Lillbebis i magen mådde jättebra och är beräknad till storasysters ettårsdag den 12 mars ♥
Vi fick väldigt bra svar angående mina blödningar och efter vad som syntes på ultraljudet ska jag inte bli förvånad om det kommer en till i alla fall. Men, ofarliga blödningar under graviditeten är tydligen oftast väldigt svåra att svara på varför de sker, och även om det blöder så mycket som det gjorde på mig behöver det som tur är inte påverka bebisen alls.
Jag verkar ha dragit på mig Elions förkylning så känner mig om möjligt ännu tröttare än vanligt. Hoppas det vänder lika snabbt! Nu ska jag i alla fall alldeles strax få piffa till mig med fina fransar och naglar, mascara är lite ett måste för mig varje dag så idag kändes det naket. Ska bli lyxigt att slippa sätta på det på morgnarna ett tag nu!
Kram/E
Kommentera
En av de första bilderna på mig och min älskling. Början av september för två år sen ♥
Imorgon (!) flyger vi mot New York för att gifta oss och för att få en kombinerad bröllopsresa på samma gång. Varför New York har en del av er frågat? Varför inte det istället för ett stort kyrkobröllop svarar jag? 😉 Vi väljer helt enkelt det som passar oss, och vi kände ännu mer när vi var på kyrkobröllop med stor middag efteråt, att vi är så glada att vi gör precis så här. Alla gillar ju olika. Och visst är det så, att man måste göra det magkänslan säger, livet är för kort för annat.
Idag är det mest roliga saker på schemat – ultraljud av minibebis om en liten stund, jag ska fixa naglar och ögonfransar. Sen är det dags för att packa. Och förbereda huset för saneringen som är bokad medan vi är iväg. Sen går bilen hemifrån kring 04 imorgon bitti, så det måste bli en tidig kväll för oss! M slutar för dagen redan innan ultraljudet som tur är.
Mina fina smycken som väntar på att det ska bli nästa söndag, precis som jag!
Igår blev det för mycket för mig, med känslor och ja jag vet inte vad. Hormoner! Så var rätt depp och kände tacksamhet för att Elion sov hos F lite spontant sådär. Vi har en ganska tuff period just nu, antar att det har med skolstart bland annat att göra. Så mycket nytt som händer för honom!
På kvällen körde jag spakväll, tonade håret och la ansiktsmask. Håret blev nu liite mörkare än löshåret, så jag fick även testa att tona en slinga och det blev jättebra, så idag har jag även tonat resten av håret. Kommer bli så bra så! Jag trivs ju bättre i det liiiite mörkare än mitt egna.
M kom hem strax efter midnatt och hade haft en jättelyckad dag full med aktiviteter! Flyboard, paintball, fotbollsgolf och sen avslutade de hemma hos hans ena bror. Tänk att han hade svensexa för att han ska gifta sig med mig?! Om en vecka just idag! Hade nära till tårar hela dagen bara för den sakens skull, känner mig så lyckligt lottad för att han är min. Jag råkar veta att min möhippa blev inställd för att det var för många som inte kunde, så jag får visst vänta på en fruhippa istället. Känns lite tråkigt faktiskt, för jag hade nog verkligen en behövt en kväll bort från hem, barn och mitt graviditetstråk som jag befinner mig i för tillfället. Men, helt ärligt så vill jag hellre att M fick en heldag och kväll med sina närmsta, det förtjänar han!
Och idag, vilken man han är alltså! HAN gick upp med Idun, HAN lagade frukost till mig och HAN tog med Elion till stugan. Precis vad jag behövde.
Kram/E
Nu börjar det som sagt kännas bra igen, rent mentalt efter det som hände i måndags. På tisdag har vi tid för Ultraljud igen, för NUP. Det ska bli skönt att få se bebis en gång till och INTE göra det för att vi är oroliga. Jag har bott i Jönköpings län alla graviditeter och är väldigt tacksam för att få detta NUP-ultraljud. Att vänta till Rutinultraljudet känns väldigt sent! Tycker alla borde få möjligheten att göra detta tidigare ultraljud om man skulle önska.
Snart vecka 13 för vår del och som ni ser syns magen redan. Syntes tidigt med Idun med men nu blev det ju liksom ingen paus mellan graviditeterna. Fler som är gravida med ungefär samma BF? Har ni fått må bra? Jag är fortfarande väldigt trött och småillamående till och från men det är oftast lugnt bara jag äter var tredje timme. Helt klart det graviditet då jag har mått bäst den här första tiden.
Kram/E
KommenteraOm exakt en vecka sitter vi på Arlanda och har förmodligen precis checkat in vårt bagage. SÅ nära är vår New York-resa nu! Det känns verkligen helt galet och igår började jag känna lite fjärilar i magen för det. Dels för att jag aldrig har flygit så långt men såklart mest för att det är en så speciell resa på så många vis. Äntligen ska jag få se New York och det är även platsen där vi ska börja vårt nya liv. Det kommer helt klart bli den bästa resan i mitt liv!
Ett litet problem bara. M pratade med vårt resebolag igår som även ringde till SAS för att kolla vad som gäller handbagage. Min klänning får inte tas som handbagage i resegarderob så frågan är hur man gör då? Snurrar ner den i handbagaget och sen ”luftar” den under resans gång? För packa ner i den incheckade väskan känns ju inte som ett alternativ, ifall det skulle komma bort. Vet att det var någon som tipsade om att ha klänningen som just handbagage, är det fler som har erfarenhet?
Idag är jag rätt matt men ändå piggare igår. Då var jag yr, säkert för att ha förlorat så mycket blod på så kort tid (den senaste blödningen var nästan lika intensiv och bara för två veckor sen, inte konstigt att mina järnreserver inte var bra) och all ORO. Alltså, jag skulle inte klara fler graviditeter rent mentalt tror jag. Fysiskt inga problem för jag är ju en sån som gillar att vara gravid och allt vad det innebär (trots illamåendet, smärtan och allt det där mindre roliga), men detta är det värsta jag har varit med om under mina graviditeter!
Nu verkar det som att blödningarna inte innebär någon fara, men att se så mycket blod när man är gravid är mardröm gånger tusen. Oavsett blodmängd såklart, men detta blev nog en chock för mig. Det värsta är att jag ska vara inställd på att det kan hända igen, och det gör nog att jag inte kommer kunna slappna av eller njuta som jag har gjort tidigare graviditeter.
Med Elion i magen var jag bara 22 år, hann fylla 23 innan han kom. Kanske berodde det på åldern, då var jag inte det minsta orolig! Med Idun i magen var jag mer medveten om allt hemskt som kan hända och när sen M kom hem och berättade allt hans kollegor och vänner sa om att de fått två och tre missfall innan det gick vägen osv blev nojig ända tills jag fick mage och började känna sparkar. Men denna gången är oron enorm. Dels för blödningarna såklart, men också för att jag vet vilket mirakel det är att bli gravid och nu ska jag ha turen att göra det igen? Det är ju jättedumt att inte njuta till fullo, men det är väl rädslan att förlora det jag har som samtidigt får mig att inse hur mycket jag vill det här. Hur mycket jag redan älskar vår lilla bebis i magen.
Stora kramar/E
Kommentera