Ett t-shirtfynd från Lindex rikare
Idag är solen ÄNTLIGEN tillbaka! Och Elion, han sov hos F inatt. Det jobbiga med att han har varit hos oss mycket den senaste tiden är att det sen känns extremtomt när han inte är det. Det är såklart något jag har varit tvungen att lära mig leva med, att känna mig halv den tiden han är hos sin pappa. Och acceptera. Acceptera är viktigt och gör många svåra saker lite lättare. Kommer väl gråta som en gris (finns kanske inte ett sånt uttryck men haha) när han snart åker iväg i 3 veckor.
När jag läste det här hos Isabella kom jag på att det var exakt sådär jag själv kände hösten för snart 5 år sen. När Elion var hos sin pappa och jag gick förbi hans sovrumsdörr minns jag hur jag liksom kunde stanna till, känna sorgen och sakta stänga till hans dörr. För att på något vis inte göra saknaden så påtaglig. Samtidigt som jag bara ville krypa ner i hans säng för att få känna hans doft. Nej fy fan alltså för den smärtan jag kände i själen den perioden. Det värsta jag varit med om någonsin och fortfarande när jag läser eller hör om någon som ska skilja sig gör det ont i mig, för jag vet hur ont det gör i dom. Speciellt när det finns barn med i situationen. Jag tror aldrig det blir naturligt att vara ifrån sina barn halva tiden av deras uppväxt? Det man måste komma ihåg är att glada föräldrar ÄR bättre föräldrar och barn mår bättre av två glada hem än ett olyckligt och att en skilsmässa INTE är den enkla utvägen. De som tror det har nog mest troligt inte varit i situationen själva och saknar en välbehövlig dos empati.
♡
Så skönt att läsa dina reflektioner i ämnet med skilsmässa och delad vårdnad. Vi skilde oss efter långa och svåra övervägningar och försök. Har haft delad vårdnad i över ett år. Men håller fortfarande på att gå under när jag inte ska ha min dotter. Mår så dåligt, blir så låg och idag satt jag och fulgrät i min ensamhet på tåget hela vägen till jobb, bakom mina solglasögonen.
Fastän det är ”rätt” beslut är det något av det svåraste beslut jag någonsin tagit. När kommer det göra mindre ont i själen? Alla säger att det blir lättare med tiden. Men det tycker inte jag 🙁