Vad SKÖNT det är att vara tillbaka i ”vanliga” rutiner. De första veckorna på terminen innehöll två salstentor vilket gjorde att jag ville komma igång tidigt på morgnarna för att effektivisera dagen och därför lämnade jag också barnen tidigare (halv åtta så inte jättetidigt men innebär ändå tidiga morgnar). Nu tänker jag att de ska gå 08.30-15 istället. Idag sov Aston till nästan 08, så himla himla skönt att inte behöva väcka några barn och ta det lite mer soft på morgonen. Ibland vaknar de tidigt (Idun vaknade jättetidigt idag) men det är ändå skönt att ta det lite som det kommer. Var inne på att fortsätta med 7.30-lämningar eftersom Aston är så väldigt förtjust i att ha rutiner och det finns ju ändå en tjusning med att komma igång tidigt på morgonen… Men näe, detta är antagligen sista året som vi kan göra såhär. Nästa höst börjar jag mest troligt jobba 8 alla dagar. Så det är klart att vi ska ta chansen nu när den finns och njuta av att inte ha måsten tidigt på dagen (bortsett från min jobbdag en dag i veckan när jag börjar 8).
Husvisningen igår då. Jamen det gick väl inte riktigt som planerat. Jag hade ju tänkt att vi skulle gå på den för att återigen, som efter de andra visningarna vi sporadiskt har varit på de senaste åren, inse att vi har det bättre som vi har det. Men vi såg detta huset och tänkte att det är nog bra att gå för att känna efter om det är en villa vi vill ha, innan vi gör en stor investering i vårt radhus. Resultatet blev att jag blev kär, olyckligt kär, och känner nu att det är ju inte alls kul att någon annan ska köpa mitt hus. Olyckligt kär är jag alltså för att vi inte kommer att köpa det. Dels är jag student och vi är inte riktigt i läge att låna upp pengarna mellan och dels så vet vi fasen om vi egentligen någonsin vill ha ett så stort huslån. Säg att vi skulle få lägga 5-6000 extra i bara ränta och amortering (och det med dagens ränta) om vi skulle byta hus mot vår boendekostnad nu. Jag vet att vi äger mycket fastighet för det vi betalar (två fastigheter och ca 7500 i månaden tror jag det är och då amorterar vi ändå mer än vi måste) men att öka med flera tusen i månaden när vi redan har det bra känns ja jag vet inte… Jag vet inte om jag skulle känna att det är rimligt att lägga så mycket pengar på boende när vi ju bor som vi gör idag. Helt okej och veta att det kommer bli väldigt fint om vi bara bestämmer oss för att stanna här. Det blir många resor för 60 000 på ett år!
Om vi räknar upp vad vi vill ha i ett boende säger Mange sjöutsikt och jag att det ska ligga nära skog. Det här huset har sjöutsikt från två håll och utsikt över skogen från ett annat. Det är ändå inte så många hus i vår del av stan som har det så, så det gjorde nog att det kändes som ett hus för oss. Meen, sjöutsikt och nära till skog har vi ju faktiskt vid stugan. Och nära badstrand från radhuset också för den delen. Sen vill jag gärna ha tvåplanshus men Mange hävdar bestämt att enplans som vi har idag är det bästa 😉
Så ja, det gick ju inte riktigt som planerat haha. Samtidigt är det väl bra att ha känt såhär för nu får vi verkligen ta oss en funderare över hur vi vill göra med det här huset. Den stora renoveringen som väntar och hur mycket pengar vi lägger in i den beror såklart mycket på om vi tänker oss bo kvar där länge, eller om vi letar efter något annat.
Hur tänker du kring boende och hur mycket pengar tycker du är rimligt att lägga på ett boende bara för att få drömhuset? Är ett husköp lika med att bo kvar för alltid, eller ”byter ni upp” er med tiden?
♡
Vi har en plats, ett litet kustsamhälle som är vårt allt på jorden, vi kan inte tänka oss att bo någon annan stans. Detta är vårt paradis!
Men, att köpa boende här (eller bygga) skulle ge oss en månadskostnad på minst 15000. Det är för oss omöjligt.
Som tur är så har vi fått hyra en villa i vårt paradis. Gott om plats för hela familjen och en underbar hyresvärd. Här betalar vi 10000 i månaden, ink allt, till och med fiber och tv via fiber.
Så, hyra detta är den bästa lösningen för oss.
Men om jag någon gång skulle köpa en lott och vinna mycket pengar så kommer jag köpa ett eget hus här, till mig och min älskade familj 🙂
Förstår din olycka kärlek! För oss som valt att flytta från Småland och Närke för att bosätta oss i göteborg fanns väl egentligen aldrig möjligheten ens att slå på stora trumman o köpa drömhuset! Som i det fallet skulle ligga runt 7-8milj! ?
