VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

WHAT I LOVE THE MOST ABOUT THIS HOME IS WHO I SHARE IT WITH

IMG_7339


Nya ljuslyktan från Dimoda med den finaste texten som stämmer så bra ♥


Igår och idag har tankarna snurrat rejält angående det jag fick veta igår, att jag kan välja att börja studera igen även på höstterminen eftersom hälsohögskolan ska börja med intag både på våren och hösten. Jag blev först väldigt, väldigt glad för jag längtar ju ändå tillbaka till studierna! Men ju mer jag tänkte på det desto mer blir jag osäker på om jag är redo för det då.



Fördelen är framför allt att jag om jag börjar ett halvår tidigare såklart också har möjlighet att börja jobba ett halvår tidigare om jag har tur att få jobb direkt. Den stora frågan är ju om jag är redo att lämna över till pappa M när Lillebror är ungefär ett halvår gammal och det är enbart av anledningen att jag kanske känner samma som jag gör nu med Idun, att det är för tidigt för mig att ”lämna boet”. Jag hade inte varit redo att klippa navelsträngen redan nu så att säga. Pappa M har inte riktigt samma behov som mig av att vara hemma med bebis som legat i min mage och han är nog hellre föräldreledig när bebisarna har blivit större (alltså nästan 1 och 2 år). Sen måste vi även ha med i beräkningarna att om han ska vara hemma två terminer istället för en kommer ekonomin att påverkas rejält. Inte för att pengar är allt, men självklart måste man tänka igenom sånt noga när man äger två fastigheter som ska renoveras en hel del.


Tid tillsammans är ju viktigare än vem som är föräldraledig tycker jag, och mest tid har vi nog när jag är föräldraledig och M jobbar, eftersom han slutar redan vid 15. Så länge inget annat är planerat har vi väldigt många timmar tillsammans efter hans arbetsdag! I slutändan är det nog mest jag som måste komma fram till om det väger tyngre att bli färdigutbildad ett halvår tidigare än att vara föräldraledig ett halvår längre. Bebistiden kommer ju trots allt aldrig igen. Och den går såå fort. Och jag älskar ju den! Och det är sista gången som jag är hemma med bebis(ar) nu när Lillebror kommer. Ja vi får se helt enkelt men vi har helt klart mycket att tänka igenom.
Är så glad för att jag och M är duktiga på att prata och jag är helt säker på att vi löser det här på bästa sätt för oss.

Min älskade M borde för övrigt snart vara på väg hem från stugan och jag har önskat GLASS som han ska köpa på vägen. Vaniljglass med krossad choklad blev jag akut sugen på 😉



Kommentarer


  1. Marie 5 november, 2015 on 22:26 Svara

    Åh vilket dilemma! Vår minsting blir 11 månader nu om 2 veckor, jag har jobbar lite hemifrån sedan hon var några veckor gammal bara (på kvällarna när det passat mig helt enkelt) vilket gör att jag kan dryga ut hemmapeeioden till augusti 2016, och sedan ska hennes pappa va hemma på lov-veckor osv istället vilket funkar kanon för oss…. Det är så svårt att veta innan hur man kommer känna längre fram, men precis som du nämner så kommer denna tiden aldrig tillbaka… I bland känns det dock trist med alla som vill påpeka att barnet har en pappa med och att man som kvinna ska tänka på pension osv, för jag VILL va hemma nu och han VILL va hemma längre fram, i kortare men fler omgångar… Hoppas ni kommer fram till vad som passar er bäst! :-)

    Kram!

  2. Tilda 5 november, 2015 on 22:29 Svara

    Skrev till dig igår och peppad för att du ska börja plugga nästa höst men när jag läser detta inlägg känns det som att din magkänsla redan valt att du ska vänta med studierna. Du kommer aldrig ångra att du var hemma med Idun och A men du kan ångra att du började plugga. Som jag skrev igår är min sambo hemma med vår dotter nu och har varit sen hon var dryga halvåret, men så vet jag också att jag ska vara föräldraledig med min dotter igen hela våren. Följ magkänslan och försök att inte fundera för mycket. Lycka till med ert beslut och ni kommer välja vad som är rätt för er familj i just er situation.

  3. Samdra 5 november, 2015 on 23:36 Svara

    Hade jag varit du hade jag varit hemma det halvåret, som du skriver kommer inte bebistiden tillbaka. Om M föredrar att vara hemma lite senare är det väl en bra lösning?
    Förstår att du inte skulle känna dig redo att lämna bort ett barn som är 6 månader.

