Tänk att det redan är fredag och helg, veckorna går alldeles för snabbt samtidigt som en del av mig längtar till skolstart. Efter idag är det bara tre veckor kvar som föräldraledig för mig…
Det känns riktigt roligt att komma tillbaka även om det kommer bli en stor omställning att vara ifrån mina bebisar. Att plugga är på ett sätt jobbigare än att jobba tycker jag, för man blir aldrig riktigt ledig, i huvudet alltså. Speciellt inte om man som jag alltid vill prestera på topp. Men det där är något jag måste jobba på. Att sänka mina krav på mig själv, för även om jag vill klara skolan så vill jag vara med min familj också. Det ena utesluter inte det andra. Jag gick hela första terminen med högsta betyg genom alla kurser och jag är jättestolt över det. Var ju gravid, mådde rätt kasst och jobbade dessutom varannan helg. Många i min klass hade inte ens ett extrajobb. Så visst är jag stolt över mig själv, men jag kommer nog bli ännu stoltare över mig själv om jag klarar av att inte ha kravet att prestera bättre än bäst hela tiden. Jag vill fokusera på att KLARA skolan, ha tid med mina barn och jobba lite för att inte ta studielån. Det sistnämnda får vi se men det är vårt mål i alla fall. Klarar vi oss utan lån är det jättebra och känner jag att jag inte kan jobba extra får vi se hur vi löser det då. Det här första halvåret när M är föräldraledig på heltid blir den största utmaningen, klarar vi den tiden utan lån så klarar vi nästa termin också för då jobbar han halvtid igen. Och till nästa sommar som vanligt. Nu är ju inte CSN-lån hela världen, men vi känner att vi helst klarar oss utan. Både jag och M resonerar att vi ska undvika det så långt det går och därför har vi bara huslån. Bidragsdelen från CSN har jag såklart ansökt om och fått beviljat, det kändes skönt 🙂
Jag är såå tacksam över att få ha varit hemma i 1,5 år med den här tjejen. Tänk att hon har växt till den här alldeles FANTASTISKA tjejen som älskar att hjälpa till (hänger tvätt här), är världens snällaste storasyster som alltid vill krama och pussa på lillebror men som också börjar få ett humör utan dess like. Lite som mitt när jag tänker efter heheh….
Fick en fråga om hur M känner inför att bebisarna är mammiga. Ja det är väl inte jättekul för honom alla gånger, och jag tror att han blev väldigt lycklig när Aston kom och Idun fick en pappigare period. Det var fint att se och passade såklart bra eftersom jag hade ett stort behov av att vara nära Aston. Men det funkar bra med M och Aston dagtid, det är kvällstid och vid nattningen som han bara MÅSTE ha mamma och skriker tills han får det. Spelar ingen roll om jag inte syns eller är hemma, han har blivit otröstlig alla gånger det inte är jag som matar honom sista målet för dagen. Så jag känner mig rätt trygg i att lämna hemmet för plugget ändå, det är ju dagtid och jag kommer finnas tillgänglig rätt mycket. Och människan har ofta en förmåga att anpassa sig snabbt och M och Aston kommer lära känna varandra på ett helt nytt sätt när de får mer tid med varandra! Vid den här åldern hade Idun varit mycket mer med M eftersom jag jobbade några timmar varje helg hela sommaren.
FREDAGSKRAM!
Kommentera (12)En riktigt mysig dag har det varit, att ha alla tre barnen hemma. Eller, Elion hängde på grannfamiljen till badet ett par timmar. Sen hängde dom här. Ja de går tvärsöver gatan till varandra hela dagarna om de får och kan ;).
Jack (kompisen) åt middag med oss och vi började pratat åldrar. ”Du är 23 va” sa han till mig? JA svarade jag hehe. Mange utbrast nehee men tystnade snabbt när Jack sa ”och du är 39?” Han är 36 och jag 30. Hahah som jag skrattade. MEN till Ms försvar så får han fortfarande visa leg på systemet.
Idun är inne i en mammig period igen. Hon var megamammig deluxe fram tills Aston föddes och sen blev det ok med pappa. Nu är det mest mamma som gäller igen. Mamma, mammaaa ropar hon på morgonen. Så himla gulligt. Och samma på kvällen när M nattar henne, mindre gulligt eftersom jag måste natta Aston exakt samma tid. Känslan att inte räcka till är jobbig men jag tänker att Idun förstår mer än Aston och att hon vet hur otroligt älskad hon är.
Nu kollar vi resor här, eller kollade. Verkar som att dator eller laddare har gjort sitt men teknikern i familjen jobbar hårt för att lösa problemet.
