VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

JAG KOMMER HELA TIDEN ETT HALVÅR FÖRSENT

Jag vill minnas att jag och Josefine i ett poddavsnitt pratade om ödet, och om vi tror på det eller inte. Kommer inte riktigt ihåg vad jag sa, men jag skulle gissa på att jag sa att jag mer tror på tillfälligheter och att det som avgör är om man är redo just där eller då. Men jag vette tusan. Kanske det finns en sorts plan ändå?
 
Som ni kanske vet skulle jag vara föräldraledig i ett år när Idun föddes. Ett läsår. Men så blev jag gravid med Aston direkt och vi fick styra om i planerna. Jag var föräldraledig ett halvår längre, alltså 1,5 år istället för ett år. Vad gäller skolan och mina framtidsplaner så har jag snubblat på mållinjen flera gånger på sistone, och varje gång handlar det om att jag kommer ett halvår ”försent”. Slump eller ödet? T.ex så önskade jag en viss praktikplats helt otroligt mycket. Den här terminen tog de inte emot studenter pga. omorganisering. Jag kom alltså ett halvår försent. Eller som idag när jag fick ett besked om att tjänsten jag sökt som trainee har dragits tillbaka pga. ändrade förutsättningar. Alltså jag orkar inte! Även här kommer jag ett halvår försent, programmet startade senast för studenterna terminen före mig. Traineetjänsten hade inneburit en tillsvidareanställning redan nu, sommarjobb med betald semester och möjlighet att se bredden inom socialtjänsten under det sista året (man jobbar 20% under terminerna). Nu måste inte jag jobba i sommar utan kan vara föräldraledig, men det kändes som världens chans och något för mig. Blev riktigt ledsen och besviken. Sista ansökningsdag var i söndags så nu gick jag ju och väntade på att få veta hur det har gått med min ansökan.

 

 

Mer is på Vättern än något år tidigare när jag har bott här, det händer ju inte så ofta 🙂

 

Försökte pigga upp mig med frisk luft. På lunchen gick jag till svärmor för att pussa och krama på minisarna (kände att det var det enda som kunde göra mig lite gladare just då så skönt att de fanns nära). Efter middagen gick jag en runda med minisarna i vagnen medan Elion var på innebandyträning. Det var fantastiskt härligt att få andas ut i friska luften och höra fågelkvitter blandat med tusen frågor från de små. En sista sommar som föräldraledig är kanske det mest rätta, inte bara för att möjligheten finns utan också för att passa på att få vara maxad tid med barnen sista ”sommarlovet”… Tror att Mange också föredrar det alternativet så att vi får maxat med familjetid också 😉

 

 
 


Kommentarer


  1. Mamman 14 mars, 2018 on 21:33 Svara

    Jag tror att all denna motgång du får nu bäddar för en ännu bättre framgång ?.

    Om du tänker efter alla de saker som du en gång tyckt var helt rätt men visade sig i slutändan vara helt fel… o vart har de lett dig till idag!?

    Jag ser livet på det sättet. Även om de kan ta emot när det är för mycket motgång.

    • Evelina 15 mars, 2018 on 09:52 Svara

      Kloka tackar ❤️ Tack för att du får mig att se på det från ett annat perspektiv ??

  2. Alexandra 15 mars, 2018 on 23:30 Svara

    Jag tror på ödet – helt klart.
    Jag tror att allting händer av en anledning och även om det känns tungt just nu så är jag helt säker på att även om den här tjänsten och allt den hade inneburit för dig låter fantastisk, så är jag helt säker på att det snart kommer någonting annat. Någonting ännu bättre som du hade missat om du nu inte är på precis den plats i livet som du nu är.

    För 1,5 år sedan trodde jag att jag hade drömjobbet nära till hands. Så blev jag gravid och var tvungen att tänka om. Lillebror föddes och pang bom så förändrades allt – men inte riktigt. Jag är kvar på drömjobbet – har fått en ännu bättre tjänst (min alldeles egna klass som jag kommer få följa hela vägen till trean). I höst har jag tillsammans med min chef bestämt att jag ska jobba halvtid för att bli klar med mina studier under tiden och därefter finns det inget som stoppar mig.
    Jag har världens bästa yrke – möjlighet till jobb många år framöver och en perfekt familj som äntligen är hel. Den sista lilla pusselbiten fyller 1 om en knapp månad och banken har precis skrivit av min mamma (som stod som borgenär på vårt hus) från våra lån – så nu är jag och min man ”vuxna” på riktigt och äger både hus och lån på egen hand.

    Livet må ta märkliga svängar ibland men jag tror att det är meningen på ett eller annat sätt.

    Ett annat, bättre jobb väntar dig runt hörnet – när du är ”redo”. Och under tiden får du njuta lite extra av din fantastiska familj!
    Njut så länge. ❤️

    • Evelina 16 mars, 2018 on 08:13 Svara

      Tack snälla för sin historia och peppande ord ??❤️ Det känns lite bättre nu och jag vill tro som du att det kommer bli ännu bättre. Svårt ibland bara när man är otålig av sig ?
      Kram! ?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna