Idag blir den här lilla skrutten 8 månader! Här var han 10 dagar om jag inte minns fel <3
<3
När jag tänker tillbaka på den första tiden, de första dagarna, med Aston minns jag den med världens största glädje. Jag har haft turen att känna fullständig lycka direkt när alla tre kommit till världen, men eftersom jag är en person som uppskattar att veta vad som händer och sådär måste jag säga att tredje barnet innebar ett helt annat lugn. Med Elion blev jag på riktigt chockad av hur mycket man blöder det första dygnet, hur ont eftervärkar kunde göra och sen fick vi ju ingen drömstart utan fick åka ambulans eftersom Elion fick en infektion och fick starta de första dygnen isär och sen 10 dagar på neonatal… Med Idun var jag förberedd på allt blod och eftervärkar och kunde därför förbereda mig mentalt samt förebygga med starka värktabletter (och helt plötsligt blev jag mer trodd på eftersom jag var omföderska, dumt ju men säkert vanligt). Sen hade vi en vända tillbaka till sjukhuset med henne så med Aston önskade jag inget annat än en ”vanlig” start. Och det fick vi. Jordens på riktigt enklaste förlossning, jag kände inte ens att jag hade fött barn efteråt. Jag och Aston sov två nätter själva på BB men fick besök av pappa och storasyster på dagarna. DE dagarna var så fina! Tid för bara han och jag och det var så himla, himla mysigt. Min minsta bebis, både åldersmässigt och storleksmässigt.
Foto: Fotograf Nadja Lindberg
Så fina bilder!!
Säger exakt samma sak. Går just nu hemma med trean och herregud vad jag myser och mår bra. Det blev bara bättre o bättre för varje barn. Tacksam att jag får uppleva ett lugn och välmående med min sista som jag aldrig direkt fick med de första.
Åh så fina bilder 🙂
ÅH så fina bilder! Minsta bebisen, alltid speciellt <3 PUSS på er!