Somnade med nästan ryggskott och det är inte bättre idag. Blev definitivt inte bättre av att Aston sa mamma bära mig när vi skulle upp från Iduns avdelning till hans hehe (han kan såklart själv men jag känner ju honom och vet att han behövde det för ett smidigare hejdå). Och i och ur bilen med dom. Har testat att både stå och sitta vid skrivbordet men vet inte vad som är bäst ? Jag är smärttålig, men när det är obehaglig smärta blir jag påverkad – blev yr när jag satt på handledningen och det tryckte konstigt på någon nerv. Nog om det!
Idag är jag glad för att 1. Jag ska på intervju i nästa vecka angående en timanställning! 2. En ”kollega” kom in till mig tidigare och sa ”jag tror du kommer bli väldigt duktig på det här”, vilket han följde upp med en lång motivering. Alltså hur glad blir man inte då?! ?❤️ Han ville bara säga det, för han hade ”tänkt på det igår och när man tänker sånt ska man väl säga det”.
Att ge komplimanger för prestation, egenskaper och personlighet är något jag tror att många av oss borde göra oftare. Ja egentligen är det ju inte något man kan göra för mycker av egentligen, så strössla på med konplimanger vet ja! ?
Så sant. Det märker jag på mitt team man ska peppa peppa peppa
Håller verkligen med! Varenda god tanke, varenda vänliga och peppande kommentar sprider sig som ringar på vattnet. Jag hade aldrig varit där jag är idag och förmodligen inte träffat min man heller om det inte varit för andras goda tankar och uppmuntrande. Det finns mycket som man ibland inte ser i sig själv! Jag hoppas att jag kommer få möjlighet att ”ge tillbaka” och tänker ofta på att verkligen uttrycka det fina jag ser hos andra, såväl som oupptäckt potential 🙂
Jättekul att få komplimang. Kul för dig att kollegan han dig det ❤.
Hoppas det ryggonda släpper snart!
Kram