Ja här sitter jag och kan inte riktigt sluta le, morgonen startade med att vi fick bekräftat att allt är bra med vår lille bebis! Hjärtat slog och först sög den på tummen (eller låg och höll händerna under hakan?) innan den vaknade till liv och gjorde lite akrobatkonster så vi båda skrattade så vi grät. Alltså vilken känsla. Magisk. Och vi fick exakt samma datum som barnmorskan gett oss enligt sista mensen, BF är fortfarande 28 februari.
Det gick så smidigt och snabbt så jag hann dessutom till registrering och upprop på högskolan, vilket jag inte räknat med eftersom ultraljudet var 8.30 och uppropet 9.30 och med Elion tog det minst en timme tror jag… Verkligen jackpott på denna veckan! Idag var det såklart mycket information och det kommer det vara ett par dagar nu innan kursstart på måndag… Men överlag kan jag hittills säga att det känns hur bra som helst!
På väg till bussen stannade jag till och köpte muggarna som jag spanade in förra veckan (hösten here we come) och så linjerade block i knalliga färger. Det blir liksom inte roligare än vad man gör det ;)…
Kommentera
Syskonkärleken är redan stor, storebror pussar och kramar bebisen flera gånger varje dag och har gjort sen start. Och han är extra snäll mot MIG! Berömmer mig för allt från matlagning till hur fin jag är. Ja man kan väl säga att min förstfödda är en otroligt omtänksam och fin liten kille med hjärtat på precis rätt ställe.
Idag är jag galet tacksam för vår lediga dag tillsammans. Det var som ni förstår välbehövligt och jag är glad för att jag har haft mer energi än på länge. Vi har cyklat, promenerat, bowlat, lekt och jag orkade ändå laga mat sen. Framsteg! Har annars känt mig väldigt trött på mig själv på senaste, för hur jag mår och för hur lite jag orkar. Pratade med finaste Josefine om just detta idag och det var ju lite komiskt att hon själv kände ungefär likadant (även om hon har det väldigt mycket jobbigare med hemsk foglossning). Hon och jag pratar ofta med varandra och det känns kul att jag har fått följa henne sen början av graviditeten och tvärtom, och jag fnissar rätt ofta åt att vi har exakt samma cravings, funderingar om män vs kvinnor etc … Det är fint hur man kan komma andra så nära bara via en datorskärm (även om jag träffat Josefine irl också och vet att hon är precis lika fantastisk då), att man utbyter tankar och erfarenheter, stöttar och ja… Är vänner trots avstånd. Tänk om det kunde finnas mer av det i cybervärlden istället för allt hat och elakheter som sprids varje dag, varje timme. Om vi alla kunde vara mer accepterande mot andra. Som tur är känner jag mig väldigt skonad från det här inne, men det är sorgligt hur ofta man stöter på det lite här och var. Att en människa kan bli så kaxig och ja rent ut sagt elak för att hen sitter (relativt) skyddad bakom en datorskärm är trist…
Nu har M inkallat till ett familjemöte angående huset vi inte riktigt kan släppa. 😉
Kommentera
Efter inskrivningsmöte hos barnmorskan tog vi en lunch i farten… Lyxshaken på max alltså! Det gick bra på mvc också, barnmorskan verkar kanon och det känns hur bra som helst med henne. BF är 28 feb just nu men jag tror som sagt att det flyttas fram några dagar.
Nu – back to work!
KommenteraEn graviditet är ju i stort sett alltid en väldigt positiv nyhet, något som alla runtomkring glädjs åt. Jag själv blir typ alltid tårögd av alla bebishistorier jag får ta del av! Även denna graviditet har varit enbart glädje och jag är så otroligt lycklig över att vi ska få en liten lillebror eller lillasyster i familjen. Att få berätta för Elion och för Ms föräldrar var något jag såg fram emot väldigt mycket – Elion för att han verkligen längtat efter att få bli storebror och Ms föräldrar efter att bli farföräldrar. Elion, F och våra föräldrar fick alla veta samma dag, ungefär en vecka efter att vi själva fått veta. Vi tänkte nog vänta med att berätta men det gick bara inte ;).
Eftersom det är första barnbarnet ville vi berätta på ett speciellt sätt. Så vi köpte dessa farmor- och farfarmuggarna (vi letade som tokar ett par dagar och hittade dessa på EKO) och åkte hem till dom med Elion en söndagseftermiddag. De blev SÅ glada! Sekunden efter berättade M att vi hade förlovat oss också, så de visste nog inte riktigt var de skulle ta vägen av alla glada nyheter där ett tag haha…
Vi hade nämligen bestämt oss för att vi skulle förlova oss när jag blev gravid, och sagt och gjort för i vår värld går ju det mesta rätt snabbt, så några dagar efter plus på graviditetstestet hade vi ringar på fingrarna (fick ju oväntat ringarna samma dag som vi var hos guldsmeden)! Under våra 9 första månader hann vi alltså flytta ihop, bli gravida och förlova oss men det bästa av allt är helt klart bebis i magen! Vilken lycka det ÄR! Obeskrivligt!
Mitt i sommar och semestertider har jag haft en hemlighet för er. Det är en stor hemlighet som tar ungefär all plats i våra liv och tankar så jag känner att det är svårt och faktiskt lite jobbigt att inte skriva om det. Därför har jag besämt mig för att dela med mig redan nu, även om det fortfarande är tidigt. Jag är gravid! Elion ska bli storebror, M ska bli pappa och jag ska bli tvåbarnsmamma. Det känns ofattbart stort och något jag är så otroligt lycklig för att få bli, ja vi längtar alla efter lillebror/lillasyster! (Elion säger att det är en av varje… ;))
Jag är bara i vecka 8 eller 9, i nästa vecka väntar inskrivning och om nästan 4 veckor (samma dag som registrering på högskolan) väntar ett ultraljud och det (och att Elion ska komma hem igen) är ungefär det enda jag längtar efter. Ja och äta och sova! Alltså jag har aldrig nånsin varit såhär trött! Ända sen start har jag varit i något konstant zombiemood – jag somnar med Elion på kvällarna (och det är alltså något jag gjort kanske två gånger totalt under hans livstid innan), sover middag, somnar i soffan… Jag är illamående lite till och från, vissa dagar är värre än andra men ännu har jag inte spytt, med Elion spydde jag en gång varje morgon vid den här tiden. Även om det är helt andra symptom än förra gången är jag glad och tacksam för att ha symptom, för mig är det lugnande och härliga tecken på att det händer massa grejer där inne.
Nu undrar du säkert om högskolan och hur det blir med den? Jag kommer börja plugga ändå! Det är bra tajming ändå, jag hinner avsluta en termin (BF slutet februari/början mars) men jag hoppas att jag orkar och att det går rent praktiskt att fortsätta hela läsåret ut innan ett studieuppehåll på ett år.
Bara i vecka 8 eller 9 men redan en liten kula som inte går att dölja i tajta kläder ;)…