Jag tyckte att Idun kändes lite varm på pannan igår kväll, och hon sa tyst att hon hade ont i huvudet. När jag frågade om hon sa att hon hade ont i huvudet (jag hörde ju inte riktigt) sa hon snabbt NEJ och skakade på huvudet. Den här tjejen är ibland obehagligt lik mig i sättet. Jag har alltid tänkt att det är pga. min uppväxt som jag har haft svårt att visa och berätta när jag mår dåligt eller har ont, men så gång på gång får jag se att Idun är precis likadan. Hon vill liksom inte vara i vägen? Usch det är ju hemskt egentligen att veta att hon känner så och hellre visar sig stark, men samtidigt gör det mig ännu mer medveten om hur viktigt det är att vi alla visar öppet att det är bra att prata om när man har något som tynger. Att tillsammans är vi starka. Att i den här familjen finns vi där för varandra, i vått och torrt. Vi har ju alla olika personligheter och egenskaper, och vissa av dom får man vara lite extra varsamma med. Tack min älskade Idun för att du ger mig en större förståelse för mig själv på samma gång som jag läser av dig, genom mig.
I alla fall, inatt kom Idun in till oss och var jääättevarm. Hon ville inte ta tempen och absolut inte ha alvedon men efter lite kallt bubbelvatten (haha det är det enda vatten hon och jag dricker i princip) somnade hon om mellan oss. Och sov till nästan halv åtta i morse, då hon vaknade utan feber. Men det blir såklart en hemmadag, och jag är hemma förmiddagen. Aston ville också stanna hemma vilket jag hoppades på även om jag frågade om han ville till förskolan. Mange kommer hem vid lunch när jag måste iväg på ett viktigt möte. Idag ska jag och min uppsatskompis träffa chefen för personalen som vi vill intervjua, så håll tummarna att allt går som vi tänker och att vi kan fortsätta på samma spår.
Jag tog ett styrkepass ute i gymmet efter frukost. Idun tog på en fleece (är lite kallare där, det är ju ett garage egentligen) och var med mig hela tiden. Aston ville hellre sitta kvar i soffan och kolla på Netflix, men han kom ut en liten sväng han också. De gillar att leka med min step up-bräda, träningsmatta och så får de leka med de lättaste vikterna. Och lova att vara jääätteförsiktiga varje gång.
Skrev på instagram för ett litet tag sen att ett av mina bästa beslut det senaste året är helt klart att säga upp mitt gymkort. Det är otroligt effektivt att träna hemma, och jag älskar att ha möjligheten till det tack vare framför allt hemmaplugg. Mitt mål för nästa år är att bli starkare och faktiskt satsa lite mer helhjärtat på att bli det. Jag känner en motivation som inte riktigt har funnits där tidigare, och den ska jag passa på att utnyttja. När jag och Mange träffades 2013 var jag mitt livs starkaste jag, men det berodde på att jag efter skilsmässan ”begravde” mig i träning för att typ orka med livet. Nu vill jag testa något nytt, att träna av enbart glädje! Inte för att rymma från jobbiga känslor, inte för att döva smärta. Bara för att må bra, och orka med livet som småbarnsförälder och kontorsarbetare.
♡
Det hade varit roligt om du vill tipsa o kanske visa övningar o hur o vad du tränar hemma ??
Träna är livet för mig! Skulle aldrig klara mig utan. Måste tips om appen NC Fit, gratis och massor med bra träningspass varje dag. Våra barn (så klart skalad till vikter och övningar på deras nivå) kör den och vi också när vi vill ha kortare träningspass eller på resa.
Tipsar om styrkebyrån podd och instagram för rolig och bra styrketräning. För starka kvinnor ??
Tips!
Sandra Friberg på instagram och youtube. Också småbarnsmamma och hjälp mig enormt mycket. Hon kör även ett träningspass LIVE varje söndag. ???