GODMORGON ONSDAG!
Två pluggdagar kvar innan tenta och jag känner mig ganska pigg faktiskt. När man liksom lägger sig på kvällen och är lite för pigg för att sova, det är tecken på att sömnkontot är påfyllt igen. Vågar nästan inte skriva det här, men de två senaste nätterna har Aston sovit som aldrig förr och idag vaknade han efter 7 till och med. Som vi behöver bättre nätter.
Vilket får mig att tänka direkt på Josefine och hennes familj som har störd nattsömn i princip alla nätter. I snart tre år har de (Elian) levt med Diabetes typ 1 vilket från start förändrade deras liv drastiskt och för alltid. I veckans avsnitt av podden berättar hon om våren 2014 då de fick beskedet och det blir en hel del tårar. Jag börjar nästan gråta nu när jag tänker på Elians ord om att det inte finns något bra med sjukdomen förrutom att allt smakar som godis när han är låg. Att barn ska drabbas av obotliga sjukdomar är högt upp på listan över orättvisor!!
Vill ni bidra till forskning och då också framsteg inom diabetes typ 1 kan du swisha valfri summa till Barndiabetesfonden på nummer 9000597. Vill man stödja TAD som också går direkt til Barndiabetesfonden kan du spana in Together Against Diabetes egen hemsida.
TACK på förhand för alla bidrag (många bäckar små!!) och TACK till er som lyssnar på Catchinguppodden. Avsnitt 11 känns som så mycket mer, som att podden alltid funnits med oss. Kanske för att vi har hunnit med MYCKET under de här avsnitten? 3 av 6 förlossningar, bröllop, svikande föräldrar och i alla avsnitt väldigt gott och blandat.
KRAM
♡
Personlig assistans har du tyvärr bara rätt till om du omfattas av LSS.
Ja jag vet, men något form av stödsystem likt det för funktionshindrade tycker jag borde finnas även i såna här fall. Diabetikerföräldrar behöver också avlastning i form av hjälp från kommunen!
Det finns stöd att få enligt SoL här i Sverige, men resurserna i våra olika kommuner ser så olika ut tyvärr. Dock inget medicinskt stöd vad jag vet, bara socialt stöd…tycker blå synd om diabetesföräldrar