Goodmorgon! Tidiga morgnar hos oss nu igen, men för att se det positivt blir ju dagarna längre, alltså man hinner med mer haha. För tid känns ändå som en bristvara tycker jag, som att dygnet skulle behöva vara någon timme längre? Nu är minisarna inne på sin fjärde vecka efter sommarlovet och jag har lämnat dom halv åtta alla dagar. Dels för att jag har mycket nu de första två månaderna, med två tentor, men också till stor del för att Aston mår bra av det. Han är en riktig rutinmänniska så när jag planerade deras tider vägde det tungt att han skulle få samma lämningstider alla morgnar. Inte halv åtta ibland (innan frukost) och halv nio ibland (efter frukost). I fredags, alltså sista dagen på den tredje veckan var första dagen som han bara studsade in på sin avdelning. Glömde nästan ge mig en kram haha. Första dagarna efter sommarlovet var riktigt hemska. Allra första dagen när vi kom innanför grinden och jag hade stängt den vände han på klacken, började storgråta och kastade sig mot grinden som han klamrade sig fast vid. Usch alltså. Så att han nu glömmer krama mig hejdå känns fantastiskt bra ändå 🙂
Tidigare i morse lyssnade jag på Tvillingpodden för första gången på evigheter. Har inte lyssnat på poddar på flera månader. I alla fall så fastnade jag lite vid när Jessica och Angelica pratade om efternamn, och Jessica sa något om att hitta på egna efternamn. Det har ju vi gjort, sedan juni i år heter vi ett helt eget efternamn. Jessica talade för att man vill väl bära sitt släktnamn vidare typ, att det finns en tjusning i det. Medan Angelica nog tänker mer som jag, att det är väl fint att vara den som startar ett nytt släktnamn? Trots allt är ju ALLA efternamn påhittade någongång.
När min vän Nadja (Fotograf Nadja Lindberg) fotograferade oss, med Aston i magen, hade vi redan planer på att bilda ett nytt efternamn men ibland behöver man en skjuts bakifrån för att komma till skott 🙂
För mig var det nödvändigt att byta, och anledningen till att vi inte gjorde det när vi gifte oss var väl helt enkelt att vi då hade fullt upp med annat (köpt radhus, hade en nyfödd bebis, gravid med nästa, bröllopsplanering i New York…), men redan då funderade vi på att byta till något eget. Sen kan man väl säga att det hände något som gjorde att jag inte orkade heta mitt gamla efternamn längre (som Mange också hade bytt till), jag ville inte vill heta det en enda dag till! Vi hade heller INGET fint släktnamn bakåt som vi kunde ta, bara -ssonnamn och det ville ingen av oss ha. Nu har vi vårt nya efternamn och för mig symboliserar det nystart och vår familj. Vi börjar om på nytt efter allt tråkigt som hänt i släkt/familj och tänker framåt. Mange tycker nog mest att efternamnet klingar fint men för mig finns det en djupare innebörd än så, jag ville ha ett namn som betyder något. För mig symboliserar namnet en sammanfattning av hur vi är som personer- vi är båda lite rastlösa själar och har svårt för när det inte händer någonting samtidigt som vi har en förkärlek till att vara hemma, i naturen, känna lugn och harmoni… Namnet är inte hemligt, men jag vill heller inte skriva ut det här på bloggen eftersom det då blir sökbart på ett helt annat sätt vilket jag gärna undviker med tanke på mitt jobb. Den som vill veta får såklart fråga på t.ex. instagrammeddelande eller något för detta är ingen cliffhanger 🙂
Nu blir det plugg i soffan! Och hallon och kvarg till frulle.
KRAM
<3
Jag ska ta bort ett av mina förnamn i samband med att jag ska förnya mitt körkort. Heter Johanna Eva Christina. Christina, som jag vill ta bort, är från min farmors sida. Vi har ingen kontakt idag, hon har aldrig varit en farmor, hon har aldrig brytt sig om mig och min syster, och jag har flera gånger fått höra att det är bättre att vara mormor än farmor…Mitt efternamn är också från pappas sida, men det är från min farfar, så det har jag inga problem med alls, då jag har bra kontakt med min farfar (de är separerade sedan många år tillbaka). Men jag mår inte bra av att ha ett namn som är så förknippat med en person som har behandlat mig som en påse med skit, för att uttrycka det milt. Kanske låter fånigt för en del, men för mig är det en stor sak, så jag förstår din känsla när ert nya efternamn gick igenom. Det måste ha varit en sån lättnad, och som du säger, en nystart, en bra sådan! ❤
Tycker också om att lämna samma tid och tycker det är super att göra det innan frukost, oftast lite lugnare på förskolan och barnen får nog en mer varierad frukost ?
Har E också bytt efternamn eller har han sitt gamla? (Eller du och F kanske hade olika så han hade ditt)
Hur funkar det med ditt jobb och namn? Är det alltid ens egna namn i kontakt med klienter? Vi funderar på ett eget namn men med mitt jobb så är jag exponerad mot en kundgrupp som man helst inte vill ska leta upp en.. svårt dilemma! Kul att ni har hittat ett namn som ni är nöjda med:)
Ja man använder sitt eget namn!