VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

En ängels födelsedag

Är trööött och misstänker att det har med vädret att göra så det känns ju inte så lovande att hösten knappt ens har börjat ;-). Skulle behöva en solsemester NU hihi. Vi hade så himla mysigt på vår resa i maj och jag längtar till nästa resa som förhoppningsvis blir i vår! Vi har ju fortfarande inte kommit iväg till grekland som vi pratat länge om nu ;-).

 

 

 

 

Idag har mina tankar funnits hos den här ängeln som skulle fyllt 25 år just idag. Jag kommer aldrig, aldrig glömma den där morgonen i september när jag efter en partynatt fick ett samtal från Sophie som fick mig att bli rädd för att köra bil i flera år framåt..

 

 

 

Glöm inte att ta vara på livet precis varje dag! Just idag kommer ju faktiskt aldrig igen och jag önskar att jag själv blev bättre på att uppskatta nuet och bara vara. Bara leva! Marie var i princip alltid glad, spred glädje och skrattade massor. När jag tänker på Marie får jag ett leende på läpparna och blir glad för att jag fick lära känna henne. Saknar henne. Tänker att jag vill skratta ännu oftare. Hellre många skrattrynkor än för få skratt. Det finns inte mycket som är så vackert som ett leende eller ett ärligt skratt!

 

 

 

GodnattKramar♥


Kommentarer


  1. Josephine 15 augusti, 2011 on 22:52 Svara

    sorgligt men ändå fint att såna här saker kan påminna oss om att inte ta livet för givet!

  2. Sofie 15 augusti, 2011 on 23:13 Svara

    Jag håller med Josephine. Det är sorgligt att man kommer att tänka på att uppskatta livet när människor dör men ändå fint att man kan se positivt på livet och uppskatta det som finns när man inser att livet faktiskt är kort och man vet inte vad som kan hända.
    Jag kan ibland komma på mig själv att le åt någon gammal dam som är alldeles rynkig och hoppas på att jag själv kommer vara så pigg och frisk när jag blir gammal 🙂 För det är ju inget som säger att det är självklart..

  3. Johanna Å 16 augusti, 2011 on 02:10 Svara

    *krama*

  4. Nadja 16 augusti, 2011 on 08:29 Svara

    Skrattrynkor är vackra rynkor. Och det är bra att man ibland stannar upp och tänker på vad man har för vad som helst kan ju ske som din vän hade otur att vara med om 🙁 Kram <3

  5. karolin 16 augusti, 2011 on 09:18 Svara

    Fina Marie! Jag kommer ihåg att jag hade uppkörning ett par dagar efter olyckan och jag ville INTE ta körkort längre. (sen att det slog slint ett tag efter är ju en annan historia). Det är så synd att det ska behöva hända! Hon är SAKNAD och ÄLSKAD av många och även om jag inte kände henne så känner jag många som gjorde det. De har haft det svårt och kommer aldrig att bli desamma. Men det är fint att du tar upp det här med att ta vara på varje minut och leva i nuet, tack vare henne.

    Kram till dig!

  6. Sophie 16 augusti, 2011 on 11:28 Svara

    Vackert! Ögonen blir fyllda av tårar när jag läser och ser bilden.. För mig är det fortfarande lite overkligt att hon verkligen är borta..

    • Evelina 16 augusti, 2011 on 12:55 Svara

      Det är fortfarande lika overkligt ja. Känns som igår vi var 11 år och fjantade oss på rörstorpsskolan :-). Kram fina!

  7. Cicci 16 augusti, 2011 on 12:48 Svara

    Minns när hon gick bort.. Dock kände jag henne inte, men visst gick hon väl på Tenhults gymnasiet? :/ Har kompsar som kände henne väl.

    • Evelina 16 augusti, 2011 on 12:53 Svara

      Ja det gjorde hon!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna