En hissie (eller vad det kan tänkas heta haha) med mina små älsklingar, på väg till barnmorskan.
Okej, då ska jag försöka förklara vad som spädde på den där oron som ju blivit mindre på sistone. Typiskt att det ska sås nya frön för ännu mer oro. Sf-måttet har nämligen planat ut och det har hela tiden legat under men nu ett snäpp till under, så vi fick en tid för extra mätning om en vecka och skulle det då visa att det fortsätter plana kommer vi få tid för ett tillväxtultraljud.
Nu kanske jag inte hade sett detta som en varningsflagga om det inte varit så att vi fick just ett tillväxtultraljud efter rutinultraljudet då det visade minus på tillväxten. Så ny oro är det i och för sig inte, utan det är precis sånt här som oroat mig under hela graviditeten. Först monsterblödningarna och sen tillväxten. Barnmorskan min är världens goaste och lugnade mig med att om det inte händer mer än så här så är hon inte orolig, men samtidigt vet jag ju efter nästan två hela graviditeter med henne vid min sida att hon inte skulle säga någonting alls som fick mig att bli ens lite orolig om det inte fanns något bakom.
Men nu ska jag försöka fokusera på att allt är bra, idag såg vi (jag och Elion) ju lilla hjärtat slå för fullt och händerna vifta framför ansiktet. Så håller vi tummarna för att allt ser ut som det ska om en vecka och att SF-måttet har ökat massor då!
Jag kom precis hem från gymmet och det var S Å S K Ö N T idag. Hörde på Lofsans podd att det är superviktigt att stärka upp baksidan och det är ju precis vad jag gjort när jag tränat under hela graviditeten, men det gav liksom mer bränsle att hon sa att det är precis det rätta. Jag har ju märkt att min kropp mår väldigt mycket bättre av den här underhållningen som förvisso inte är tung eller jättejobbig, men som ja, verkligen stärker upp min kropp på rätt sätt för att klara en graviditet och förhoppningsvis även må bättre efter förlossningen.
Min dotter var 33% för liten och föddes som en lite plutt på 1680g i v 35+5. Man hittade aldrig några fel, hon bar bara liten. Idag är hon en helt vanlig tjej på åtta år! Jag håller tummarna för er!
Tack snälla!
Hoppas bebis kommer må bra♡
Duktig du är som tränar under graviditeten! Håller tummarna för att allt är bra med bebisen i magen. Jag gjorde också ett tillväxtultraljud där det visade sig att hon låg under det normala med måtten. Men hon mådde bra i magen (dem kollar flödet till navelsträngen och CTG-kurvor) och ut kom en liten och frisk bebis i slutet av vecka 36.
Startade förlossningen naturligt så tidigt? Vad skönt att allt gick bra! Kram
Min graviditet med lillebror började också med blödningar. Blödde från v15 till ca v 20-21. Jag var extra orolig eftersom jag bara några månader hade förlorat en fullgången bebis i magen. När blödningarna med lillebror hade slutat började nästa oro… Han växte inte tillräckligt enligt UL. Gjorde massor med tillväxt ul och vid det sista i v. 34 så bestämdes det att han inte växte tillräckligt i magen och jag snittades samma eftermiddag. På det ul beräknade de att han skulle väga 1700g -34%. Ut kom en alldeles frisk pojke på 2200g. Alldeles normal vikt för den veckan. Nu är han 4,5år men oron jag kände för honom i magen fortsatte länge även när han var ute…
Så försök att inte oroa dig, vad än UL visar. Det finns en ganska stor felmarginal. Hoppas min historia kan lugna dig lite. Vet hur hemsk den där malande oron kan vara.
Kram
Tack snälla! Ja den där oron alltså… Hemsk! Vad skönt att det slutade väl med lillebror för er. Kramar
Mitt SF mått stod still i 5 veckor(!) med mitt tredje barn, kurvan dalade från mitten till längst ner, gjorde tillväxtul, allt såg fint ut! 9 dagar efter bf kom det en tjej på 3790 g!
Nu i min fjärde graviditet hände samma sak igen, men inte lika drastiskt, måttet var det samma två veckor och kurvan började dala igen. Tillväxtul då med men det visade en pojke på +10% istället
Sen kom det en pojke 6 dagar över tiden på 3870 g, så varken liten eller stor 🙂
Ville egentligen bara säga att jag förstår dig men försök att inte oroa dig! Det kommer gå fint!
