VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

11 maj 2011, en dag jag aldrig kommer glömma!

Igår kväll fick jag ett mess från Jimmy strax innan 23, jädrar vad nervös jag blev! Klart jag ville med, vad skulle packas, har jag glömt något, vad kan Vewe tänkas vilja ha? Jag yrade omkring och Fredrik fick hjälpa mig haha. Hade faktiskt tänkt under kvällen att jag skulle packa en förlossningsväska jag också hihi.. Shit vad jag förstår hur pappor känner när det är dags ;-). Att få vara med om en förlossning ”från andra sidan”, inte vara den som ligger och har ont är det häftigaste jag varit med om man bortser från min egna förlossning såklart. Jag förstod hur Veronica kände, det kan ju bara en annan kvinna som fött barn göra och även om den andra föräldern/partnern/anhörige är VIKTIG så är det ändå kvinnan som föder som är den stora hjälten. Jag är så himla stolt över Veronica!!! För de flesta är det skitjobbigt att föda barn, en galen smärta skulle jag som hade foglossningsbesvär vilja påstå. Veronica som också hade foglossning den här graviditeten sa att det var värre smärta än förra gången utan foglossning. Även om det stundvis var jobbigt att se henne ha så ont så är det är mycket lättare att stå på andra sidan och slippa värkarna. Jag menar, att bara vara trött eller få ont i armarna av att massera är ju inte riktigt samma sak som att krysta ut en hel bebis ;-). Men jag vet att jag själv heller inte skulle klarat mig utan Fredriks stöd och massage så teamwork är a och o i förlossningsrummet (barnmorskan berömde oss faktiskt för vårt teamwork hihi)! För mig var det jätteskönt att få hjälpa till och stötta och inte bara titta på, jag var först rädd att känna mig ivägen och det var svårare i början att vara till nån nytta (mer än sällskap) men sen när hon började få riktigt ont känner jag att jag gjorde mitt bästa för att underlätta för henne, utan att tränga mig på. Min fina vän som är så duktig!

Det vi hade kommit överrens om i förväg var att jag skulle gå ut ur rummet när det var krystdags och jag var med på nån sån värk eftersom det gick fort, men sen stod jag utanför och lyssnade efter det första gråten. Herregud vad mäktigt det var! Få minuter efter gick en undersköterska ut och Jimmy vinkade in mig så jag fick se den nykläckta stjärnan. Tristan, född på beräknat förlossningsdatum idag den 11 maj.

Jag var redo för sängen när messet kom så slängde på mig bekväma kläder på väg ut genom dörren typ. Och det var ju himla bra att jag duschade i förbebyggande syfte ;-).


Här är jag på toan en snabbis innan jag började lyssna efter bebisgråt vid dörren igen, klockan visade 04.32. 8 minuter senare kom han ut så det var bara typ 10 minuter av förlossningen jag missade, resten av tiden var jag med. Så jäkla coolt så det inte är sant.


Min ”förlossningsväska” fick bli denna som är min största, så kameran och diverse annat fick plats. Lite glitter och glamour passar fint i alla sammanhang ;-).

Vilken ära och vilken tacksamhet jag känner över att dom ville ha mig med! Ska se om jag får visa några bilder från förlossningsrummet och kanske rentav på lillprinsen :-).Nu har jag förresten varit vaken 38 timmar utan att sova. Var lite tufft på jobbet ett tag men nu är det faktiskt helt ok (även om jag är sviintrött) så jag är uppe tills normal sovtid istället. Ja kanske lite innan ordninarie sovtid just idag hihi. Men jag måste säga att jag har nog aldrig längtat efter min säng så här mycket! Ögonen är tunga nu och Fredrik ska kolla hockeyn, zzzz…

Kommentarer


  1. Anne-May 11 maj, 2011 on 20:33 Svara

    Sitter här med tårar i ögonen! 🙂 Helt otroligt! 🙂 Måste ha varit jättemäktigt att fått vara med! Som sagt, häftigt att vara med om en förlossning som inte är ens egen. Ja detta lär ju vara ett minne för livet iaf! 🙂
    Å grattis än en gång till dina vänner, Veronica m. familj! 🙂 hoppas det är bra med dom!

    (Hoppas du kan lägga upp lite bilder från den stora händelsen)! 🙂

    KRAM

  2. Birsen 11 maj, 2011 on 20:43 Svara

    åå en till som fyller år samma dag som jag 🙂

  3. Mrs Moet 11 maj, 2011 on 21:00 Svara

    Hej vännen

    Fasen så häftigt att få vara med på en väns förlossning. Jag har aldrig ens tänkt tanken på det, men nu blev jag grymt sugen.
    Min barndomskompis är gravid och ska föda runt midsommar. Kanske jag ska börja tjata mig in där!

    Ha en fin kväll.
    Kram Åsa

  4. Anna 11 maj, 2011 on 21:13 Svara

    Ska du inte bli barnmoska?

  5. Christina 11 maj, 2011 on 21:58 Svara

    Det låter ju superhäftigt & vilka fina vänner du verkar ha, kul! 🙂

  6. Pyttianna 11 maj, 2011 on 22:45 Svara

    Å så spännande, jag vill också vara med på andra sidan nån gång framöver. Så mäktigt!
    Gratulera familjen från oss är du gullig!

    Kram kram!

  7. Vad häftigt att få vara med!

  8. Karin 12 maj, 2011 on 08:27 Svara

    Hej.

    Vilken häftig upplevelse!! Du har inte funderat på att bli doula? Går nämligen själv i dom tankarna.

  9. MANDY- Mamma till River! 12 maj, 2011 on 10:24 Svara

    gud så fantstiskt att få vara med! 🙂

  10. Cissi 12 maj, 2011 on 13:59 Svara

    Hjälp vad häftigt! Precis som några skrivit innan, sitter verkligen med tårar i ögonen.

    Gratulera den lilla familjen!

  11. Sofie - Tvillingmamma 12 maj, 2011 on 14:20 Svara

    Fyfasen vad häftigt! Jag skulle också vilja vara med någon nära vänn på en förlossningen! Vilken upplevelse! Kan tänka mig att du är överlycklig över att fått en sån chans! Så underbart att få vara med när det föds en ny lite människa och ännu mer när det är en nära kompis!

    Kram Kram

  12. FuskPälsVäst | Happily Ever After 9 augusti, 2011 on 15:38 Svara

    […] när jag ska stå där framme . Tänk att jag ska bli hans ena fadder, vilken ära! Och tänk att jag var med när han föddes!? DET känns faktiskt overkligt fortfarande . Publicerat: 2011-08-09 15:13:29 […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna