Hej Oktober!
Redan oktober, bara slutspurten av 2015 kvar vilket känns helt galet. Å andra sidan har vi ju hunnit med rätt så mycket under året – få barn, köpa hus, flytta, renovera, bli gravida igen och gifta oss. Att vi bara har varit ett par i 2 år känns ibland ofattbart! Nästa år ser jag faktiskt fram emot att bara vara. Bara vara tillsammans med min älskade familj. Så länge vi har varandra är allt som det ska!
Oktober betyder den rosa månaden och det är en månad som de senaste två åren ligger mig nära om hjärtat, eftersom min älskade svärmor har den hemska sjukdomen. Eller hon är inte friskförklarad, men hon är heller inte direkt sjuk, säger man att man har cancer då? I alla fall så drabbades hon för cirka 6 år sen av en väldigt aggressiv bröstcancer och äter fortfarande medicin för att den inte ska komma tillbaka. Jag minns när vi satt och pratade om det för första gången bara hon och jag, och hon sa att hon trots att hon mår så väldigt dålig av medicinen inte vill sluta. Att hon har så mycket hon vill göra, att hon inte känner sig klar. Framför allt ville hon få barnbarn och jag är så glad att hon äntligen har fått det! Ska få ett till. Hemska, hemska sjukdom som förstör så mycket!! Nu är det ju stort fokus på krig och flyktingar, men vi får inte glömma bort att tillsammans kämpa mot en sjukdom som har berört oss alla på ett eller annat sätt.
Rosa rosor hemma hos oss men också en sandfärgad jacka som jag köpte häromdagen när jag lämnade tillbaka en tröja. Den finns på H&M och jag har faktiskt en likadan röd. Som jag mest behåller för att den är ett kärt minne haha. Kommer nog aldrig göra mig av med den! Det var den jackan jag hade på mig på en bild som M såg av mig första gången så man kan säga att den är en del av oss och den långa vägen fram till vår första dejt.
Jag tänker mig att när magen blir större bara knäppa upp understa knappen så jag kan ha den ett bra tag till. Var i stort behov av just en ny jacka kände jag och först var jag nära att välja den i grått men det kändes inte rätt när jag provade i butik. Kanske för att jag känner mig så grå nu haha? Frågade Elion om råd och han tyckte denna så så fick det bli!
Idag ser jag fram emot att få hem M tidigt! Det känns som det var längesen vi hade en helt vanlig eftermiddag tillsammans. Förra veckan var det väldigt mycket fixande inför festen, i helgen var ju festen samt Liseberg, i måndags kom han hem från stugan vid 21 och igår jobbade han över med faktureringen. Så nu får vi ta igen den tiden de närmsta kvällarna ;). Två helger i rad jobbar jag, helgen därefter jagar M och sen är det helt plötsligt november tror jag allt. Vi konstaterade att det är en bit bort till en vanlig helg 😉 Men vi gör det bästa av tiden såklart! Ser till att göra det vi kan göra tillsammans, tillsammans. Om det så bara är att åka och handla skruvar eller vad det kan vara.
Att vi precis har ändrat lite på Iduns kvällsrutiner gör att vi får mer tid tillsammans (det var såklart inte därför de ändrades men effekterna av det gynnar även oss haha), och mer sömn också för den delen. Innan nattades hon i vår säng och sen innan vi gick och la oss åt hon en gång till innan hon flyttades över till sin säng. Ibland vaknade hon till och ibland (oftast) sov hon genom det. Så när vi sen var redo för sängen blev klockan ofta rätt mycket, för vi ligger alltid en stund och pussas och kramas och pratar om dagen innan vi somnar. Men nu äter hon middag vid 17 och sen välling vid 19, sen lägger vi henne i hennes säng där hon får somna för natten. Vilket gör att jag och M då får helt barnfria timmar och några timmar för varandra. Och när vi sen ska gå och lägga oss är det inget mer bebisrelaterat så det känns som att vi får mer tid för bara oss på kvällarna. Vilket är väldigt mysigt och varje kväll ger lite mer kvalitetstid på något vis. Nu vet jag att vi är rätt lyckligt lottade jämfört med en del som jobbar helt olika tider och så vidare, men samtidigt så är ju detta vår vardag och verklighet och jag kan bara skriva utifrån den 😉
Höstkram till dig!
Den jackan måste jag kika närmare på. Jättefin, gillar både färg och modell? http://nouw.com/Yogavardag?cache=662478121&
Du har så rätt i att det är en förjävlig sjukdom. Mer pengar behövs till forskning. Och det får inte glömmas bort i dessa flyktingtider.
Alla bäckar små.
Önskar så att det inte fanns cancer.
Min farmor dog av cancer, min faster likaså. Min storebror fick cancer när han var 18 (tack och lov klarade han det). Min mormor hade bröstcancer så risken är större för mig med att få det. Mormor opererade bort båda brösten men då kom inte cancern tillbaka, det är nog omkring 30 år sedan.
Nej det är hemskt med cancer och ingen borde drabbas.
Kramar
Gud vad snygg jacka.
Kan du inte berätta när och vad Idun äter på en dag/dygn? Jag har själv en liten tjej som är 6 månader och kul att höra andras rutiner och matsituationer 🙂
Gud vilken fin jacka!
Det är väl snarare tvärtom?! Det är oavbrutet kampanjer o dialog om cancer men att flyktingar och resten av värden uppmärksammas som nu, är väl ett undantagstillfälle. Ett positivt sådant enligt mig.
Ja på sätt och vis, menar bara att vi inte får glömma VÅR verklighet även om det är annat som är i fokus och självklart minst lika viktigt det!