Två miniälsklingar igår… S O M M A R V Ä R M E !
Idag väntar en ännu varmare dag och vi planerar en tripp ut till stugan. M måste fixa lite där ute så då åker vi allihop och jag kan gå prommis med barnen när de ska sova. Tror vi ska se vad Idun tycker om att vada i sjön. Hon har ju börjat gilla att bada (i badkar) nu äntligen så vi fick nytt hopp om sommaren haha.
På Nyhetsmorgon pratar dom just nu om sommarmode i större storlekar. Jag har tänkt på att Kappahl ofta har snyggare grejer i sin XLNT-kollektion än på plagg i min storlek. Förstår verkligen den efterfrågan! Även om det kanske helt enkelt borde vara samma kollektion i större storleksvidd helt enkelt. Tycker det var samma med gravidkläder – mer VANLIGA snygga plagg i den kategorin tack. Mom2Mom var min räddning! Och H&Ms jeansleggings. Nu är ju min tid som gravid förbi för alltid men ändå ;). Jag har förresten rensat ut i gravidgarderoben och lite annat, så hojta gärna till om det är något gravidplagg ni vet om att ni har gillat och skulle vilja ha, annars tänkte jag en minibloppis snart.
KRAM!
Vill börja med att säga TACK för all respons i inlägget om olika manmakänslor. Det jag kände träffade mest var att det kanske tar extra tid för kärleken att bli maxad om graviditeten var oplanerad. DET och att jag knappt kände mig gravid förrän vecka 30, plus hade två monsterblödningar som väckte en vidrig oro som fick mig att inte riktigt våga tro att allt skulle gå bra. Jag tror inte att jag tog till mig graviditeten till max. Med Elion och Idun längtade och älskade jag varenda sekund av graviditeterna. Ja jag längtade ju faktiskt på ett helt annat sätt eftersom båda graviditeterna var planerade. Och Emelie med tvillingar… Jag kände igen mig så i det DU skrev (ja lite i allt ni alla skrev) om att inte hinna med för att det finns två bebisar som man måste dela uppmärksamhetem mellan. Jag har inte tvillingar, men ändå två bebisar. Kan sakna att kunna ge 100% av tiden till en bebis. Det är såklart många faktorer som spelar in för hur man reagerar på förändringar men det viktigaste är nog att känna at alla känslor är ok och nu. Det ÄR ju det man känner och det ska aldrig förminskas. Känner man ett behov av att prata med någon utomstående som är specialist på området ska man göra det. Det är viktigare att man sträcker ut den handen då än att tiga och kanske bara må sämre med tiden. Jag är SÅ SÅ glad för att jag har er. Ni är så himla bra och har så kloka tankar. Hoppas fler än jag tar del av dom! Bara av att skriva om mina känslor öppet minskade liksom kraven på mig och det känns lättare på något vis. Ni är så bra att ”prata” med. Önskar att vi kvinnor kunde bli bli schysstare mot varandra när det kommer till framför allt sånt som faktiskt bara vi kvinnor går igenom. Vi borde hålla ihop mer! Dela med oss mer. Minska pressen och sänka kraven på oss om att vara så himla bra jämt eller att vi måste vara och känna på ett visst sätt. Vi är ju bra, precis så som vi är! Känslan av att inte räcka till när man har flera barn verkar vara något som i princip alla kan känna av, mer eller mindre. Men vi är bara mänskliga och det viktigaste är bara att man gör sitt bästa – för sina barn, sin familj OCH sig själv!
Idag har vi varit utomhus sen efter frukost. Projekt-måla-garage står på dagens agenda.
Work in progress, de sovande barnen underlättar massor! Var mysigt att få måla tillsammans med M, oftast gör vi ju saker med barnen, eller var för sig när de sover. All kvalitetstid är bra kvalitetstid? Ja det tror jag på. Älskar att göra saker tillsammans med min man. Hihi på en av våra första dejter hjälpte jag honom att lägga tak på stugan! Bara han och jag på ett tak med sjöutsikt och massa fjärilar i magen. Nån gång måste vi ha picknick där uppe sa vi då ;).
Vilka flashbacks det ger att måla! Förra sommaren målade vi i princip hela huset invändigt och när vi tog semester från husrenoveringen åkte vi ut till stugan och målade den nya delen utvändigt haha. Man kan säga att då var det lite lätt jobbigt mot slutet. Såna här småprojekt känns bara kul. Ja jag gillar att måla får jag nog ändå säga. M hatar det. Visst är det bra när man hittar ”sina” grejer man trivs med? Själv skulle jag inte vilja snickra och bygga. Det är bra att komplettera varandra i husägandet, hushållssysslor och renovering ;).
Glad tjej hej!
Lunch intagen och nu är det back to work.
KRAM på dig!
