Fredag och KALASHELG väntar! Imorgon har jag och Fredrik styrt upp ett fotbollskalas, det kommer 12 kompisar och vi har hyrt en gymnastiksal. Efter skolan idag ska jag och Elion åka och handla lite tänkte jag, och baka. Inget fancy alls, jag har fått lära mig att sänka kraven och vet att det är inte snyggheten på bakverken som spelar roll i slutändan utan glada barn och en mamma som har ork kvar och inte stressar ihjäl sig.
Har reflekterat en del över det senaste halvåret efter att jag mådde ganska dåligt i början av sommaren efter den stressiga våren. Jag känner att hur mycket jag än älskar att studera så ÄR det inte helt bra för mig som har höga krav och vill vara bäst på allt. Även om jag lyckats sänka kraven och accepterat att jag inte kan ha lika höga krav som om jag inte hade haft barn t ex. När man jobbar är det en helt annan sak, då gör man ju sitt bästa varje dag på ett annat sätt, i situationen som är då och som socionom och handläggare kan man inte tänka hur långt som helst framåt eftersom vad som helst kan hända. Det kan jag hantera på ett annat sätt. Men som student finns det alltid något som lätt stressar upp, planeringen sträcker sig så långt fram och man blir egentligen aldrig färdig. Ska bli kul med nästa VFU och se om jag fortfarande känner likadant då haha, efter 10 veckors i arbetslivet inom mitt framtida yrke.
Såg denna på min Timehop och orden är verkligen tänkvärda alla dagar och alla år.
Jag har sagt det innan och jag säger det igen – mina barn är en himla bra motivationskälla. Både för att ta mig dit jag vill och visa dom att drömmar är till för att uppnås, men också för att jag vill ta hand om mig själv så att de lär sig att göra detsamma. Stress är lätt att fastna i, så att prioritera och ta sig tid för att vara ledig är otroligt värdefullt. Jag hörde häromdagen att det inte är stressen i sig som är farlig, utan när man stressar utan att ta tid för återhämtning.
Ta hand om dig!
♡
Usch ja, jag förstår precis vad du menar. Jag mådde jättedåligt av pressen på mig själv när jag pluggade. Det blev bättre när jag började jobba parallellt med studierna, men det i sig var ju en annan typ av stress.. Men det är så skönt att jobba, så det var värt det i slutändan!
Ha en trevlig helg!
Kram
Jamen då kanske jag är inne på något här då haha… Tack för att du delade med dig <3
Kram!
Kloka ord! Jag kämpar m detta varje dag. Arbetar som handläggare inom en myndighet och älskar mitt jobb. Men drabbades av utmattningssyndrom för drygt 1,5 år sedan. Vägen tillbaka har varit och är lång och svajig. Bergodalbana just nu. Jag har höga krav på mig själv och kan inte göra ngt ”halvdant”…..men jag jobbar på att bli nöjd, sänka kraven – annars kommer jag aldrig bli frisk igen.
Åh kämpa på, i DIN takt! Jobb finns alltid kvar, men du måste bli hel igen. Sänka kraven är verkligen supersvårt om man är van vid att sätta höga krav och inte nöja sig… Vi får träna på det som sagt! <3
Kramar