Igår kväll blev jag ”jobbnervös”. Ni vet så där pirrigt nervös som man kan bli när något helt nytt står inför dörren? Jag förknippar den känslan med tillfällen som t.ex. när man var liten och skulle börja ett nytt läsår efter långt sommarlov. Spännande men också skrämmande på något sätt. Säkert behovet av kontroll som spökar I guess. Att man inte riktigt vet hur det kommer bli. Jag började fundera på varför jag ska göra det här, börja jobba, när jag inte behöver. När jag bara kan vara hemma med barnen hela sommaren.
Men så kom jag dit. Och kände direkt att det ÄR ju här jag ska vara. Och vad perfekt att få kombinera 1-2 jobbdagar med föräldraledighet. Jag får faktiskt förmånen att kunna styra mina jobbdagar och jobbtider och det är något jag känner stor tacksamhet för. Ett sådant jobb har jag aldrig haft tidigare. Jo förutom med bloggen förstås, men jag känner verkligen att ha jobben som blogg inte är tillräckligt stimulerande för mig. Kanske hade varit om vi bott i typ Stockholm och kunnat gå på alla events? Men samtidigt brinner jag verkligen för det jag nu ska göra och en del av mig har saknat kollegor och en traditionell arbetsdag något enormt. Det blir bra det här!
Kallt i morse, varmt efter lunch igen. Frös nästan i detta först men svettades när jag slutade. Jeans från Cubus (eller jeggings rättare sagt), cardigan Kapphal, skor Din sko och väska Michael Kors.
Jag och en f.d klasskompis gick på en lunchpromenad tillsammans, nu är vi alltså kollegor och har fått kontor bredvid varandra. Vi gick i samma klass min första termin innan jag blev föräldraledig. Sen fick hon barn några månader efter vi fick Aston och nu går hon terminen före mig. Hur go som helst och våra vägar möts till och från hela tiden. Vi började prata den där första terminen när jag upptäckte att jag firat det galnaste nyåret med hennes bror nyåret innan haha. Världen är liten, jag fascineras ofta av hur man lyckas korsa vägar med andra på de mest oväntade sätt.
Jag har känt mig SÅ välkommen idag. Det började med att jag stötte på chefen från min praktikplats (de sitter på våningen ovanför) i entrén och hon sken upp som en sol när hon såg mig. Det gjorde nog jag när jag såg henne också, saknar dom alla! På avdelningen som nu är mitt jobb fick jag också ett himla fint bemötande. Känner mig redan som en i gänget. Kan ju hjälpa att jag redan hängt där en del under min praktikperiod hehe, inte så mycket som är nytt nu. Chefen som är på semester hade förberett med ett handskrivet vykort för att önska mig välkommen. Väldigt gulligt! Hon verkar vara en mycket omtänksam chef.
En timme (EN!!!) efter att jag hade fyllt i alla hundra blanketter om sekretess, uppgifter om närstående, godkännanden och annat fick jag ett mail om att vårt nya efternamn är godkänt efter fem veckors kungörelse. Bara att gå tillbaka till sektionsadministratören och be om nya papper men det kändes ju lite kul att få öva på sin nya anteckning så intensivt det första man gör haha…
♡
Härligt att du könet dig så välkommen o redan trivs på din arbetsplats ?.
Kul med nya efternamnet också ?.
Hahaha inte könet, hahaha jävla telefon.
Känner ska det såklart stå ?.
Haha älskar autocorrect! När andra råkar ut för det….. 😉