VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

Varning för mindre mysigt inlägg!

linda om Dagen:

Hej! Jag är 20 år och blev mamma till en underbar son i slutet av oktober. Jag har följt din blogg sen jag hittade den, ungefär hela min graviditet :) Har bara en liten fråga, Jag upplevde första tiden efter förlossningen som väldigt jobbig. Det gjorde ont att sitta, kissa, gå, stå. Det var smärtsamt med eftervärkar och för att tala om SMÄRTSAMT det är nog det mildaste ord man kan beskriva första gången man gjorde nummer 2 på toan. Jag sprack ingenting men ändå tycker jag att allt gjorde så ont! flera veckor efteråt. Nu till frågan, Hur upplevde du tiden efteråt? Jag har blivit så avskräckt att jag aldrig vill föda barn igen. Kram

Sista magbilden

Jag får ganska ofta frågor om hur min kropp var och är efter förlossningen och hur allt kändes dagarna efter så jag gör ett inlägg om det! Ovan ser ni hur min mage såg ut dagen innan Elion kom ut. Den var STOR och jag lovar att det fortfarande syns att den har varit så stor. Huden är fortfarande lite slapp och magen är degig även om den samtidigt är ganska platt. Den håller på att dra ihop sig helt enkelt! Och det förstår man ju, att det tar tid med tanke på hur mycket huden faktiskt töjer sig. Bristningar har jag lite här och var.

Men tillbaka till hur JAG kände mig precis efter förlossningen. Det kändes för det första väldigt tomt i magen och när jag gick till toaletten en stund efteråt kunde jag knappt stå rakryggad eftersom tyngden från magen var borta. Jag behövde inte sys men det sved ändå när jag kissade de första dagarna. Det hjälpte att kissa i duschen eller använda duschslangen som fanns vid toaletten, ljummet vatten gör att det kändes mindre. Jag kände mig rätt så mörbultad i underlivet dagen efter och även om jag kunde sitta så hoppar man ju inte runt direkt det första man gör. Verkligen inte, för det är rejält ömt. Det dröjde ganska många dagar (veckor?) innan det slutade strama helt, och när jag gick långprommenader några veckor efter kunde det fortfarande spänna lite efteråt. Blod kommer det i massor de första dagarna. Första dygnet pissar man blod ser det ut som men det minskade ganska snabbt och blev istället som mindre mens nån vecka. Avslaget hänger med ganska länge och luktar äckligt och speciellt och så länge man har det är det svårt att känna sig helt fräsch, hur mycket man än duschar ;-). Men att duscha har aldrig varit så härligt som de första veckorna efter förlossningen!

Andra dagen hade jag sån FRUKTANSVÄRD träningsvärk i HELA kroppen! Plus att det spänner och ömmar både fram och bak där nere. Just då vet jag att jag tänkte att fy fasen, det här är ju minst lika jobbigt som att föda barn, att det nog räcker med ett barn för det är så mycket även efter förlossningen som gör förbannat ont. Men oj vad man glömmer, även om det just där och då är himla tufft!

Man hör ju en del om svårigheten att göra nummer två efter förlossningen så jag förberedde mig med att dricka massor och äta linfrön och faktiskt så gick det oväntat bra även om det började ömma ännu mer där fram igen efteråt. Lyckades med denna prestation redan dagen efter kan jag ju lika gärna berätta när allt annat mindre trevligt ändå kommer fram haha. Det var i alla fall mest obehagligt, och kändes som om man tryckte ut ”allt” där fram också. Ett tips som jag läste om och använde mig av är att ”hålla emot” med lite papper, då spänner det mindre där fram efteråt. Krystvärkar känns verkligen som att göra nummer två har jag i alla fall insett.

Eftervärkar. Mm, det hade jag ju hört talas om men HERREGUUUD vad ont det gjorde! Natten mot söndagen (födde fredag morgon) vaknade jag av ontontont och fick larma för att få smärtstillande. Helt seriöst så gjorde det (för mig) minst lika ont som värkar (kanske inte de allra ondaste värkarna, men ändå ;-)). Det var en barnmorska där som var otroligt känslokall och ja lite empatilös, när jag bad om fler värktabletter. Hon sa att det minsann är värre med eftervärkar om man fött fler barn. Eh, jaha? Men JAG har ju svinont NU!?? Det var också en sån ”period” jag tänkte att det är minsann inte bara är att föda barnet som gör ont, det gör ont även efteråt.

