Tänk att det redan är fredag och helg, veckorna går alldeles för snabbt samtidigt som en del av mig längtar till skolstart. Efter idag är det bara tre veckor kvar som föräldraledig för mig…
Det känns riktigt roligt att komma tillbaka även om det kommer bli en stor omställning att vara ifrån mina bebisar. Att plugga är på ett sätt jobbigare än att jobba tycker jag, för man blir aldrig riktigt ledig, i huvudet alltså. Speciellt inte om man som jag alltid vill prestera på topp. Men det där är något jag måste jobba på. Att sänka mina krav på mig själv, för även om jag vill klara skolan så vill jag vara med min familj också. Det ena utesluter inte det andra. Jag gick hela första terminen med högsta betyg genom alla kurser och jag är jättestolt över det. Var ju gravid, mådde rätt kasst och jobbade dessutom varannan helg. Många i min klass hade inte ens ett extrajobb. Så visst är jag stolt över mig själv, men jag kommer nog bli ännu stoltare över mig själv om jag klarar av att inte ha kravet att prestera bättre än bäst hela tiden. Jag vill fokusera på att KLARA skolan, ha tid med mina barn och jobba lite för att inte ta studielån. Det sistnämnda får vi se men det är vårt mål i alla fall. Klarar vi oss utan lån är det jättebra och känner jag att jag inte kan jobba extra får vi se hur vi löser det då. Det här första halvåret när M är föräldraledig på heltid blir den största utmaningen, klarar vi den tiden utan lån så klarar vi nästa termin också för då jobbar han halvtid igen. Och till nästa sommar som vanligt. Nu är ju inte CSN-lån hela världen, men vi känner att vi helst klarar oss utan. Både jag och M resonerar att vi ska undvika det så långt det går och därför har vi bara huslån. Bidragsdelen från CSN har jag såklart ansökt om och fått beviljat, det kändes skönt 🙂
Jag är såå tacksam över att få ha varit hemma i 1,5 år med den här tjejen. Tänk att hon har växt till den här alldeles FANTASTISKA tjejen som älskar att hjälpa till (hänger tvätt här), är världens snällaste storasyster som alltid vill krama och pussa på lillebror men som också börjar få ett humör utan dess like. Lite som mitt när jag tänker efter heheh….
Fick en fråga om hur M känner inför att bebisarna är mammiga. Ja det är väl inte jättekul för honom alla gånger, och jag tror att han blev väldigt lycklig när Aston kom och Idun fick en pappigare period. Det var fint att se och passade såklart bra eftersom jag hade ett stort behov av att vara nära Aston. Men det funkar bra med M och Aston dagtid, det är kvällstid och vid nattningen som han bara MÅSTE ha mamma och skriker tills han får det. Spelar ingen roll om jag inte syns eller är hemma, han har blivit otröstlig alla gånger det inte är jag som matar honom sista målet för dagen. Så jag känner mig rätt trygg i att lämna hemmet för plugget ändå, det är ju dagtid och jag kommer finnas tillgänglig rätt mycket. Och människan har ofta en förmåga att anpassa sig snabbt och M och Aston kommer lära känna varandra på ett helt nytt sätt när de får mer tid med varandra! Vid den här åldern hade Idun varit mycket mer med M eftersom jag jobbade några timmar varje helg hela sommaren.
FREDAGSKRAM!
Fundera på det där med lånet noga. Mina kamrater som pluggar till ekonomer får nämligen rådet att det är smart att ta lånet oavsett om man behöver pengarna just då eller inte. Aldrig får man ju chansen att låna pengar till så låg ränta igen. Så många jag känner tar lånet men sparar det varje månad, för att sedan använda de pengarna till framtida husköp exempelvis ??
Ja fast lån är ju ändå lån… 😉
Och vi har så litet lån på huset i förhållande till vad vi köpte det för (pga väldigt stor kontantinsats) så vet inte om det skulle ”löna” sig eller vad jag ska säga. Men har hört det argumentet förr ?
Fundera på det där med lånet noga. Mina kamrater som pluggar till ekonomer får nämligen rådet att det är smart att ta lånet oavsett om man behöver pengarna just då eller inte. Aldrig får man ju chansen att låna pengar till så låg ränta igen. Så många jag känner tar lånet men sparar det varje månad, för att sedan använda de pengarna till framtida husköp exempelvis ??
Ja fast lån är ju ändå lån… 😉
Och vi har så litet lån på huset i förhållande till vad vi köpte det för (pga väldigt stor kontantinsats) så vet inte om det skulle ”löna” sig eller vad jag ska säga. Men har hört det argumentet förr ?
Ni verkar ju verkligen ha tänkt igenom allt så det ska passa er, vad skönt ?
Nu blev jsg nyfiken, vad är upplägget för i vår, hur gör ni i vår när M jobbar halvtid? ☺️
Kram
Ni verkar ju verkligen ha tänkt igenom allt så det ska passa er, vad skönt ?