Vi köpte iaf ett radhus som vi först tänkte får bli en start och senare efter några år ”byta upp” oss. Men! Nu är vi så kära i vårt lilla hus. Vi har total renoverat det och det är verkligen allt som vi vill. Trots att såklart jag oxå hade velat ha mkt mer, men blir man nånsin nöjd? Då kommer man ju hitta andra saker man vill ha istället. Men vi får se vad framtiden bjuder på! I dagsläget bor vi kanon bra här dock på en hög månadskostnad ca 10k i månaden så att byta upp sig är inte aktuellt idag.
Vi kommer kanske bo kvar ”för alltid”, kanske bygga nytt om typ 15 år? Just nu har vi ett sånt bra läge för barnen, nära till skolan/förskolan, badstränder, skogen, barnens kompisar och busshållplats. Men vi känner att vi nog skulle vilja bo med lite färre grannar. Vi har en skaft-tomt och alltså grannhus åt ALLA håll. Men om vi skulle flytta längre ut i kommunen så blir allt som är bra för barnen just nu, sämre. Och dessutom längre restid till jobb. Vi har lagt typ alla våra pengar på huset de senaste åren, sen vi började bygga alltså… ?? har liksom varit nödvändigt att prioritera det, speciellt som vi har varit föräldralediga två gånger under tiden och en av oss student… not much dinero! Men tack vare snälla föräldrar har vi faktiskt kommit iväg på en resa eller två (fyra rättare sagt ☺️).
Vi byggde ju vårt hus och är näääästan klara (bara badrum uppe och garage och tomt kvar då! ?). Vi har dessutom byggt så jäkla länge att ett till husbygge känns övermäktigt, men om vi flyttar måste det nog bli ett till husbygge. Vi vill ju ha allt på vårt sätt nu när vi är vana med det. ? Vi har nog ganska stora lån, men kanske inte med stockholmsmått (?) 4,4 milj, men ingen amortering då huset är värt ca 9 milj. Vad hade ni tänkt er för lån?
Bor i din gamla stad och har 5 minuters promenad till förskolan, 8 till jobbet/stan, 5 min till badplats, 5 min till skogen och när barnen börjar skolan är det väl 2 min promenad dit så här kommer vi bo tills barnen flyttar hemifrån då det kanske blir något mindre.
Utan att veta hur ni har det tänker jag att överlag har ett radhus mindre trädgård osv men ändå tillräckligt stor för att ha barn ute osv och med en stuga också skulle jag känna att det skulle bli för mycket utejobb me en stor trädgård som många friliggande hus har.
Svårt det där. När vi bodde utanför Stockholm handlade det för mig hela tiden om att vi skulle hitta drömhuset. Sen bestämde vi oss för att flytta till västkusten och hittade huset med stort ”H”. Det har en känsla i sig som vi inte känt tidigare, även fast det är långt ifrån vad jag tidigare såg som drömhus. Nu har vi bott utomlands (i södra Frankrike) i ett år och köpt oss en liten lägenhet här som vi ska bli gamla i och innan dess semestra i. Nu vet jag också att vi inte kommer att bli gamla i vårt hus i Sverige. Visst är det skönt med tomt etc., men jag har också insett hur mycket TID det tar att sköta om ett hus. Den tiden, och pengarna, för den delen kommer vi istället att spendera på resor och andra upplevelser för hela familjen. Sååå mycket mer värt än ett stort och fint drömhus, för oss! Men alla är olika och prioriterar olika, men vad jag vill säga är att jag tycker att mina preferenser har ändrats ju äldre barnen blir. Lycka till med ert val!
Vi köpte ett hus för att bo här för alltid, och vi valde att köpa på en miniliten ort för att få låga bostadspriser och alltså låga lån. Jag kommer härifrån så vi visste att vi skulle vilja bo här 🙂 för mig känns det viktigt att ha låga kostnader och att kunna betala av lånet inom överskådlig tid men jag vet ju att det ser helt annorlunda ut i större städer. Vi trivs i alla fall jättebra men jag utesluter inte att flytta till bättre läge om 20 år ifall vi vill det 🙂
Jag har bott i tvåplanshus, aldrig mer har jag alltid sagt?. Många ser nog fördelar men jag såg liksom inga alls.
Det är knepigt.
Men jag tycker absolut att det är värt att lägga relativt mycket pengar på boendet då vi är väldigt hemmakära. Men sedan måste ju pengarna räcka till lite annat också förstås.
