen med utsikt över vättern? 😉
Vi har ju faktiskt utsikt över vättern om man klättrar upp på vårt tak (synd att vi inte kan bygga på en våning hehe) men runtom oss hade jag önskat mer skog.
Idag är förskolan stängd för planeringsdag och jag är hemma med minisarna. Vi ska på utflykt om en liten stund, jag ska steka pannkakor som vi kan ta med. På morgonen följde vi Elion till skolan och sen tog vi omvägen förbi affären för att handla. Alltså älsk på att handla på måndagsmorgnar! Så lugnt. Man kanske skulle vara ledig måndagar istället för den klassiska fredagen? Tänker framåt till sommaren när jag förmodligen inte kommer jobba 100 %,
Egentligen hade jag ett möte i eftermiddag men jag fick avboka eftersom Mange hade ett viktigare möte. Svårt det där, att prioritera vems jobb som är viktigast. I eftermiddag efter Mange slutat måste vi köpa en ny diskmaskin också. I helgen checkade nämligen vår ut för gott, ändå imponerande att detta är första gången vi är med om det med tanke på att hela huset kan börja strejka närsom (peppar peppar). Men vi trooor att det kanske kan ha att göra med att det var någon vattenläcka eller annan olycka här i området, när vattnet var avstängt under lördagen. Det var sen när vi startade diskmaskinen på kvällen som den ballade ur. Kan såklart vara ett rent sammanträffande, men samtidigt kom det lite väl i samma veva. Gamla diskmaskinen pallade kanske inte vad det nu var som hände.
Kommentera (9)
Och inte vilken bebis som helst utan vår älskade Leon! Leon som för alltid kommer vara extra speciell för mig eftersom jag fick vara med när han föddes.
Pappa Anton skulle på hockey och mamma Becca var med en kompis ett par timmar. Det var jag som erbjöd oss att vara barnvakt om hon kände sig redo för det. Så himla mycket win win för alla ju ?
Tror han tyckte det var lite mysigt han också, min kära man ?
Mammamys igen. Allt gick hur smidigt som helst, Leon är en väldigt enkel bebis vilket jag tror också gör att Becca kunde slappna av under tiden hon var iväg.
Så glad att kunna hjälpa till trots att vi bor en bit bort, det är ju för bra att det kommer bli en del hockey framöver nu när säsongen är igång igen (Anton är kompis med en spelare i HV så de är ett gäng som tittar på matcherna). Jag tänker att detta är ett stöd jag själv gärna hade haft när jag var nybliven ung mamma, men vi hade ingen familj nära så det blev inte så. Känns fint att få ge det till någon annan för jag vet hur mycket det betyder med barnvaktshjälp helt enkelt ☺️
Kommentera (5)Jag kan nog inte med med ord beskriva hur skönt (!) det är att 1) tentan gick jättebra (om jag inte missuppfattat helt ?) och 2) att detta var näst sista salstentan någonsin! Ja om jag inte pluggar mer någon gång men det känns inte som att det skulle bli aktuellt faktiskt.
På väg mot den näst sista tentan, superredo och faktiskt lite nervös av någon anledning? Tror inte att jag brukar bli det vid tenta men det kanske bara var så länge sen att jag glömt haha…
Efter blev det sushi! Provade en fluffig sak på Kappahl under tiden jag väntade på att den skulle bli klar. Hah när jag pratade med Mange i telefon innan jag åkte mot skolan frågade jag honom om jag skulle köpa med mig mat på vägen hem eller om han ville laga något… ”jag kan gärna laga något men jag kan tänka mig att du kanske vill ha sushi eller något”? Var tvungen att fråga om han läst min blogg eftersom jag skrev om sushi men det hade han inte gjort. Great minds think alike ?
Efter mys med barnen kollade vi Bondeparet (alltså igenkänningsfaktorn är ganska hög där, jag är så lik Carro i sättet och Mange så lik Jocke ?) och Drömmen om ett slott. Imorgon väntar jobb och jag längtar! Helt underbar känsla att slippa plugga för en dag faktiskt. På fredag börjar nästa delmoment, som också avslutas med salstenta – den absolut sista ?