Nu blev jsg nyfiken, vad är upplägget för i vår, hur gör ni i vår när M jobbar halvtid? ☺️
Kram
Jag pluggade också utan studielån (men hade bidraget) och det är så SKÖNT att inte behöva betala tillbaka något alls nu när jag har börjat jobba. Sen var det så klart skittufft under studietiden. Första åren levde jag av sparade pengar och tog ut det absolut minsta jag kunde varje månad för att de skulle räcka lääänge. Hade mindre än en student som tar ut bidrag + lån.. Sista åren jobbade jag 50% och pluggade heltid och fritid visste jag inte vad det var, hehe. Sen tycker jag dock att du ska tänka på dig själv och prioritera tid med familjen framför att slippa ett lån 🙂 För mig blev det faktiskt så att jag inte riktigt visste vad jag skulle göra när jag var ledig eftersom jag vant mig vid att aldrig kunna göra något jag tycker är roligt…
Som du säger är man aldrig riktigt ledig som student (en annan grej jag tycker är så skönt nu när jag har börjat jobba) så man måste lära sig att släppa alla krav och ha pluggfri tid. Att ta ut lånet bara för att det är så låg ränta känns ju dock inte så stabilt tycker jag, men jag är ju ingen ekonom. Man binder ju trots allt upp sig till att betala tillbaka lånet, vilket är en utgift som jag hellre är utan, faktiskt.
Kram!
Jag pluggade också utan studielån (men hade bidraget) och det är så SKÖNT att inte behöva betala tillbaka något alls nu när jag har börjat jobba. Sen var det så klart skittufft under studietiden. Första åren levde jag av sparade pengar och tog ut det absolut minsta jag kunde varje månad för att de skulle räcka lääänge. Hade mindre än en student som tar ut bidrag + lån.. Sista åren jobbade jag 50% och pluggade heltid och fritid visste jag inte vad det var, hehe. Sen tycker jag dock att du ska tänka på dig själv och prioritera tid med familjen framför att slippa ett lån 🙂 För mig blev det faktiskt så att jag inte riktigt visste vad jag skulle göra när jag var ledig eftersom jag vant mig vid att aldrig kunna göra något jag tycker är roligt…
Som du säger är man aldrig riktigt ledig som student (en annan grej jag tycker är så skönt nu när jag har börjat jobba) så man måste lära sig att släppa alla krav och ha pluggfri tid. Att ta ut lånet bara för att det är så låg ränta känns ju dock inte så stabilt tycker jag, men jag är ju ingen ekonom. Man binder ju trots allt upp sig till att betala tillbaka lånet, vilket är en utgift som jag hellre är utan, faktiskt.
Kram!
Vi klarar oss inte utan studielån om en av oss pluggar, så jag har lån från fyra års studier och min man ska nu snart ta för två års studier. Så jag säger bara, kan ni klara er utan lån så är det ju jätteskönt! Och jag är ekonom, men gillar ändå inte lån, hur låg räntan än är 😉
Vi klarar oss inte utan studielån om en av oss pluggar, så jag har lån från fyra års studier och min man ska nu snart ta för två års studier. Så jag säger bara, kan ni klara er utan lån så är det ju jätteskönt! Och jag är ekonom, men gillar ändå inte lån, hur låg räntan än är 😉
Börjar termin 3 på min sjuksköterskeutbildning om ett par veckor. Ser fram emot att komma tillbaka jättemycket samtidigt som det är lite av en klump i magen när jag vet hur tufft det var det första året. Kan inte ta lån pga tidigare studier så har två extrajobb för att klara ekonomin. Det värsta tycker jag är att aldrig kunna planera något utan alltid behöva vara redo att släppa allt och hoppa in och jobba. Det med två småbarn som man aldrig vågar lova någonting. En annan del är betygshetsen. Har pluggat tidigare och då var det aldrig tal om att alla skulle ha högsta betyg i varje kurs men här är det annorlunda och ”mammorna” är både värst och bäst. På gott och ont! Känner en väldigt press att prestera och när jag inte når hela vägen fram känner jag mig helt förstörd och detta trots att mina barn varit sjuka i snitt varannan vecka båda terminerna. Det har varit många vakna nätter, magsjukor och förkylda uttråkade barn att vabba samtidigt som hemtentor och praktik ska bli gjorda. Usch ja, försöker fokusera på mig själv och min situation men som du skriver är det svårt ibland. Men vilken dröm att få bli klar en dag!
Börjar termin 3 på min sjuksköterskeutbildning om ett par veckor. Ser fram emot att komma tillbaka jättemycket samtidigt som det är lite av en klump i magen när jag vet hur tufft det var det första året. Kan inte ta lån pga tidigare studier så har två extrajobb för att klara ekonomin. Det värsta tycker jag är att aldrig kunna planera något utan alltid behöva vara redo att släppa allt och hoppa in och jobba. Det med två småbarn som man aldrig vågar lova någonting. En annan del är betygshetsen. Har pluggat tidigare och då var det aldrig tal om att alla skulle ha högsta betyg i varje kurs men här är det annorlunda och ”mammorna” är både värst och bäst. På gott och ont! Känner en väldigt press att prestera och när jag inte når hela vägen fram känner jag mig helt förstörd och detta trots att mina barn varit sjuka i snitt varannan vecka båda terminerna. Det har varit många vakna nätter, magsjukor och förkylda uttråkade barn att vabba samtidigt som hemtentor och praktik ska bli gjorda. Usch ja, försöker fokusera på mig själv och min situation men som du skriver är det svårt ibland. Men vilken dröm att få bli klar en dag!