Vi väntar på lekbesök från Lise och Eira som skulle ta med sig lunch dessutom!? Vilken lyx. Lyx är också att veta att idag kommer M hem efter jobbet till skillnad mot de senaste dagarna när han varit iväg till halv nio på kvällen. Om det inte dyker upp en ny bil och han måste åka iväg igen förstås.
Om man vill att Idun ska ha något att pyssla med en timme eller så kan man ge henne nya kläder till exempel. Ja det behöver inte ens vara nya kläder, allt i mina garderober går också bra. Eller om man öppnar hennes garderober sitter hon gärna där och pillar och grejar. Hon ääälskar kläder och när jag gav henne de nya kläderna från Kappahl glittrade ögonen. Ville ta på sig alla på en gång dessutom! Hon är likadan med skor och jag vet att man säger så om många mindre barn, att de gillar skor… Men hon var då den enda som gick fram och lekte vid skohyllorna på leklandet igår haha.
Älskade Idun. SNART går du nog på riktigt va? Fortfarande är det bara några steg här och där.
Pappa M är på väg hem efter en 20 mils lång bilresa enkel väg. Det kom ut en ny bil på blocket idag som var precis så som vi önskade. Han ringde svärfar för att fråga om han kunde följa med senare men han sa bara jag slutar direkt så åker vi! Vilken pappa. Men när han provkörde var det tyvärr något som inte stämde och det kanske inte är något men när det handlar om så mycket pengar tänker vi inte chansa i alla fall. Så, bättre lycka nästa gång? Nu har vi tittat på två bilar så kanske tredje gången gillt? Hoppas det. Nästan mer än att Idun börjar gå på riktigt 😉
På Brooklyn Bridge, kvällen innan vår bröllopsdag. Med miniminiAston i magen. Är evigt tacksam för de fina fotona som Emelie / Love by Emelie tog på oss i dagarna två.
Har väääldigt lite tid över till att läsa andra bloggar för tillfället men ibland så. Läste i alla fall Nisses lista över 9 steg till att undvika skilsmässa under småbarnsåren. Värt att läsa och jag skriver under på alla punkter! Det är nog väldigt bra att ha några såna här punkter i alla barnfamiljer. Vi har det! Att pussas ofta och att ha dejtkvällar t ex. Något jag personligen behöver jobba på är att inte ta allt så allvarligt. Det kan kännas som hela världen just då om man inte fått sova och barnen har varit sina gnälligaste jag men när jag vaknar dagen efter kan jag själv tycka att jag överreagerade hehe.
När man får barn slutar man ha 100% tid till varandra (ja utöver jobb, vänner, träning etc) och de där första åren med bebis i fokus är det lätt att glömma bort att man också har en parrelation att ta hand om. Det är farligt! Det är ju ändå den relationen man vill ha kvar sen även när barnen är stora och hellre vill vara med kompisar än hemma med mamma och pappa. Alla relationer kräver underhåll. Det krävs att man pratar, lyssnar och förstår. Jag har nämnt det tidigare, att jag tror att jag och M har haft lite hjälp på traven när vi blev gravida efter bara 9 månader tillsammans. Vi var dökära och den där första förälskelsen har liksom spätts ut och räckt så mycket längre eftersom vi inte riktigt har hunnit med varandra på det sättet man gör om man bara har tid för varandra. Lite reservbränsle kan man kanske säga haha. Samtidigt som det också varit lite svårt att behöva pausa på den förälskelsen för att tiden och orken inte alltid riktigt finns med två bebisar. Tålamod har aldrig varit min starka sida, men jag har verkligen insett att det gäller att ha just det. Ha tålamod och bli ett team med sin partner. Se varandra som just par och inte bara vara mamma och pappa. Jag vet att det är M jag vill vara med i resten av mitt liv. Jag vet att vi kommer prövas en hel del de närmsta åren. Såklart framför allt närtid eftersom småbarnsåren ÄR speciella. Intensiva. Och alldeles, alldeles underbara. Jag vill ändå tänka att just den här tiden, med huset fullt och schemat likaså kommer vara den BÄSTA i våra liv när vi sitter där gamla och grå med femton barnbarn (haha ja man kan väl få drömma). Det är tillsammans med M jag skapar det här. Det är han jag vill dela allt med. Det är vi, han och jag, som ska stå där tillsammans och kära även när barnen flyttat hemifrån. Då kan det vara värt att ha några punkter som man tycker är viktiga för att det ska bli verklighet.
Kommentera (12)Haha alltså paniiiken när vi kommer hem från affären och efter att ha lämnat Elion på skolan, ser att Malou efter tio slutar och tror att det tog typ tre timmar! Bara det att vi gick ju hemifrån 10 och inte 8 som vanligt haha…. Tar nog tillbaka att jag inte är trött idag 😉
Lättroad mamma hej! Som jag fnissade åt bilderna på när Aston spottade ut nappen som landade på näsan och som han sen tittade förvånat på länge, länge.
Hämtade ut ett paket från Kappahl också. Nu har nog alla tre kids så dom klarar sig över sommaren!
Hej i onsdagen! Regnig onsdag så idag håller vi oss inomhus mestadels skulle jag tro. Behöver en sån dag. Med undantag för att lämna Elion på fritids. Han ska gå där som vanligt en dag i veckan när han är hos oss, om han vill. Det är ju Fs dygn så han hämtar honom för deras pappadygn sen. Jag somnade inte på mitt bästa humör igår för hjälp vad dagen var allt annat än lätt hehe. M gjorde det inte bättre heller, ord kan ju bli så fel och vi är båda rätt heta i temperamentet om man säger så. Skillnaden är att han glömmer snabbt och jag… Gör det inte ;). MEN ska försöka att tänka på allt som är BRA istället, vet att det brukar göra skillnad och idag ligger jag i alla fall inte minus på sömnen. Då brukar man orka mer. Mycket mer haha.
Önskar att förkylningen försvinner snart med så jag får lite egentid på gymmet igen! Längtar efter att stärka upp kroppen med bodypump. Ganska snart tror jag, det är rätt bra pass med tanke på att man styr själv hur jobbigt det ska vara. Har nu gått ner alla gravidkilon jag fick med Aston och väger exakt som jag gjorde för exakt ett år sen och hade 2 kg kvar av graviditeten med Idun. Så, 2 kg kvar till vikten som mitt ogravida jag! Bara att det ska ändras en del i kroppsammansättningen också, vill ha mer muskler. Längtar efter att känna mig stark! Eller starkare, är ju ingen bodybuilder direkt. För mig är det otroligt mycket viktigare än vikten, att kroppen orkar. Det är kroppen som är våra hem och som ska orka med ALLT vad vardagen och livet innebär.
För ett år sen tog jag denna bilden. Det var dagen vi officiellt blev husägare! Vi hade haft nycklarna ett par dagar men detta var dagen vi skulle till banken och skriva på alla papper.
Så mycket som har hänt sen dess! Både med huset och med familjen. En bebis till och ett bröllop senare. Hela framsidan ser annorlunda ut, även om det är väldigt mycket kvar. Entrén är ny, ytterdörren ny, djungeln på både fram- och baksida är borta. Garaget vitt, altan byggd, osv osv osv.