    Du kommer säkert få kommentarer om att det minsann är viktigt för pappan osv. Men han kommer vara hemma senare, och ni i er familj känner vad den bästa lösningen är för er.
    Kramar

  4. J 6 november, 2015 on 07:07 Svara

    Ni kan inte testa att dela halvtid då? Du kanske egentligen bara behöver 30h för att klara studierna bra och om du då får 20h arbetsveckotid så kanske du kan squeeza in övrig tid på kvällar och helger?

    Det mest ekonomiska är ju att bli klar med utbildningen så snabbt som möjligt även om pengarnas värde i nuet alltid upplevs större. Men du förlorar ju pension etc genom att ni delar ojämställt. Visst är tid med barnen viktigt men det kan du ju få även senare- du kan ju ta föräldraledigt på sommaren t ex så kan han gå in och jobba då.

  5. Lina 6 november, 2015 on 08:43 Svara

    Vänta med studierna! Lyssna på magkänslan. Jag tror att du kommer ångra dig, och ha ångest, om du börjar plugga när bebis A bara är ett halvår. Skit i alla moraltanter. Du & M bestämmer. Du behöver inte ens förklara dig, tycker jag. Stanna hemma! Den tiden får du aldrig tillbaka. Kram!

  6. Emelie 6 november, 2015 on 09:08 Svara

    Jag skulle ha stannat hemma ett halvår till när ni vet att M har jobb. Själv så pluggar både jag och min man (socionom T1) så vi kommer att hamna i en helt annan sits om vi skaffar barn under studietiden, men allt går om man vill :) vi pluggar dessutom på distans så då är man mer flexibel, förhoppningsvis :p men som sagt, lillebror är din sista bebis, var hemma med honom istället :)

  7. Iiinas 6 november, 2015 on 12:20 Svara

    Jag skulle helt klart stannat hemma. Jag blir lite lätt illamående bara av tanken på att lämna ifrån mig dottern innan jag är redo. Och efter att ha plöjt Barnvagnspromenader (podden) känns min magkänsla ännu mer rätt ?
    Ni kommer säkert fram till vad som känns rätt för er och era barn.

  8. Elina 6 november, 2015 on 16:02 Svara

    Jag tror att det är viktigt som du skriver att prata igenom och fundera igenom. Men studier är ju väldigt flexibelt och går ju inte att jämföra med att vara borta från din bebis kanske tio timmar fem dagar i veckan. :-) min upplevelse, och det är ju bara min, är att min man tar ett större ansvar för hemmet när han är föräldraledig och jag tycker att det känns ganska lyxigt att inte vara den som automatiskt är hemma under lång tid och därmed drar det största lasset hemma under samma långa tid. :-)

  9. Petra 6 november, 2015 on 16:48 Svara

    Vi får vår tvåa i mars, 15 månader efter storasyster och jag känner att jag gärna hade fått gått tillbaka o jobbat minst det halvår vi egentligen hade planerat. Har varit hemma 1år med första och känner verkligen ett sug efter att jobba, träffa vuxna som inte pratar bajsblöjor o sovtider.
    Man är verkligen ingen sämre mamma för att man prioriterar sig själv/ sina behov oavsett om det är studier, en spatimma eller en egenkväll.
    Tur vi alla är olika och att vi lever i ett sånt flexibelt land och får (nästan till 100%) bästämma själva vad som passar varje familj.
    Ville bara ge dig en input från en mamma som hade valt att plugget i höst om det hade varit jag ?

    • Evelina 8 november, 2015 on 20:30 Svara

      Absolut inte! Och just för att det blir barn nummer två på väldigt kort tid är anledningen till att jag överväger det 😉 man vill ju liksom tillbaka lite mer lite tidigare då tror jag! Kram

  10. Maddi 6 november, 2015 on 21:03 Svara

    Har du följt barnvagnspodden med Louise Hallin? Tycker hon säger mycket bra saker. Hon utgår från barnets bästa och menar på att hur ”bra” en pappa än är så kan han inte ersätta mamman när det kommer till de allra minsta barnen. Däremot så kommer ju barnen in i en ”pappafas” runt 2-årsåldern där pappan är den stora idolen, så er plan att M ska vara hemma då låter ju toppen tycker jag. Hur ni än gör kommer det säkert bli bra, men mitt råd blir att följa magkänslan! Lycka till

    • Iiinas 7 november, 2015 on 15:23 Svara

      Eller hur!!! Älskar Louise Hallin! Sanningar som levereras som käftsmällar?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna