Kan du berätta mer om hur ni gör med era överraskningsdagar och tips på vad ni har hittat på? Jag gillar tanken på att inte sluta ge varandra det där lilla extra trots att man kanske inte är nykära längre;).
Denna frågan tyckte jag passade extra bra idag eftersom jag fick en kommentar innan om att ”mitt och Ms förhållande redan verkar vara krassligt med tjaffs och behöva dejtas?” 😉
Alltså grejen är att vi aldrig SLUTAT dejta haha. M brukar säga när vi får frågan om hur vi träffades, att vi gick på en dejt som fortfarande pågår. Nu är det såklart inte så, men allt har ju gått så fort och vi har nog precis börjat komma förbi den där förälskelsebubblan. Tror den höll i sig extra länge eftersom vi blev gravida efter få månader och att det även förstärkt vår kärlek. Att få barn tillsammans gör nog i de flesta fall banden starka och visst kan den del få det tufft den första tiden med barn om man krockar i hur man tänker, eller om det av någon annan anledning är jobbigt. Men för oss har det inte varit jobbigt för vårt förhållande att få barn och jag har snarare fortsatt att bli mer och mer kär i M för varje dag. Med undantag för den där ändå korta perioden nu nyligen när det nästan kändes som att jag höll på att brinna upp av irritation emellanåt, men som inte betyder mer än att så kan det vara ibland. Vi har varit tillsammans i över tre år och jag tycker att det vore konstigt om det bara var rosenskimrande hela tiden? Vi har alltså aldrig slutat att dejta, just för att jag redan från början sa att det är viktigt för mig att vi fortsätter med det – det är nog alldeles för lätt att glömma av partid när vardagen smyger sig på och därför tycker jag inte att man någonsin ska sluta dejta, att vårda och ge näring till sin relation. Men det blir svårare att ta sig hemifrån kvällstid när man har två minisar så därför känns det super att på något vis uppmärksamma vår kärlek lite extra en dag i månaden i den mån det går. Det behöver inte vara något stort, det viktigaste är att man riktar sin kärlek och uppmärksamhet mot den andra lite extra just den dagen.
Hmm, undrar om jag kommer ihåg det vi gjort/fixat hittills? Handskrivet brev med rosor och hotellfrukost, barnvakt och middag ute, hotellövernattning i Malmö, utflykt med fika på ekologiskt café med utsikt över vättern, vinprovning hemma och tofflor i present… Ja det är nog det 🙂 Andra tips från mig är bowling, middag på stället ni åt allra första gången, vandringsled med picknik, bio, drinkkväll, parmiddag (även träffa vänner som förr är ju väldigt uppskattat!), handskrivna lappar med ledtrådar om vad man ska göra under dagen, ett sms om varför man älskar sin älskade, blombud, relax, ge en lååång massage, sova på hotell barnfria (detta längtar jag efter att vi ska bli redo för hihi).
”Bonusdejt” i lördags (jag fick tofflorna i förgår när det var vår dag) när syster var barnvakt så vi fick bowla och dricka ett glas eller två på tu man hand medan barnen sov gott 500 m ifrån oss. Ett för mig gott tecken på att förhållandet mår bra är att man har KUL tillsammans och att man vill pussa på varandra :).
Kommentera (2)”Jag lyssnar på Parpodden, Relationspodden, lite på Seperationspodden och blir lite nyfiken hur du o Fredrik löste saker & ting i er skilsmässa. Är sjukt imponerad av Bingo och Katrin (om du hört hur fint samarbete dom har ang barnen?!) Hur var det att starta om, en lön, egen lägenhet, möbler osv? Hur har man råd som kvinna att skilja sig? Så gärna lite tips och råd som du gärna hade vetat. Och är era varannan vecka ristat i sten, vem betalar vad för Elion, och nu när du pluggar måste du ju ha mindre pengar, ny partner osv. Du behöver inte dela några belopp om er ekonomi, utan mer i stora drag – hur kommer man överens om allt praktiskt och om pengar? Särskilt om man tjänar olika?”
