KIND OF FÖRLOVNINGSDAG

• Inlägg av: Evelina
• Datum: 27 juni, 2017
• Kategori: Vardagsliv

Vi förlovade oss inte genom ett frieri. En del del av mig hade velat ha ett frieri medan en annan del av mig känner att jag att i så fall inte skulle velat ha en aning om det. Och det blir svårt när man pratat om förlovning och bröllop som vi gjorde tidigt. Det gör mig också lite kluven – varför man som kvinna ska gå och vänta på ett frieri (om man nu gör det) som mannen bestämmer när det blir? Traditionerna är starka och fina och tilltalar romantikern i mig (det är väl det där med romantisk överraskning som lockar) samtidigt som feministen i mig tycker att det hör lite till det förflutna, att mannen ska fria till kvinnan. Självklart kan ju kvinnan också fria. Det fina i en förlovning är ju oavsett att man är två om att lova varandra att man vill leva tillsammans och för det behövs inte ett frieri. Det behövs såklart inte ens ringar. Jag har i alla fall sagt att om vi förnyar våra löften någon dag kan ju M eventuellt ta det då, fråga om jag vill gifta mig med honom igen. Eller är det kanske inte ett frieri om man redan är gifta haha? Men är det något jag har lärt mig genom åren så är det att inte ta varandra för givna och även om jag förut tänkte att det är lite onödigt att förnya sina löften, tycker jag idag att det är en väldigt vacker gest. Att man gör ansträningen att välja varandra igen och fortfarande. Det gör man ju varje dag i vardagen också, men att göra det för hela världen igen är fint tycker jag.

I alla fall. Jag minns det som igår, veckan när vi både fick veta om Idun i magen och förlovade oss. Vi hade pratat om förlovning ett tag och visste att vi båda ville gifta oss med varandra någon gång. Vi kom hem från ett midsommarfirande i Göteborg. När vi låg och pratade i sängen på söndagskvällen sa M något i stil med, ”när vi blir gravida, då förlovar vi oss!?”. Lite av ett statement att han ville göra det snart alltså haha, vi försökte ju bli gravida. Jag sa ingenting, misstänkte att jag redan var gravid men ville inte säga något om det, som om det skulle bli jinxat om jag sa det högt. Konstig reaktion egentligen haha, jag var likadan med Elion. Skulle kunnat hålla det hemligt för evigt, men insikten om att pappan nog också vill veta har tack och lov tagit över. På natten mellan måndagen och tisdagen vaknade jag kissenödig och tänkte jag ÄR gravid. Annars skulle jag inte vakna såhär på nätterna som jag gör (som jag skrev häromdagen testade jag inför den här natten att inte dricka något alls under kvällen vilket alltså borde göra att jag skulle klara mig genom natten utan att gå på toaletten. Men jag vaknade alltså. Tog testet. Och fick genast ett plus. DEN glädjen! Väckte M och han blev väl glad men somnade om direkt haha. Så där låg jag. Klockan var 02 nånting och jag kunde absolut inte somna om, var alldeles pirrig och lycklig i hela kroppen.

Både jag och M jobbade hela veckan och jag till stängning (jobbade i butik då). Jag var ledig på fredagen men M jobbade så när han slutade jobbet åkte vi till guldsmeden för att kolla på och förhoppningsvis beställa förlovningsringar. Det var den första luckan vi hittade för det och vi båda ville dit asap. Vi bestämde det direkt när vi fick veta om Idun i magen, att vi skulle åka och kolla på ringar. Guldsmeden berättade att de efter den dagen skulle ha semesterstängt i 4 veckor men att de skulle kunna göra ringarna direkt, de hade extrapersonal och jobbade på i högsta hastighet. Så vi bestämde ringar för vi ville ha dom NU och inte alls om 4 veckor. Ibland är minsann M lika otålig som jag haha. Det tog förstås några timmar, men ringarna blev klara samma dag och vi tog på ringarna direkt. Det var den 27 juni 2014.

Det står inga datum i våra förlovningsringar och det är först nu efter 3 år som jag känner att jag det kan vara kul att ha ett datum att fira förlovningen på. Fira kärleken kan man ju aldrig göra för mycket! Datum har vi i istället i våra vigselringar, som en fortsättning på texten på förlovningsringen. Eller ja, M har ju bara en ring, så i hans står allt tillsammans. I min förlovningsring står det Magnus för alltid, och i vigselringen 6 sep 2015.

På lördagen var vi ute och firade förlovning och bebis i magen, ser här att man kan skymta ringen men ännu hade jag inte berättat något  för er.

Ni fick veta med den här bilden. Min ring fick några månader senare massa smådiamanter på sidorna. Så kan det gå när man spontanbeställer en enstensring men upptäcker att man vill ha mer blingbling.

♡