Ni vet när det känns som att det är meant to happen? Så kändes det lite när jag var på Lindex igår haha. De hade såå mycket fint i precis den stilen jag tänkte mig. Fina vardagsblusar och skjortor, som är ja fina man inte för fina. Ska funka i skolan man också på middag ute liksom. Allround men inte för vardagligt. Ja ni förstår nog. Och, en blus eller skjorta med svalor har jag faktiskt velat ha länge så den var extra rolig att köpa.
Skjortan finns alltså på Lindex
Jag gillar att ha drömmar och mål, gillar att ha saker att se fram emot och gillar framför allt att uppfylla det jag vill göra. Den känslan. Vi har ett liv att fylla med precis vad vi vill och det låter klyschigt men man ska se till att förverkliga saker innan det är för sent. För det blir försent, men man vet aldrig när. Blev så inspirerad av Blondinbellas 100 mål att jag nog kommer göra en egen sån lista. Tänkte först varför 100 men så skrev hon att det är just för att det är svårt att komma på 100 punkter och att man måste lämna sin trygghetszon för att komma på så många punkter.
Då kom jag på att jag ju skrev en Bucketlist här för något år sen (2014 när jag och M hade varit ett par i ett halvår) och när jag läste den insåg jag att jag ju bockat av några punkter på den:
Resa till USA √
…NEW YORK!! √ (Tänk att vi dessutom gifte oss där)
Och gärna även den andra sidan – Vegas, San Fransisco, Los Angeles… Kanske bila genom USA?
Få ett barn till √ (Idun!)
Och ett till (inte nödvändigtvis biologiskt) √ (Aston!)
Skaffa minst två tatueringar till
Spara ut mitt hår och never ever klippa det för kort igen
Börja rida igen
Fjällvandra
Äga en Mulberry Bayswater
Vinna massa pengar
Bo i ett hus med köksö, jacuzzi och bastu
Åka på en tjejresa utomlands med bästa vännerna
Åka på en resa med bara Elion, bara han och jag
Gå på ett nyårsbröllop (om det så ska vara mitt egna)
Virka klart den där jäkla filten med mormorsrutor √
Få högskolepoäng √ (30 avklarade hehe)
Bli spådd av en spåtant
Dricka drinkar i Thailand
Upptäcka öar i Grekland
Simma med delfiner
Sova under bar, stjärnklar himmel med min stora kärlek
Kyssas i ett vattenfall
Jobba med välgörenhet
Fortfarande känna mig rik på kärlek när jag blir gammal och grå
…och då fortfarande hålla M i handen och prata härliga minnen från när vi var unga
…tillsammans med våra barn och barnbarn
Ska defintivit förnya och fylla på min lista. Det där med nyårsbröllop om det så ska vara mitt egna blir ju svårt. Men jag ger inte upp hoppet. Om att någon vi känner gifter sig då alltså! Haha… Dessutom. Jag blir mer och mer kär i tanken på att förnya våra löften en dag i framtiden. Antingen i New York med våra tre barn vid vår sida (och då ska de vara så stora att de uppskattar en sån resa), eller här hemma med alla nära och kära. Och det kan man väl göra en annan dag än sitt ursprungliga bröllopsdatum? New York över jul och nyår hade varit grymt och faktiskt en punkt jag vill lägga till på min lista, oavsett förnyelse av löften eller inte. Vinna massa pengar vet jag inte hur jag tänkte, det styr ju inte direkt jag över så svårt att ha det som mål kanske. Men har börjat spela på lotto varje lördag i alla fall så vem vet ;).
DREAM IT WISH IT DO IT!
Är det något jag har blivit efter två graviditeter direkt efter varandra så är det VILSEN I GARDEROBEN! De flesta som varit gravida kan nog känna igen sig – att kroppen förändras i och med graviditeten men också efteråt. Kanske den sistnämnda förändringen är det som kommer mest oväntat? Kläderna sitter annorlunda än förut och det tar tid innan man känner igen sin kropp igen, även om den är för alltid förändrad. I alla fall har det varit så för mig.
Igår shoppade jag några nya överdelar och det var första gången efter graviditeterna som det var roligt att prova kläder igen. Ja jag kände att jag börjar känna igen min kropp igen!
Men jag vill också tillägga att tre graviditeter har gjort mig väldigt gott. Även om jag har fått bristningar, hängigare mage och fler celluliter än någonsin så är jag faktiskt ändå tryggare i min kropp nu än vad jag var för 10 år sen.
Det är som att jag för varje barn har visat mig själv att hallå, MIN kropp är ju fantastisk! Och jag älskar den mer nu än då just för att den har burit och fött fram mina tre underbara ungar.
Här är högen som fick hänga med mig hem igår. Känns kul att få in lite nytt inför den nya eran som börjar om några veckor när jag återupptar mina studier!