Ja Bingo och Katrin verkar ha löst allt jättefint. Lyssnade på deras första avsnitt där de berättade om upplägg och sådär. Jag tänker inte gå in på min och Fs skilsmässa för mycket, den får fortsätta vara privat. Men ni ska veta att det verkligen var sista utvägen och det är det svåraste jag någonsin varit med om. MEN. Vi bestämde att göra det bästa för Elion, vi kände även att det var det bästa för oss, men att prioritera Elion var det viktigaste. Vi berättade för honom att vi har köpt ett till hus (för en treåring var det nog lättare att förstå än att säga att jag har hyrt en lägenhet) som han skulle få ett rum till i. Vad ville han köpa till det rummet? En bilmatta önskade han, så det var det första han fick. Inget mer än så, vi kände inte att han behövde veta mer, så länge han inte frågade något såklart. Sen mjukstartade vi ganska mycket. Vi hade turen att bo nära, så jag var i huset på eftermiddagarna och kvällarna mycket. Vi umgicks på helgerna, var ute och gick långpromenader och sådär. På något sätt blev det en välbehövlig övergång för oss (mig och F) också. När man delat allt i över 8 år blir det en stor sorg att plötsligt ändra den situationen. Jag jobbade 75% och hade bloggen på det så jag tjänade helt okej. Klart F som är civilingenjör tjänade mer, och han var världens bästa som stod för kostnaderna av huset, annars hade jag nog inte klarat det ekonomiskt, att betala för halva huset och en lägenhet. Faktiskt så var det anledningen till att kvinnan som var före mig i kön inte fick lägenheten – attatt hennes man vägrade hjälpa till så hon kunde inte ta lägenheten.. Jag köpte faktiskt soffa och TV på avgiftsfri avbetalning även om jag är väldigt anti lån men när det handlade om att skapa ett hem där Elion kunde trivas kändes det värt det. Han fick sova i huset tills jag hade de sakerna på plats. En säng till honom var nog det sista köpet till lägenheten, men SOM jag tror att vi både behövde sova i samma säng ett par månader. Det blev också ett sätt att kompensera för den plötsligt minskade tiden. För det är ju det som är svårast att hantera – att plösligt inte bo heltid med sitt barn.
Våra varannavecka är absolut inte ristat i sten, men tanken är söndag-söndag och att den andre har honom onsdag-torsdag så att det inte ska gå så långt emellan. Vi tycker att detta har funkat jättebra och det är skönt att vi kan byta lite efter livsschemat.
Vi delar nog upp det ganska lika med att köpa saker till Elion. Både jag och F tänker lite att det jämnar ut sig i slutändan, så det är ingen som räknar kronor sådär. Jag brukar fixa med ytterkläder och kläder, F med träningsgrejer till fotbollen och innebandyn.
Men i det stora hela – jag brukar säga att Fredrik är världens bästa exman, på riktigt så måste han vara det, och M har också nämt det att bara så jag vet skulle inte han själv vara så snäll som F om vi skulle skilja oss. Jag tror faktiskt på det heh… Fredrik är nog världens enklaste människa att ha att göra med, han är väldigt generös och har det största hjärtat i världen. Jag är inte bara tacksam över våra år tillsammans utan även för att vi lyckas vara vänner nu och att vi alltid, alltid lycksa sätta Elion först. Det gör ont i mig när jag hör om delade föräldrar som inte ens kan säga hej, inte ha utvecklingssamtal tillsammans och att bytena sker i att en lämnar i skolan på morgonen och en hämtar på eftermiddagen. Men jag ska inte uttala mig om det egentligen, kanske det är bättre än att det hade varit bråk vid mötena? Överlag önskar jag bara att man som vuxen kunde sätta sina egna känslor lite åt sidan när det handlar om att ge sina barn en trygg uppväxt och guida dom genom en tid som såklart är en stor omställning även för dom.
Många år sen nu men den här killen är fortfarande lika lycklig, trots två hem.
Här fyllde Elion 3 år och vi vaknade upp i den nya lägenheten som jag hade haft i någon vecka bara. Nu är det alltså drygt 4 år sen och jag kan ärligt säga att han aldrig visat några som helst tecken på att han tyckt att vår skilsmässa var jobbig (det är först nu han har börjat fråga lite om det). Självklart är alla barn olika – och Elion är rätt tuff av sig, lite obrydd sådär, men ändå tar jag åt mig och är stolt över hur vi ALLA hanterade och hanterar varannan-vecka-livet.
Kommentera (18)
Jag ska bli mamma nästa år och det vore kul om du kan lista de största förändringarna i livet sen du blev mamma, både positiva och negativa. Kanske lite allmänna tips till alla mothers-to-be också?
Oj vad svårt! När man varit mamma i över sju år minns man liksom inte livet innan haha. MEN, min första tanke är ju saknaden av att sova som man vill! När jag och F delade på oss skämtade vi om att det ju var det bästa av två världar att separera – att ena veckan fick man ju sova igen (OBS OBS OBS skämt, självklart var det inte en anledning som spelade in, men man får skämta och försöka se det positiva även i skitjobbiga perioder). Men ja, sömnen är väl förändring nummer ett. Sen har jag alltid haft inställningen att man kan göra ALLT trots att man har barn. För mig var det (uppenbarligen) inget hinder att vänta med pluggandet, jag tänkte istället att bli mamma är det jag helst av allt vill göra i livet och därför väntar jag hellre med studierna än tvärtom.
Det bästa:
Kärlek större än störst! Man kan verkligen inte älska mer än så. Den är villkorslös på ett helt annat sätt än vad man kan känna för någon annan människa.
Glädjen – det är sååå roligt att ha barn. De säger och gör massa tokigt.
Att se världen på ett nytt sätt – mina barn gör mig mer uppmärksam på LIVET som pågår. Att gå 20 meter hemifrån kan innebära att se saker barnet aldrig sett förr, och som du helt klart inte reflekterat över på många år. Vi borde ta efter våra barn och deras nyikenhet mer.
Alla framsteg – när Elion var mini sa jag att varje period var den bästa men att det samtidigt bara blev roligare och roligare. Var tid har sin charm absolut och att se sitt barn utvecklas är SÅ coolt. Aston lär sig krypa – så coolt. Idun lär sig nya ord varje dag – så coolt. Elion lär sig massa fakta man bara lär sig i grundskolan – så coolt! Idag lärde han mig massa om Alfred Nobel haha.
Att vara någons största trygga punkt och stöttepelare genom livet. För mig är det en sann ära att få hjälpa, stötta och älska mina tre från nyfödd och fram tills den dag jag inte längre finns. Det är helt klart min viktigaste uppgift här i livet.
Att bli kallad mamma. Jag tycker det är det finaste smeknamnet jag någonsin haft. Att höra att de älskar en är på delad förstaplats. Balsam för själen.
Man har någon/några som alltid får en att ge lite till. Mina barn är min största motivationskälla.
Det sämsta:
Som sagt, sömnen. Men då har jag ju varit riktigt bortskämd med sovande bebisar och det är först nu, 7 år in i mammalivet som jag får känna på hur väl de flesta har det;)
ORON! Herreminje vad man kan oroa sig. Oroar sig varje dag mer eller mindre. Det värsta som finns är tanken på att något skulle hända ens små…
Minitonåren. Vet du inte vad det är så googla haha. Alltså jag hade aldrig hört talas om det men detta är nog den mest prövande perioden i mitt mammaliv. MEN, jag försöker tänka att alla såna utvecklingsfaser är just för att det händer mycket och att det sker av en anledning – inte för att de vill vara ”dumma”. Men tålamodet tränas aktivt kan man säga och det är min uppgift som förälder att ”möta” barnet i det som händer och sker, för att det ska gå vidare till nästa fas så att säga ;).
Det dåliga samvetet. Med fler barn blir det mindre tid för varje barn, så är det. Men jag veeet också att de älskar varandra och att de vet att jag gör allt för dom, så man får helt enkelt försöka påminna sig om att man faktiskt bara kan göra sitt bästa. Tiden och att få den att räcka till är nog mitt största ”problem” – att hinna med allt och hitta en bra balans med familjetid, egentid, partid, tid med vänner, träningstid, osv osv osv.
Att inte få gå på toaletten ifred?
Ja alltså jag kommer inte på värre saker än så, det FINNS inget riktigt dåligt med att vara mamma tycker jag, allt vägs upp av det bra och att jag inte gör annat än tvättar exempelvis är ju bara ett bevis på att jag delar mitt liv med en underbar familj jag älskar högre än allt.
Allmäna tips till alla mothers-to-be:
För det första – NJUT av graviditeten, det är lätt att känna att magen är tung och att det är jobbigt att vända sig i sängen osv, men det är en fantastiskt speciell tid. Som såklart vissa inte alls uppskattar, även om jag tror att majoriteten kan sakna magen minst en gång.
För det andra – läs det som finns att läsa om tiden efter förlossningen. Jag minns att jag blev så chockad över det som kom efter – hallå då skulle ju allt vara ”klart”. Ingen som sa att man blöder som jag vet inte vad timmarna/dygnet efter eller pratade eftervärkar med mig, och jo dom kan man ha även efter första barnet. Med Idun hade jag eftervärkar som nästan fick mig att svimma så med Aston var jag beredd och fick morfintabletter direkt.
Försök att inte stressa upp dig kring alla råd – du/ni kommer klara det GALANT! Tro mig. Det är ni som känner ert barn bäst och visst kan man lyssna på tips och råd, men det finns inget rätt och fel och ni kommer hitta era sätt. Lyssna på vad din mammakänsla säger, den är den bästa.
Lyssna även på din magkänsla under förlossningen – som förstagångsföderska vet man ju egentligen ingenting om vad som komma skall, men är det något som inte känns bra – säg det. Till barnmorskan eller din partner. För varje förlossning blir man mer självsäker i förlossningsrummet, och då är det heller ingen barnmorska som ifrågasätter det du säger, men försök lyssna till dig själv även om det är första gången. Med Elion skrattade (ja i princip) en barnmorska åt mig när jag frågade om lavemang. Det är INTE ok, hade det varit min andra förlossning hade jag bett henne dra åt någonstans där min förlossning inte utspelade sig.
VÅGA – allt det du vill göra. Se inte ditt barn som ett hinder. Utbilda dig, res, träna – ja allt det du vill göra. Glad mamma – glad bebis!
NJUT även av bebistiden, och varje tid därefter. Det går så himla fort – föräldraledigheten känns lång när man är mitt i den men man kan såklart aldrig gå tillbaka i tiden. Försök uppskatta precis varje dag och tänk vad lyckligt lottad du är som får vara med om ett sånt mirakel – varje dag. Samtidigt som det självklart är mer än ok att känna att man behöver en paus emellanåt – och ta den! Att ladda batteriet och få sakna behöver vi alla ibland.
Prata mycket med ditt barn – från dag ett. Det är bra för deras ordförråd och jag tror verkligen att prata med och läsa för sina barn är superviktigt för att de ska få med sig ett bra bagage vad gäller språk.
Och igen – njut, njut njut! I alla fall jag känner att tiden går alldeles för fort och när jag ser på Elion tänker jag att det ju var han som var bebis nyss? Tar man vara på tiden finns det inget att ångra den dagen de flyttar hemifrån tror jag.
Nybliven trebarnsmamma. Bästa ”jobbet” i världen!
Vilket är ditt bästa julaktivitetstips för familjen? Du som ju har barn i blandade åldrar (precis som jag) har säkert några guldkorn på mysiga familjegrejer såhär inför jul SOM FAKTISKT FUNKAR haha för både liten, mini och stor?
Om du menar blandade åldrar som vi har på ett ungefär (vilket är 0, 1 och 7 år) så tänker jag att de allra minsta liksom är okej med vad som. De är nöjda bara de får vara med typ. Tycker jag i alla fall, även om det är lätt att tänka att man måste hitta på massa kul hela tiden. Mina barn tycker typ det är roligast att plocka i kökslådor eller leka med gamla födelsedagsballonger… Sen får man såklart anpassa sig efter alla när man gör speciella aktiviteter, så lite hindrad blir man ju i det stora hela med bebis i familjen även om man kan ha familjemys på flera sätt.
Några tips:
Jul på Liseberg – de stora kan åka karuseller, de små kan springa omkring i kaninlandet och alla kan njuta av julstämning och mat på någon restaurang. Det finns SÅ mycket fint att titta på! Vi har varit där varje jul sen vi träffades men i år tror jag faktiskt inte vi kommer dit tyvärr. Bor ni inte nära Göteborg kanske Skansen i Stockholm passar bättre?
