VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

VÅR SEXÅRING

img_6254

 

 

För sex år sedan i denna stund hade Elion legat på mitt bröst i en timme (han föddes 08.03). Kommer aldrig glömma den stunden och jag kommer alltid vara tacksam för att han gjorde mig till mamma. Den finaste gåvan i livet. Att få vara mamma. Hans mamma. Det är ju faktiskt mycket på grund av dig som dina syskon finns, för det var du som fick mig att inse vad livet som mamma innebär – att det är det som är livet – och du fick mig att önska fler att vara mamma åt!

 

Elion har alltid varit en sprallig kille som måste hållas igång ordentligt om dagarna. Han är världens snällaste och gladaste! Är jätteduktig med bokstäver/siffror, kan skriva/läsa en del och börjar kunna klockan. Det är få gånger han har varit ledsen så han är rätt tuff av sig. Älskar innebandy och fotboll och har aldrig varit speciellt förtjust i att sitta still och leka eller pyssla men lego eller att rita/klippa/klistra blir alltmer populärt. Och spel! Han älskar att spela kortspel och Uno och lär sig alltid nya spel snabbt. Sen är han världens finaste, bästa storebror såklart. SOM vi älskar dig Elion!

 

Jag och Idun har precis slagit in hans paket och vi längtar efter att gå och möta honom när skolan slutar om några timmar. Åhh tänk att min förstfödda har blivit hela sex år!? Så stort.

 

Kommentera (6)

Annons

NOVEMBER

 Solig måndag och november! Ja det blev det ju redan igår men nu är det novembervecka. Vilket för mig betyder mycket känslor och minnen från den första novemberveckan för nu sex år sen. Den 6 november 2009 föddes Elion och gjorde samtidigt mig till mamma. En dag som är så speciell på alla sätt och vis och på fredag ska han firas för att han funnits hos oss i 6 år!

 

Elion var beräknad den 3 november, den fjärde gick vattnet på kvällen hemma men det var alltså inte förrän morgonen den sjätte som han ville göra entré, efter 8 timmar på förlossningen. Jag undrar hur lång tid nästa förlossning tar? Har hört att tiden halveras för varje barn och mellan Elion och Idun stämde det då vi var inne på förlossningen i 4 timmar med henne. Vid båda inskrivningarna var jag öppen 4 cm vilket innebär aktiv förlossning. Kan man hoppas på 2 timmar nu? 😉 Huvudsaken är såklart att allt går BRA. Hur är era förlossningsupplevelser med bebis nummer tre?

 

 

 

img_6015-0

 

Elion och Idun är väldigt lika som bebisar men det var kul att se dessa bilder som min syster hittade för man ser ju faktiskt att dom också är väldigt lika mig som bebis (fast Idun med sin fars vackra ögon). När Elion såg dessa bilder sa han åh där är Idun och han trodde inte riktigt på mig när jag sa att nä det ju var mamma som bebis haha.

 

Nu vaknade min tjej här och det är dags för lunch!

Kommentera (14)

Annons

då vs. nu

IMG_7486.JPG

På begäran – Elion i magen slutet av juli 2009 och Lillasyster i magen nu. Båda i vecka 25+ och ja, jag tycker nog att magen både känns större och ser större ut nu men samtidigt kan det kanske ha att göra med att jag vägde cirka 10 kg mer vid samma vecka sist!?

Det har varit mycket skolarbete idag, komplettering av referenser i grupparbete, föreläsningar och rapportskrivning. Men jag känner att läget är under kontroll stabilt genom den här kursen och det är såå skönt. Ska stänga ner datorn nu och njuta av kvällen lite också!

 

Puss & Kram!

Kommentera

Annons

Sammanfattning graviditet/förlossning

Idag är det 12 (TOLV!) veckor sen Elion föddes ♥ Även om graviditeten var ganska tuff saknar jag den varje dag men det allra bästa är såklart att kunna se, pussa och krama på Elion och fascineras över minsta lilla framsteg i hans utveckling!
När fick du reda på att du var gravid?
4 mars 2009

Blev det en chock? Egentligen inte, men ändå ja
Hur gammal var du? 22
Hade du mycket halsbränna? Ja till och från men mest i slutet
Spydde du mycket? Jo en del i början.
Var det någon favoriträtt som ändrades? Tacos blev äckligt, hör och häpna!
Hade du mycket foglossning? Ja fruktansvärt mycket men illamåendet i början var helt klart värre haha
Hade du sammandragningar? Ja från vecka 20 ungefär. Ofta, många och onda de sista veckorna.
Ditt sf mått som störst? 36 cm den sista mätningen, 1 vecka innan Elion föddes
Har du fått bristningar? Ja lite här och var
Trodde du att det var en pojke eller flicka? Jag drömde att det var en pojk två gånger i början av graviditeten. UL i vecka 24+0 visade att det stämde
Vad hoppades du på? En frisk bebis som mådde bra
Hade du mycket vätska i kroppen? O ja
Hur mycket gick du upp i vikt? ca 27 kilo
Hur ser du på graviditeten idag? Med glädje och kärlek! Skulle kunna göra om det redan imorgon
Hur ville du att din förlossning skulle se ut? Jag var förberedd på att man inte kan vara förberedd ;-). Men jag ville gärna klara mig utan ryggbedövning, jag ville ha lavemang och så ville jag slippa att sys.
Gick du över tiden? Födde på 40+2, så 3 dagar efter bf
Födde du för tidigt? Nej
När började din förlossning? Vattet gick 23.00 den 4 november. Drygt ett dygn senare blev jag inskriven
Hur lång tid tog det? Från vattenavgång och värkstart 33 timmar. Från inskrivningen 7,5 timme
Hur mycket var du öppen när ni kom in? 4 cm och livmodertappen var helt utplånad
Vad tyckte du var jobbigast? Den vidriga smärtan i ryggen
Var du rädd för något? Att spricka, att Elion inte skulle må bra
Grät du? Nej, inte förrän Elion låg på mitt bröst och då var det tårar av lycka ♥
Skrek du? Nope, var väldigt tyst hela tiden för ovanlighetens skull haha
Tog du nått smärtstillande? Nej, bara lustgas med lite lägre lustgashalt (40 %)
Blev du sydd? Nej
Dragen med sugklocka? Nej
Hur många var inne i förlossningsrummet? Hm, är lite osäker… Men en undersköterska, en barmorska, en barnmorskestudent, och lilla familjen såklart 😉
Hade du någon nära med dig? Pappa Fredrik
Hur stor var bebisen? 4190 gram och 54 cm lång
Blev det en pojke eller flicka? Pojke
Vad fick den heta? Elion Love
Hur ser du på förlossningen idag? Det var såklart tufft men otroligt mäktigt! Jag är jättenöjd med hur det blev
Var allting värt det? Alla gånger om!!

Kommentera

Annons

Varning för mindre mysigt inlägg!

linda om Dagen:

Hej! Jag är 20 år och blev mamma till en underbar son i slutet av oktober. Jag har följt din blogg sen jag hittade den, ungefär hela min graviditet :) Har bara en liten fråga, Jag upplevde första tiden efter förlossningen som väldigt jobbig. Det gjorde ont att sitta, kissa, gå, stå. Det var smärtsamt med eftervärkar och för att tala om SMÄRTSAMT det är nog det mildaste ord man kan beskriva första gången man gjorde nummer 2 på toan. Jag sprack ingenting men ändå tycker jag att allt gjorde så ont! flera veckor efteråt. Nu till frågan, Hur upplevde du tiden efteråt? Jag har blivit så avskräckt att jag aldrig vill föda barn igen. Kram

Sista magbilden

Jag får ganska ofta frågor om hur min kropp var och är efter förlossningen och hur allt kändes dagarna efter så jag gör ett inlägg om det! Ovan ser ni hur min mage såg ut dagen innan Elion kom ut. Den var STOR och jag lovar att det fortfarande syns att den har varit så stor. Huden är fortfarande lite slapp och magen är degig även om den samtidigt är ganska platt. Den håller på att dra ihop sig helt enkelt! Och det förstår man ju, att det tar tid med tanke på hur mycket huden faktiskt töjer sig. Bristningar har jag lite här och var.

