Hey beautiful! Hoppas att du har sovit gott? Vi har sovit sådär men jaja. Jag tycker mest bara det är jobbigt preciiis när man måste gå upp, sen när man kickar igång dagen känns det ungefär som vanligt. Det slog mig igår att det snart är maj. Maj är månaden jag fyller 30 och jag frågade M igår om jag börjat få en trettioårskris? Inte så att jag känner mig gammal, men jag tänker väldigt mycket över hur fort tiden går. Tycker att det känns läskigt att dagarna, veckorna, månaderna bara springer förbi och det är en ny månad nästan hela tiden. Ja ni förstår hur tankarna kan utvecklas. Helt plötsligt är jag i tankarna framme vid att jag och M är gamla och jag funderar på vem av oss som kommer dö först, vem som kommer dö ifrån vem. Att jag helst skulle vilja dö först för jag vet inte om jag klarar att leva utan honom vid min sida men att jag hellre tar på mig det så att han slipper känna de känslorna istället… Ja herregud. Jag fyller alltså 30 och funderar på ålderdomen. Är det en ålderskris? Det måste det vara va?
Såhär såg det ut häromdagen när pappan i huset kom hem från jobbet – jag hade båda bebisarna i famnen och var skitstressad för att F väntade utanför då vi med Elion skulle åka till skolan för utvecklingssamtal. Att armarna inte räcker till har fått en helt ny innebörd med två bebisar i huset! 
Det försvinner saker här hemma. Vet inte om det beror på virriga föräldrar eller busiga barn (läs Idun)? Ms körkort har varit borta sedan i helgen efter att Idun lekte med hans plånbok och jag har letat efter förlossningsjournalen för att kunna lägga den bland de andra två. Den sistnämnda hittade Idun precis åt mig när hon letade i tidningshögen här i vardagsrummet. Tur hon inte hade börjat undersöka den närmre hehe… Så kul att ha kvar förlossningsjournalerna tycker jag! Denna förlossningen var verkligen snabb och smidig ser jag ju även på pappret – inskrivna 20.13 och då hade jag precis börjat få värkar. Vi var ju inte där för att föda barn ens en gång trodde vi då vi åkte in för att jag skulle få en spruta och inte på grund av värkar.
Kram på dig!
P.S
Förlossningsberättelsen med Aston finns den här.
Förlossningsberättelsen med Idun finns här.
Förlossningsberättelsen med Elion finns också i arkivet men är privat eftersom jag låste alla inlägg som hörde till ”det förflutna” när jag och F delade på oss. Ska se om jag kan uppdatera inlägget med den ändå!
Ålderskris ja, 30 årskris nej? Funderar också mycket på framtiden i samma banor som du. Så hemskt! Och att veckorna flyger iväg. Det hatar jag haha. Är 29 år i år.
Ja jag med… Minns fortfarande när jag var yngre och min farmor sa att hon tyckte det var hemskt att vi barn också tycker att tiden går fort nuförtiden för det gjorde inte dom när dom var yngre. Kanske vi har för mkt ”roligt” nu? Man pausar liksom aldrig?
Prova lägga en sax tillsammans med en nyckel i fönstret. De sägs fungera (för en del).
Dvs sakerna kan ”dyka upp”
Haha är det sant? Kanske får testa det då
Jag tänker ofta på hur fort tiden går, har gjort i många år. Är bara 26
Ja jag har med gjort det men nu det sista… Det har verkligen avancerat!
Jag tror att för min del handlar det nog om att jag mer eller mindre tänker som jag gjorde när jag var typ 25. Tror att kanske hjärnan till och med utvecklas fram till typ den åldern, säkert därför så många forfarande känner sig som 25 ;-). Hur som, tycker att det fortfarande skulle vara rimligt om det var 2012 och inte 2016! Fyller 29 i år….
Kan man ha 27-årskris också? Tänker precis som du, livet är ju skiiiit-kort! Har också blivit så rädd sen jag fick barn (har en idun också) tänker varje gång när jag kör bil tex. ”Tänk om det kommer en dåre och krockar mig till döds och barnen blir utan mamma resten av livet”. Måste sluta noja, det blir ju inte direkt bättre ?
Måste väl vara din yngsta läsare eller något, hittade din blogg av en slump precis innan Elion föddes och jag ska fylla 18 nu i sommar. Av någon anledning har jag läst här inne dagligen i alla dessa år, fastän jag var så pass liten när jag väl började (och fortfarande är med tanke på att alla andra här är vuxna? ?) Antar att det har att göra med att både du och jag har haft en liknande uppväxt. Enda skillnaden är väl att jag inte direkt har tagit mig ur det som du har gjort, men en dag så! ? Ser här att folk har ålderskris i sen tjugoårs-ålder, och här sitter jag, en 17 åring som tar studenten om ett par veckor och som är livrädd för att tiden tickar iväg lika snabbt som blixten. Har ingen aning om det beror på att jag är väldigt mogen för min ålder eller om tiden bara generellt sett går mycket fortare idag? Knasigt det där, men ändå hur läskigt som helst!