Ännu en helg förbi, och det har varit både högt och lågt. Verkligen en kombination. Jag och Mange har haft onödigt tjafs, alla barnen har varit ute för både sjukdomar och olyckor men som vanligt tänkte jag mest fokusera på ljusglimtarna. På terminsreflektionen förra veckan hade min mentor en så klok sak att säga. Om det är ett problem – lös det. Om det inte är ett problem – släpp det. Så ÄR det ju verkligen.
Lördagen innehöll innebandycup och både jag och Fredrik var där. Jag från start och byggde sarg, han kom och var hejarklack. Innebandy tycker jag är en riktigt rolig sport att titta på, när Elion är med alltså. Det är i och för sig fotboll då också, så kanske är det bara kul för att Elion är med haha.
Därefter var det dags att dela upp familjen. Jag och Cissi skulle in till centrum på Nadjas 30-årsmiddag och våra familjer skulle leka hemma hos dom, och Elion stanna över natten till och med.
Jag & bästa Cissi
Ett välfyllt bord omringat av vänner, flera av Nadjas vänner har blivit även mina vänner. Det är först nu när jag bor i Jönköping som jag känner att jag vill jobba mer på att skapa vänrelationer. Där jag har bott tidigare (tre år här och tre år där typ) har jag vetat att jag bara ska bo ett kort tag, och då har jag inte varit så motiverad till det. Jag har haft tur att finna fina vänner där jag har bott ändå, men jag har inte ansträngt mig direkt. Sen har jag ju alltid varit en relationstjej, läget hade väl varit annorlunda om jag inte hade haft pojkvän och sambo.
Ceasarsallad – en favoriträtt för mig. Fast godast var det där glaset rödvin, mmm!
Karro satt mitt emot. Nu var det sådär längesen vi sågs igen men vi har bokat in en promenad senare idag.
Två bilder som Vickan tog. Suddig Cissi på sista men jag tyckte hon hade fångat mig i ett sånt där moment där man ser att jag är genuint glad. Att umgås med vänner är verkligen något som ger mig glädje. Även att komma ut och äta på restaurang och slippa allt hemmafix är rätt skönt :). Vickan bor inte i stan men jag hoooppas att hon någon gång flyttar hit! Hon har dessutom typ världens finaste häst som jag skulle göra till ännu en nära vän haha.
Huvudpersonen som minglade runt på olika platser för att hinna prata med alla. Lille Collin hade barnvakt en liten stund men var sen tillbaka på restaurangen. Alltså vad snabbt man glömmer hur små de är!? Jag har alltid varit åååååhhhh när jag har sett och umgåtts med andras bebisar, men jag känner mig lite ”mätt” nu och det har säkert att göra med två bebisar på ett år för min del hehe. Och att det är så KUL att ha en 1-åring och en 2-åring som säger så mycket kul precis heeela tiden. Ser fram emot en sommar med ”större” egna barn och få låna systers bebis!
MÅNDAGSKRAM!
Vilken bra tanke angående problem!
Hopoas du får en bra vecka!
Men ååååh fina du!? så roligt att ses!