Godmorgon vänner! Alltså är det inte häftigt att en del av er har hängt med här inne i 12 år? Då var bloggen enbart en kul grej och det fanns massa tid eftersom jag bara hade mig själv att tänka på. Efter något år kom Elion och jag började blogga hos Allt för föräldrar. Men jag har hela tiden sett det som just en kul grej och faktiskt aldrig som ett jobb. Och det är säkert därför jag är ”dålig” på att hålla uppe en fasad när något inte är bra, eftersom detta är mer som ett forum likt en dagbok. De senaste dagarna har jag känt en oro som typ äter upp mig, men jag vill inte skriva något om vad det är eftersom det ännu inte finns något svart på vitt. Det är dumt att ta ut något i förskott, men bara tanken på att det skulle kunna vara så som det ändå talas om gör att hela jag går sönder inombords. Men jag ska försöka att inte skriva mer om det, vet ju själv hur tråkigt det är att läsa om A men inte B 😉
Idag ska jag bara plugga halvdag, och det blir en riktig slapp sådan. Ska mest bara läsa igenom mina examinationsuppgifter som ska skickas in senast kl.12 idag. Jag är så glad att jag alltid ser till att jobba på direkt för att kunna ta det lugnt mot slutet, då slipper man jobbig stress. Så i eftermiddag kommer jag vara sååå glad för att ha alla deadlines för veckan avklarade och sen är det bara att vänta på seminarierna för att sedan finjustera innan slutgiltig inlämning. Ja jag hoppas ju på att det bara handlar om finlir haha.
Igår efter förskolan gick vi på en prommis till en lekpark i närheten. Gick på ”upptäcktsfärd” och lekte vid stranden mest i och för sig. Tänk att det är bara få månader tills vi kan BADA ute igen 🙂
På upptäcktsfärd spanar man tydligen. Ser du något frågade jag? En elefant svarade Aston. Dead serious. Alltså den killen blir nog skådespelare eller politiker brukar jag säga, för han kan säga de mest tokiga sakerna utan att själv röra en min. Antingen tror han så mycket på det han själv säger eller så har han bara värsta poker facet.
På tal om det, när Mange hämtade på förskolan häromdagen hade ena pedagogen sagt att det är tur att vi känner Aston så bra. Vad har han nu sagt undrade Mange såklart. Jo att Mange har tagit undan hans säng så han får sova på golvet, men han får i alla fall ha sin kudde. (???) En annan gång hade han sagt att vi inte hade någon mat hemma i kylskåpet…. Ja ni hör ju. Den ena historien efter den andra och alltid lika seriös när han säger något. Vår lille tok!
Vi bor rätt fint ändå
Och bara för att – en morgon för fyra år sedan. Åh!! Måste vara en av de få gångerna som Idun låg hos sin pappa hehe. Hon fullkomligt vägrade det minns jag, säkert för att båda två är varma som kaminer och hon blev ju kokhet när hon var hos honom. Så det blev mycket mammamys istället. Jag som alltid fryser älskar att ha mina människoelement 😉
Jag har följt dig sedan jag väntade min yngsta och han är född oktober -08! Är ju ett tag minsann?! Alltid roligt att läsa här just för att allt känns så äkta och ”vanligt”, känner igen mig själv så mkt.
Åh vad roligt att höra! Och TACK snälla rara du för fina ord. Kramar <3
På tal om när barn säger som Aston. När min gosse var tre år var vi på akuten (han har astma och fick när han var liten inhalera på akuten när han var riktigt dålig). Iaf, vi sitter i ett rum och väntar på läkaren. När denne kommer in frågar han min son ”hur är det med dig då”, då säger sonen HELT allvarligt ”jag haj ätit föj många giftsvampaj”??. Läkaren stirrade på mig och jag ville bara skratta ihjäl mig!!! VARIFRÅN fick ungen det?! Vi hade inte pratat om giftsvampar vad jag minns?
Jag har oxå följt dig från början och sedan din E och min dotter födda med några dagars mellanrum.
Fortsätt med dina texter på det sättet du gör!
Önskar er en trevlig helg!
Usch idag känner jag mig också orolig…. presenterade en text på ett seminarium och fick så skiftande feedback kring hur jag skulle kunna gå vidare med texten att jag helst vill lägga den på hyllan och gå vidare med en annan. Har jobbat med denna ”artikel två” sen hösten 2016!!! Var dock mammaledig ett år och tre månader en period och sen är det ju en del kurser som har genomförts också och empiriinsamling. Men känns som att jag aldrig kommer att bli klar med avhandlingen som kräver fyra artiklar och en text som ska hålla alla samman eftersom artikel två aldrig ”sätter sig”…. ??? om ett år och några månader är det slut på lön från universitetet och jag måste isåfall fortsätta obetald eller jobba med nåt annat och doktorera på ”fritiden”. Blir ju lätt med fem barn ? Blä blä blä! Och dessutom har jag mindre energi nu när jag är gravid…. men har ju satt mig i den här sitsen själv eftersom jag inte är rädd för att åtminstone försöka, så nu får jag banne mig ta mig i mål också! ?
Åhh vad jobbigt att inte få tydlig feedback så du känner dig säker på hur du ska fortsätta. Kanske blir bättre om du ”luftar” tankarna över helgen och tar nya tag på måndag? Försöker ta det lite i taget och fokusera på den röda tråden som kanske växer fram då? Jag tror på dig!! Och vilken powermama som doktorerar med fyra barn och ett till på väg!! ??????
Ja, jag ska precis gå igenom mina anteckningar från idag, vet att det handlar om att jag måste göra ett val om hur jag ska gå framåt…. Snart känns det nog mindre motigt och stressande. Det ska ju kännas spännande och intressant! Tack för din pepp! Betyder mycket! ❤️ Min man tyckte jag hade pratat nog om mitt jobb för idag, men behöver liksom funderar ”klart” innan jag kan ta helg ?
Tillhör dem som läst sådär länge. Kanske inte så konstigt att det känns som att man ”känner” dig ☺️ Ja jag förstår ju att det är delen av ditt liv som du delar men du förstår hur jag menar tror jag ?? Inte alls kul med en sån oro, hoppas att den trots allt är obefogad. Är inne i en period då jag blir otroligt stressad/orolig direkt när något händer. Men senaste året speciellt har det hänt mycket jobbigt med närstående så den oron är kanske inte så konstig då. Hoppas det ordnar sig på något vis för dig.
Kram
<3 Tack snälla för pepp! Och massa kramar, kul att du hängt med så länge och fortfarande läser 🙂