Och när mjölken rann till. Jag tror jag höll på att få mjölkstockning för en dag gick jag runt och grät av smärta HELA DAGEN. Det spände och gjorde så jäkla ont, men där har jag mig själv att skylla lite haha… Eftersom Elion inte kunde äta från mig och jag var rädd för att det skulle förstöra chanserna för amning och ville att mjölken skulle rinna till så han kunde ammas pumpade jag minst 10 minuter på varje bröst istället för 5-7 minuter per bröst och gång. Inte att rekommendera.

Ja det var kanske det mesta? Det ÄR fysiskt jobbigt att ha gått igenom en förlossning och att återhämta sig kroppsligt gör man helt enkelt inte på en dag eller två. Det är en tid även efteråt som är lite fysiskt jobbig samtidigt som allt annat är nytt och man vill helst inte göra något annat än att bara titta på sin bebis och framför allt så vill man inte ha ÄNNU mer ont. Det är och tungt att vara gravid (i många fall) och smärtsamt att föda barn men allt onda slår inte KÄRLEKEN man känner. Ja den kärleken går inte att jämföra med något annat. Det är helt galet att man faktiskt KAN älska någon annan så mycket! Och det jag tycker är allra häftigast är att denna redan från början enorma kärlek bara växer sig större för varje dag!

Kommentera

Annons

Kärlek större än störst

Det går verkligen inte många minuter innan jag och Fredrik tittar på varandra, ler och säger hur söt Elion är. Hur söt han är när han rynkar näsan, hur söt han är när han tittar på oss, hur söt han är när han smackar med munnen, hur söt han är när han grimaserar när han bajsar… Ja ni fattar – vi tycker han är söt vad han än gör!

Igår märktes det att han börjar bli mycket bättre och inget gör oss gladare såklart! Nu vill och orkar han börja äta från mig och han blir ARG när det inte kommer så mycket som han vill. Men det är på gång, idag vaknade jag med ett par rejäla bomber ;-). Inatt var han och jag vakna större delen av natten medan pappa Fredrik inte ens reagerade när Elion gapade som värst haha… Känner mig ändå pigg efter att ha fått sova ett par timmar på morgonen när Fredrik tog hand om lillen. Förra veckan mellan onsdag då vattnet gick och lördag när Elion fick åka ambulans sov jag 3 timmar sammanlagt, man blir nog lite härdad. Förresten, det är SÅ skönt att inte vara extremt hungrig jämt eller behöva kissa en gång i timmen!

Nu vid 14 ska vi på föräldrautbildning som hålls här, om hjärt- och lungräddning på bebisar. Igår åkte vi iväg för att handla massa god mat, det tycker jag vi förtjänar nu när vi bor här! Men lite udda känns det såklart att lämna ifrån sig sin lilla bebis, vi vill ju ha honom hos oss jämt! Förhoppningsvis är vi hemma till helgen i alla fall.

KRAMAR & MILJONER TACK för alla era fina ord ♥

Kommentera

Annons

Första mötet

Fredagen den 6 november kl. 8.03 kom vår efterlängtade son äntligen till oss ♥. Han var en stor liten kille – 4190 gram vägde han och var 54 centimeter lång.



Vi kom in till förlossningen kring 00.30 och på undersökningen som gjordes efter ctg-kurvan konstaterades att jag var öppen 4 centimeter. Lustgasen, kalla handdukar och Fredrik var mina bästa vänner under hela förlossningen. Barnmorskorna tyckte jag mindre om just då eftersom de ville att jag skulle byta ställning med jämna mellanrum, gå på toa och så vidare haha… Det gjorde ju så ONT! Är i alla fall glad över att jag öppnade mig i bra takt och slapp sys. Jag kommer att skriva mer om förlossningen lite längre fram men nu vet ni lite iaf :-).

Kommentera

Annons

Framsteg

Igår när vi kom tillbaka till sjukhuset hade vår lille älskling blivit av med droppet och alla sladdarna som mäter hjärtljud och syreupptag och så vidare… Så nu när han inte är uppkopplad till massa apparater utan ”bara” har slang i näsan och nål i handen får vi ha honom hos oss så mycket vi vill! Gissa hur mycket vi vill ;-)!

Inatt var första natten vi fick sova tillsammans med honom, och jag har då aldrig vaknat upp till en så vacker syn i hela mitt liv ♥!

Kommentera

Annons

Vår älskling har en infektion så v

Vår älskling har en infektion så vi blir kvar på neonatal i jönköping tills vidare. Ingen drömstart på familjelivet men vi är lyckligast i världen ändå!

 

Kommentera

För att få de senaste uppdateringarna