Onsdag veckan när Elion inte bor hemma hos oss betyder att han ändå kommer hit idag efter fritids, jippie! Jag vet ju att alla gör olika och att man gör det som funkar bäst för just sin familj, men jag hoppas aldrig vi tar bort den dagen mitt i veckan. Den känns så viktig. Kanske allra mest för mig haha?Så inte saknaden blir för stor. Ibland får jag en klump i magen när jag tänker på att jag ”utsätter” mig själv och mitt barn för något sånt här, det är ju så himla, himla onaturligt… Men jag vet också att det blev så för allas bästa och jag är ändå oändligt tacksam över att det funkar så bra som det gjort och gör. Med Mange och Fredrik inte minst. Tänk vad jobbigt det hade varit om inte de hade accepterat varandra eller kommit överens? Nu kan jag ju inte påstå att de är bästa kompisar, men M har ju till och med varit med F på lägenhetsvisning (utan mig) och jag vet att Elion mår väldigt bra av att vi vuxna kan prata med varandra och att allt kring min och Fs seperation blev så mjuk och naturlig (som den kan bli). Nu är det fyra år sen och vips så kommer det vara längre tid som Elion haft det som han har det nu än som det var innan.
Onsdag betyder även FOTBOLL ikväll! Här är en bild från i söndags. Idun springer numer fram och hon älskar’t!
Smart tjej det där, som hittade en sittplats på barnvagnen haha. Aston åker inte i den här framåtvända vagnen annars, men den fick följa med och fungera som en sorts babysitter. Den är ju mycket smidigare att slänga in i bilen än syskonvagnen och nu när Idun ändå inte sitter i vagnen de här kortare sträckorna… Jag tror mycket på att ha bebisen mot mig i vagnen den första tiden så det får han fortsätta med ett bra tag till! Tänk att han har passerat halvåret nu…
Morgonkram!
Kommentera