Ja både sf-mått och tillväxtul kan ju visa fel, så jag är mest orolig bara för att vi behövde göra ett tillväxtul i början också. Kram!
På tillväxtultra, se till så att de som gör ul tittar på vart navelsträngen är. De ska kunna se ut som lussikatter i vattnet kring bebis.
Allt är säkert precis som de ska men hellre vara för noga än ångra sig efter. Tycker de avfärdar föräldrarnas oro alltför ofta, så ligg på för er och er babys rätt. Stora kramar J
Tack snälla! Kram
Min tredje bebis planade sista veckorna, inget ul gjordes, ut kom en bebis 37+5. Vattnet gick inte innan och under förlossningen föddes han torr. 10 dagar senare konstaterades värsta gradens njursvikt. Är extremt ovanligt. Är idag 10 mån och väntar transplantation. Det jag vill säga är att stå på dig om ni vill göra ett till ul.
Lycka till!
Vad hemskt för er 🙁
Hur mår er son idag i väntan på transplantation? Vilken jobbig väntan, vilken stress för er.
Ja det är jättehemskt. Man hade inte kunnat göra något åt svikten om man upptäckt den när han låg i magen för njurarna var det redan fel på, men man hade kunnat sätta in läkemedel redan vid födseln. När han var 10 dagar höll han på att dö för att han var i sådant dåligt skick och vi förstod ju inte varför han verkade så trött. Han mår okej idag, mycket illamående pga svikten och äter bara ur flaska, har knapp på magen och får extra i den under natten. När han väger 12 kg ska han transplanteras, får en njure av sin farfar eller pappa, det utreds nu.
Ska tilläggas att han är född med för små njurar så det hade man kunnat sett på ul innan födsel.
Verkligen STORT lycka till med allt till er, det kommer gå galant!! Är det båda njurarna som är skadade alltså och måste bytas ut? Min älskade M lever med bara en njure, men har ett helt normalt liv ändå. Vi har tur som lever idag med all kunskap hos läkare! Kramar
Oj oj oj…. Det gör så ont att läsa om såna misstag från de som kanske ska ha bättre koll. Tar till mig dina ord och ska stå på mig om jag känner att det behövs! Kram och stort lycka till med allt <3
Åh jag förstår din oro!
Mitt SF-mått var på ”linjen” exakt hela min sista graviditet, men vår dotter var ändå liten.
Från v 32 gick vi på UL varannan vecka för tillväxtkontroll (jag tjatade till mig ett UL pga oro och då upptäcktes det att hon va liten) och i v 39 blev jag igångsatt och ut kom en välskapt och välmående tös på 2376 gram! Slutade på ca -30%… Så försök att inte oroa dig för mycket, bebis kan ju må super därinne och ändå va liten <3
Hej
Min förlossning satte igång vecka 33 och det gick bara bra. Han fick bara matas med sond ett par månader eftersom han inte ville äta men nu är han en livlig snart 2-åring som har vuxit ikapp sina jämngamla kompisar. Lycka till!
Min bebis var som mest/minst -36% i magen. De visste aldrig varför men jag var sjukskriven och fick göra tillväxtultraljud och flödeskontroller var och varannan vecka. Prick på BF kom en tjej som vägde 2670g och var 46cm. Nu är hon 8 månader och väger 7,5kg och är 68,5cm. Inget konstigt mer än att hon var lite liten helt enkelt 🙂 enligt sista mätningen innan hon kom ut var hon -27%. Är säkert inget fel på er bebis, bara lite liten 🙂 vi märkte att vår tjej var liten i vecka 25 då SF-måttet bara låg på 19cm.
Var p tul i vecka 32 med min dotter och då var hon -14% och hon föddes i vecka 39+6 och vägde 2495gr och var 49 lång ( -30% vid förlossningen ).
15 månader senare nu vid jul så födde jag vår son som vägde 3195 gr och 50 lång men var i vecka 28 -7% på tul och i vecka 32 +1% så det kan skifta fort 🙂
Håller tummarna att allt går bra! Min barnmorska förberedde mig när jag väntade tredje barnet att jag skulle känna mig mer orolig, vilket jag också gjorde. Men det var skönt att veta ändå att jag var helt normal och att det är vanligt! Kram till dig!
Ja det verkar vara väldigt vanligt med oro framför allt med tredje barnet?! Ändå skönt att veta att man inte är ensam 😉 Kram!