Sista timmarna innan tenta, men helt ärligt så känns det inte lönt att läsa något så tätt inpå? Jag gillar morgontentor, när man har pluggat kvällen innan, lagt sig för att smälta allt och vaknar upp REDO. När tentan är klockan 16 som idag blir det bara att man får massa dötid. Oh well, skummar igenom papprena lite halvt men gör faktiskt mest annat hehe.
Och sista rosorna från min 60-rosorsbukett är också inne på sina sista timmar. Inte illa, imorgon är det två veckor sedan jag fick dom.
Funderar på hur man ska fira att tentan är över idag. Kanske köpa sushi till middag? Det har varit en stabilt återkommande maträtt efter jag skrivit tentor haha.
Ha bästa dagen och håll en tumme eller två för mig idag 🙂
♡
Kommentera (10)
Goodmorgon! Tidiga morgnar hos oss nu igen, men för att se det positivt blir ju dagarna längre, alltså man hinner med mer haha. För tid känns ändå som en bristvara tycker jag, som att dygnet skulle behöva vara någon timme längre? Nu är minisarna inne på sin fjärde vecka efter sommarlovet och jag har lämnat dom halv åtta alla dagar. Dels för att jag har mycket nu de första två månaderna, med två tentor, men också till stor del för att Aston mår bra av det. Han är en riktig rutinmänniska så när jag planerade deras tider vägde det tungt att han skulle få samma lämningstider alla morgnar. Inte halv åtta ibland (innan frukost) och halv nio ibland (efter frukost). I fredags, alltså sista dagen på den tredje veckan var första dagen som han bara studsade in på sin avdelning. Glömde nästan ge mig en kram haha. Första dagarna efter sommarlovet var riktigt hemska. Allra första dagen när vi kom innanför grinden och jag hade stängt den vände han på klacken, började storgråta och kastade sig mot grinden som han klamrade sig fast vid. Usch alltså. Så att han nu glömmer krama mig hejdå känns fantastiskt bra ändå 🙂
Tidigare i morse lyssnade jag på Tvillingpodden för första gången på evigheter. Har inte lyssnat på poddar på flera månader. I alla fall så fastnade jag lite vid när Jessica och Angelica pratade om efternamn, och Jessica sa något om att hitta på egna efternamn. Det har ju vi gjort, sedan juni i år heter vi ett helt eget efternamn. Jessica talade för att man vill väl bära sitt släktnamn vidare typ, att det finns en tjusning i det. Medan Angelica nog tänker mer som jag, att det är väl fint att vara den som startar ett nytt släktnamn? Trots allt är ju ALLA efternamn påhittade någongång.
När min vän Nadja (Fotograf Nadja Lindberg) fotograferade oss, med Aston i magen, hade vi redan planer på att bilda ett nytt efternamn men ibland behöver man en skjuts bakifrån för att komma till skott 🙂
För mig var det nödvändigt att byta, och anledningen till att vi inte gjorde det när vi gifte oss var väl helt enkelt att vi då hade fullt upp med annat (köpt radhus, hade en nyfödd bebis, gravid med nästa, bröllopsplanering i New York…), men redan då funderade vi på att byta till något eget. Sen kan man väl säga att det hände något som gjorde att jag inte orkade heta mitt gamla efternamn längre (som Mange också hade bytt till), jag ville inte vill heta det en enda dag till! Vi hade heller INGET fint släktnamn bakåt som vi kunde ta, bara -ssonnamn och det ville ingen av oss ha. Nu har vi vårt nya efternamn och för mig symboliserar det nystart och vår familj. Vi börjar om på nytt efter allt tråkigt som hänt i släkt/familj och tänker framåt. Mange tycker nog mest att efternamnet klingar fint men för mig finns det en djupare innebörd än så, jag ville ha ett namn som betyder något. För mig symboliserar namnet en sammanfattning av hur vi är som personer- vi är båda lite rastlösa själar och har svårt för när det inte händer någonting samtidigt som vi har en förkärlek till att vara hemma, i naturen, känna lugn och harmoni… Namnet är inte hemligt, men jag vill heller inte skriva ut det här på bloggen eftersom det då blir sökbart på ett helt annat sätt vilket jag gärna undviker med tanke på mitt jobb. Den som vill veta får såklart fråga på t.ex. instagrammeddelande eller något för detta är ingen cliffhanger 🙂
Nu blir det plugg i soffan! Och hallon och kvarg till frulle.
KRAM