Jag har inte varit på många begravningar i mitt liv, så jag kan väl inte säga att jag vet hur det ”brukar” vara. Men igår, trots sorg och tårar så var det en väldigt fin och glädjefylld gudstjänst. Walter har lämnat många minnen efter sig och satt sina spår i många människor! Tänk vad vackert ändå, att trots jobbigt avsked på något sätt också kunna fira det rika liv som varit och de fina minnen som finns?
Hur gick det då med en 1-åring och en 2-åring i kyrkan? Mjodå haha. Alla andra tyckte de var exemplariska men jag tyckte det var lite svårt med Aston just som såklart inte förstår varför man ska vara tyst i kyrkan. Oavsett så var det ingen som verkade ha något emot att han trippade omkring lite mellan kyrkbänkarna och jag är glad att vi tog med dom så de också kunde få säga hejdå till gammelmorfar Walter. Aston och Walter fick ett speciellt band direkt. Aston som då fortfarande var ganska restriktiv med vem han var nära i princip flög upp i Walters famn och kramade honom både en och tjugo gånger under den dagen. Är glad att de hann träffas för jag vet att det gjorde Walter lite lyckligare.
Även idag ska jag och minisarna vara lediga! Vi ska åka och hälsa på vänner i staden där jag bodde när Elion föddes och tillbringade sina första år – Eksjö.
Kommentera