Men tillbaka till hur JAG kände mig precis efter förlossningen. Det kändes för det första väldigt tomt i magen och när jag gick till toaletten en stund efteråt kunde jag knappt stå rakryggad eftersom tyngden från magen var borta. Jag behövde inte sys men det sved ändå när jag kissade de första dagarna. Det hjälpte att kissa i duschen eller använda duschslangen som fanns vid toaletten, ljummet vatten gör att det kändes mindre. Jag kände mig rätt så mörbultad i underlivet dagen efter och även om jag kunde sitta så hoppar man ju inte runt direkt det första man gör. Verkligen inte, för det är rejält ömt. Det dröjde ganska många dagar (veckor?) innan det slutade strama helt, och när jag gick långprommenader några veckor efter kunde det fortfarande spänna lite efteråt. Blod kommer det i massor de första dagarna. Första dygnet pissar man blod ser det ut som men det minskade ganska snabbt och blev istället som mindre mens nån vecka. Avslaget hänger med ganska länge och luktar äckligt och speciellt och så länge man har det är det svårt att känna sig helt fräsch, hur mycket man än duschar ;-). Men att duscha har aldrig varit så härligt som de första veckorna efter förlossningen!

Andra dagen hade jag sån FRUKTANSVÄRD träningsvärk i HELA kroppen! Plus att det spänner och ömmar både fram och bak där nere. Just då vet jag att jag tänkte att fy fasen, det här är ju minst lika jobbigt som att föda barn, att det nog räcker med ett barn för det är så mycket även efter förlossningen som gör förbannat ont. Men oj vad man glömmer, även om det just där och då är himla tufft!

Man hör ju en del om svårigheten att göra nummer två efter förlossningen så jag förberedde mig med att dricka massor och äta linfrön och faktiskt så gick det oväntat bra även om det började ömma ännu mer där fram igen efteråt. Lyckades med denna prestation redan dagen efter kan jag ju lika gärna berätta när allt annat mindre trevligt ändå kommer fram haha. Det var i alla fall mest obehagligt, och kändes som om man tryckte ut ”allt” där fram också. Ett tips som jag läste om och använde mig av är att ”hålla emot” med lite papper, då spänner det mindre där fram efteråt. Krystvärkar känns verkligen som att göra nummer två har jag i alla fall insett.

Eftervärkar. Mm, det hade jag ju hört talas om men HERREGUUUD vad ont det gjorde! Natten mot söndagen (födde fredag morgon) vaknade jag av ontontont och fick larma för att få smärtstillande. Helt seriöst så gjorde det (för mig) minst lika ont som värkar (kanske inte de allra ondaste värkarna, men ändå ;-)). Det var en barnmorska där som var otroligt känslokall och ja lite empatilös, när jag bad om fler värktabletter. Hon sa att det minsann är värre med eftervärkar om man fött fler barn. Eh, jaha? Men JAG har ju svinont NU!?? Det var också en sån ”period” jag tänkte att det är minsann inte bara är att föda barnet som gör ont, det gör ont även efteråt.

Och när mjölken rann till. Jag tror jag höll på att få mjölkstockning för en dag gick jag runt och grät av smärta HELA DAGEN. Det spände och gjorde så jäkla ont, men där har jag mig själv att skylla lite haha… Eftersom Elion inte kunde äta från mig och jag var rädd för att det skulle förstöra chanserna för amning och ville att mjölken skulle rinna till så han kunde ammas pumpade jag minst 10 minuter på varje bröst istället för 5-7 minuter per bröst och gång. Inte att rekommendera.

Ja det var kanske det mesta? Det ÄR fysiskt jobbigt att ha gått igenom en förlossning och att återhämta sig kroppsligt gör man helt enkelt inte på en dag eller två. Det är en tid även efteråt som är lite fysiskt jobbig samtidigt som allt annat är nytt och man vill helst inte göra något annat än att bara titta på sin bebis och framför allt så vill man inte ha ÄNNU mer ont. Det är och tungt att vara gravid (i många fall) och smärtsamt att föda barn men allt onda slår inte KÄRLEKEN man känner. Ja den kärleken går inte att jämföra med något annat. Det är helt galet att man faktiskt KAN älska någon annan så mycket! Och det jag tycker är allra häftigast är att denna redan från början enorma kärlek bara växer sig större för varje dag!

Kommentera

För att få de senaste uppdateringarna