Skridskoåkning – de stora kan åka, de små kan åka pulka brevid isen eller kanske till och med gå/krypa på isen, beroende på hur stadiga de är (glöm inte hjälm). Att grilla korv efteråt och dricka varm choklad gillar väl alla :).
Pulkaåkning – samma som ovan, men ALLA kan ju åka. Eller ja, inte nyfödd såklart, men om bebisen är stadig och kan sitta själv är babypulkorna toppen, det köpte vi en till Idun förra året.
Baka lussebullar och/eller pepparkakor – Aston bryr sig väl inte om det direkt, men Idun älskar att hjälpa till och han kan ju på leka som vanligt bara :). Har precis köpt hem lussebullsingredienser så snart är det dags hemma hos oss, självklart med julmusik på och smakprovning efteråt.
Julpyssla egna julkort – Ta familjebild med själutlösare, skriv ut/framkalla, klipp och klistra alla tillsammans. Sen kan man avsluta med julfika och därefter gå och posta julkorten. Det är inte så många som skickar julpost längre, men jag tycker det är något extra när det är egenpysslat och familjebilder inblandat. Detta är något jag själv vill hinna med men ja… Annars får det bli nästa år haha.
Bio – här kanske man faktiskt inte kan vara hela familjen utan är i behov av barnvakt till den minsta/de minsta men det ÄR ju så mysigt att gå på bio. Jag längtar tills Idun och Aston också kan gå på bio, och vi kan gå alla tillsammans! Tills dess är det jag och Elion som går hihi.
Skidweekend – Även om inte alla kan åka skidor tillsammans så kan man kanske dela upp sig kortare stunder så att en förälder åker pulka med den minsta/de minsta en stund eller så? Kanske man till och med har lyxen med en farmor som vill följa med? Perfekt så man har ”barnvakt” om resten av familjen vill åka skidor tillsammans. Vi var ju i Branäs när Elion var 4 och den resan är fortfarande den vi alla minns som den allra bästa och mysigaste – även om det inte var jättemycket skidåkande. Nu pratar vi om att åka dit senare i vinter och jag tror faktiskt att det skulle funka fint även med Idun och Aston. Vi testade även längdskidor när vi var där, och hyrde då en vagn som Elion satt i och som M drog bakom sig, också tips om man inte vill åka utför.
Shoppa julklappar – ja faktiskt även om många kanske svettas av bara tanken på att trängas i ett köpcenter innan jul haha. Men tänk att prata med de större barnen om att alla inte har råd att köpa julklappar? Kolla sen upp var ni kan lämna in julklappar i er stad, till dessa. Förklara för barnet/barnen att ni vill hjälpa till att göra julen lite extra fin för de som inte själva har råd och att de får välja vad de skulle vilja ge. Har man tur kanske man även kan få tid att handla till de man firar jul med också? När vi går i butiker brukar vi alla uppskatta att tajma in det med lunch eller middag på någon restaurang, till och med Idun minns de ställena och pekar alltid när vi går förbi nästa gång och vill äta hihi.
Kort och gott – all familjetid är bra familjetid. Man behöver tid tillsammans precis som man behöver tid i olika familjemedlemskombinationer och var för sig. Men just jul är ju lite av en familjehögtid och såklart man ska fokusera på att umgås tillsammans och med varandra!
Elion 3 år som åker längdskidor hos farmor och farfar i Norrland <3
Hur mår Fredrik? Haha.. förstår att han inte vill vara här inne men för en trogen läsare sedan -07 så är man nyfiken.
Frågade honom om jag fick skriva något eftersom ni undrade så här kommer en liten Fredrik-update:
Han fyllde 32 år igår, jobbar fortfarande som civilingenjör, tränar crossfit (tävlar en del), är mycket med Elion såklart och de ska snart flytta till en nybyggd bostadsrättlägenhet i stan (han tog ju över min lägenhet som jag hade efter vi delat på oss) som blir färdig i januari. Jamen han mår bra! Och är singel om någon undrar ;).
Hittade en bild från någon gammal dejt som visst inte ledde till något 😉