Här, en bit utanför Sthlm, är priserna väldigt höga men annars hade jag mer än gärna velat haft havs- eller sjöutsikt!
Jag tycker för övrigt att det är väldigt smidigt med hus i två plan. Då kan vuxna och barn vara på olika våningsplan när man är många och när barnen vill leka eller spela tv-spel efter middagen kan vi vuxna fortsätta äta i lugn och ro på nedre plan?
Hej.
Jag förstår precis! Så många hus som jag förälskat mig i och nästan på riktigt blivit arg för att någon annan köpt, när vi inte ens varit med på budgivning.
När vi hittade vårt hus – som egentligen av en ren slump hamnade i söklistan – så kände vi att det var ett hus att bo i ”på väg mot nästa hus”. Planen var att bo ett tag och sedan flytta till större/bygga eller så. Då hade vi egentligen inte behovet av ett större hus men det var ändå det som var planen.
Sen kom lillebror som en liten överraskning och helt plötsligt var vi ett rum kort (inte för att barnen MÅSTE ha egna rum men ja..)
Efter långa diskussioner och många timmar på Hemnet utan att hitta något som kände helt rätt (alla var för dyra, låg för långt bort, fel planlösning osv) så bestämde vi oss för att vi faktiskt trivs där vi bor och att vi istället skulle investera i vårt hus som vi redan har.
Nu, ca ett halvår senare har vi byggt om ett stort sovrum till två mindre så vi har ett rum var till barnen och oss. Och dessutom har vi totalrenoverat köket – så nu tänker vi att vi blir kvar här i många år till – nu har vi ingen brådska härifrån.
Tror ni gör klokt i att verkligen fundera på vad som är viktigast och var ni trivs bäst, innan ni lägger ner en massa pengar ”i onödan”. ??
Nytt är inte alltid bättre, kanske bättre att investera i det man redan älskar.
Fördelen med att bo på liten ort är huspriserna. Vår villa som vi bor i betalade vi 550000 kr för. Stor villa på 250 kvadrat och stor tomt ? Känslan att veta att vi kan betala av vårt lån (har inget topplån) är skön. Sedan att man sällan får tillbaks det man investerar i huset (bergvärme, fiber etc) eftersom husen är billiga är en nackdel men vi vill bo här för alltid.
Lycka till hur ni än gör.
När vår 3a föddes, kände vi att vi var trångbodda i radhuset. Efter 2års letande hittade vi de bästa huset ever för oss. I samma område ca 500m från radhuset ligger vår fantastiska villa. Vi velade länge ska vi eller ska vi inte.. vi visste att vår månadskostnad skulle gå upp rejält.. men det var så värt pengarna. Inflationen stiger vilket innebär att priserna successivt kommer gå upp. Även om man får sålt sitt för bra pris så får man räkna med att man kommer få betala en del hel för det nya. I slutändan blir de lika mycket oavsett om man köper nu eller om 10år. O då kände vi att vi vill faktiskt ha huset nu.
Det är nu vi behöver ytan inte när barnen är tonåringar o Påväg att flytta hemifrån.
Vi har precis flyttat in i vårt hus. Bytte från en stor och dyr br men hamnar på nästan samma boendekostnader här. Den stora skillnaden är att nu betala vi till oss själva så känns ändå ok.
Här är tanken att vi ska bo för alltid. Hoppas bara man fixar det om räntorna går upp tok mycket…
Åh det är så svårt… vi är i liknande läge. Vi bor i ett billigt hus idag på ca 90kvm som vi har totalrenoverat. Men det är bara ett sovrum idag och blir i längden för litet. Vi kan inreda övervåningen men det skulle typ kosta mer än vad huset sedan blir värt… och då är det ändå för litet. Ett nytt större hus skulle nog innebära dubbel månadshyra.
Svårt, ni får klura vidare. Här är det alldeles för dyrt att köpa hus och vi vill inte flytta ifrån allt här. Släkt, vänner, skola, jobb osv. Så ”valet” är enkelt ? fortsätta bo en lägenhet. Som tur är finns två sommarstugor i familjernas ägor som vi kan utnyttja hur mycket vi vill.
Det där är så Svårt. Vi bor i Uppsala och även om det är mkt billigare än Stockholm så är det dyrt. Vi kan inte alls välja hur vi vill bo trots bra inkomster. Vi betalar alldeles för mkt i månaden för en 4a (lght) vi snart växt ur. Men vi kan inte ”välja” att flytta till hus/radhus för det äe alldeles för dyrt. Vi testade att bo i hus i ett område utanför stan som vi hade råd med. Men trivdes inte alls att bo så långt ifrån allt o alla så då fick de bli lght igen!