Idag tog vi en prommis till köpcentret efter Iduns lunch som intogs hemma. Föräldrarna tog en sallad till lunch och uträttade småärenden. Jag köpte min pushing gift! Ja eller den ska man ju få av pappan, och jag fick ett presentkort för ett tag sen så jag själv skulle få välja något speciellt. Så jag valde denna lilla skönheten från Michael Kors!
Koftan från Odd Molly är perfekt som jacka för mig såna här dagar (jag fryser ju ungefär alltid)
Älsklingar!!
Och senare på eftermiddagen väntade ett frisörbesök för mig! Som jag längtat!! Utväxten ser ju inte så farlig ut på bild (och med filter på hehe) men jag tyckte den var hemsk. Martina (på klipp it) la båda ljusa och mörka slingor för att få det mer mjukare blont och en snällare utväxt. Först pratade vi om en ombre men kom fram till att det nog skulle kännas för mörkt för mig. Sen klippte hon hela 3 cm vilket känns jättemycket för mig som sparar för fullt. Men, skönt att få ett riktigt fräscht hår inför sommaren! Och bli av med de där tofsarna vid luggen haha.
Får visa efterbild imorgon 🙂 Nu ska vi äta en sen middag här.
Stor fredagskram!
Kommentera (3)Att bli kär i en annan vuxen människa är ingen självklarhet. Jag blev blixtförälskad i M och känner mig lyckligt lottad varje dag över att fortfarande känna mig förälskad och kär i honom. Genom erfarenheter vet jag mer om livet och vad som krävs för en parrelation. Men det är ju ingen självklarhet utan något vi väljer, och det väljer vi varje dag.
Men att bli mamma. Det visste jag ingenting om när jag blev Elions mamma, ändå blev jag dökär. På ett helt självklart sätt fast det var helt nytt. På ett nästan oförklarligt sätt älskade jag genast den där minimänniskan mer än livet självt. Utan att känna honom hade jag kunnat dö för honom, direkt när han kom ut från magen. Så har jag känt med alla mina tre barn, men jag ska vara ärlig. Med Aston har det ändå inte varit riktigt samma sak. Jag älskar honom precis lika mycket som Elion och Idun men på något sätt har jag haft svårare att få det där urstarka bandet till honom. Tror inte det är där riktigt ännu. Vet ju att många har det så, och att det inte är något fel med det. Kanske till och med ännu vanligare att det är så än tvärtom? Men för mig känns det ändå lite fel, eftersom jag vet hur det kan kännas. Jag tror ju att det har att göra med att han inte får riktigt samma fokus från mig, för Idun är fortfarande en bebis hon med och Aston får liksom ”hänga med”. Det ger mig faktiskt dåligt samvete, men jag vill ändå tro att det snart försvinner. I takt med att jag landar i livet-med-två-bebisar allt mer. Hinner se varje barn mer individuellt. Ja det är redan mycket bättre med den biten, tycker det är häftigt hur snabbt man ändå anpassar sig! Eller kanske är det också att jag inte uppskattar tiden med nyfödd bebis lika mycket eftersom jag nyss hade den med Idun? Att jag på något sätt är lite mätt på den (vilket känns hemskt eftersom detta är vårt sista barn och jag vill ju på något vis njuta som mest den här gången). Känns väldigt blottande att skriva det här, men samtidigt tror jag det är bra att man vågar prata om känslor, olika känslor, som kommer när man blir mamma.
Du är mitt tredje mirakel lilla Aston. För dig ska jag göra allt, alltid.
♥
Kommentera (36) 
8 månader sen
Sitter framför Nyhetsmorgon med en sovande Aston och de säger på vädret att det är sommar i Stockholm redan! Då är vi nog inte långt efter för dagstemperaturen är desamma. Hoppas nu att vi har många soliga och varma dagar framför oss i vår-och sommarmånaderna!
Idag fick jag sova till sju, och inte ens då var Aston speciellt hungrig men han bökade och hade sig och sken upp som en sol när jag satte mig upp och log mot honom. Åt vid 22 gången innan dess! Och sov sedan 20. Rekord minst sagt. Smög upp för att inte väcka M, och Idun hann jag ge välling och leka med innan vi trippade in och sa godmorgon till honom en timme senare. Present på sängen fick han! En tunn vår/sommarjacka vilket han verkligen behöver. Dagen till ära haha, åttamånadersbröllopsdag OCH tvåårochåttamånadersdag liksom. Varför bara fira de hela åren tänker jag?! Mer överraskning såhär.
Och Elion, älskade Elion som är i Stockholm fyller 6,5 år idag, och idag fick jag mess om att cykeln finns redo för utleverans (köpte via stadiums webshop men hämtar ut i butik). Så typiskt att han inte är hemma men nu kommer den ju stå färdigmonterad och vänta på honom.
Fredagskram!
(Foto: Love by Emelie)