Idag blev det adventsfrukost efter min sköna sovmorgon. Första ljuset tänt!
Och nu åker jag och Lillebror i magen mot söndagsjobb. Graviditetsvecka 26 säger vi hej till idag!
106 dagar kvar till BF. Snart nere på tvåsiffrigt!
Fick sammandragningsrace i soffan innan, måste tänka på att gå saaakta. Alltid.
Har de senaste dagarna haft lite halsbränna kvällstid.
Är kissenödig ungefär precis heela tiden, han trycker på blåsan enormt.
Köpte andra järntabletter idag som ska vara snällare mot magen. Värt att testa!
Känns som brösten växer mer än magen, de gör fortfarande väldigt ont, spänner och sticker.
Lillebrors rörelser känns lite då och då under hela dagen och det är så MYS.
Detta är fortfarande min enklaste graviditet hittills, fysiskt sett.
Har börjat tänka mycket på förlossningen och livet med två (!) bebisar.
Min fina blus kommer från Mom2Mom som också kör Black Friday-erbjudanden idag.
Budgettips på klänning till magen (eller utan förstås) kommer här!
Och fler svar på era frågor kommer här:
Det kommer bli ganska exakt 5 år mellan våra barn. Man hör ju ofta om alla som skaffar barn tätt för att syskonen ska kunna leka ihop och bli täta. Nu är Idun fortfarande inte så gammal (så jag ställer frågan om några år igen haha) men kan du/ni ge oss lite positiva sidor med att ha några år mellan barnen?
Jag har alltid saknat ett syskon till Elion just för att han då alltid hade haft en kompis. Absolut, syskon bråkar en hel del också, men de leker ändå på ett sätt som jag som mamma inte riktigt kan göra. Så att Idun och A bara har ett åt emellan känns väldigt spännande – kommer det vara så bra med syskonlek som jag föreställt mig? Jag tror verkligen det! Sen leker Elion GÄRNA med Idun också, och de är så söta tillsammans att mammahjärtat smälter varje dag. Men det är ju inte så att hon kan hänga med ut på gatan och sparka boll direkt ;)… En annan fördel med barnen tätt, som jag aldrig har tänkt på innan men som M gjorde, är att man liksom slår ihop blöjperioden. Istället för att ha typ 5-6 år med blöjbyten om man kanske har 2-3 år mellan barnen, får vi nu kanske halva tiden. M tycker även att det ska bli skönt att slippa ”börja” om med allt annat också, nu får vi EN intensiv bebisperiod istället för två, men riktigt så tänker väl inte jag som fullkomligt älskar bebistiden och gärna drar ut på den och allt bebismys. Fördelen med att ha några år mellan barnen tycker jag är just att Elion är så stor att han ”klarar sig själv” och hjälper till såå mycket på sitt vis. Som att underhålla Idun om jag behöver duscha exempelvis. I slutändan tänker jag att 1 eller 6 år mellan barnen inte spelar någon som helst roll, det viktiga är att man lyssnar på vad man själv vill för när barnen sen är stora kommer det inte vara åldersskillnad som avgör hur nära de blir varandra.
Att få två barn så tätt tänker jag mig kan bli rätt utmanande. Har ni någon strategi eller liknande för att få det funka så bra som möjligt när lillebror väl är här eller tar ni det som det kommer?
Jag tänker på det mer och mer för varje dag haha, hur det kommer bli med två så små. Tänk om Lillebror till skillnad mot Elion och Idun blir en vakenpånattenbebis? Så att han är vaken på nätterna och sen när han vill sova vaknar Idun för att det är dag? Tror inte man kan ha någon strategi såhär på förhand eftersom alla bebisar är så olika, men jag hoppas såklart att det mesta kommer klaffa och att jag slipper vara vaken dygnet runt 😉
Hur löser ni den ekonomiska biten? Mammaledig, stuga, renoverar hus, bröllop i NY, alltid fina kläder, snart 3 barn… Hur tänker ni kring det och även sparande till barnen?
Vi har fortsatt ha en bra inkomst trots att jag varit student och föräldraledig eftersom jag aldrig har varit ”bara” föräldraledig eller ”bara” student – jag har alltid haft två jobb vid sidan om (bloggen och butiksjobb), och M tjänar bra. Jag har mer pengar nu när jag är föräldraledig än när jag studerar eftersom jag inte tar studielån (inte har behövt hittills i alla fall). Självklart hjälper det att vi inte har så stora lån i förhållande till vad vi äger – på vårt radhus som är värt över 3 miljoner har vi hälften i lån tack vare lägenheten vi bodde i innan. Så vi kan fortsätta att göra roliga saker, köpa saker, renovera och ändå spara. Spara tycker vi båda är jätteviktigt och vi har olika gemensamma sparkonton – till nöje, till renovering, till buffert. Sen köper jag det mesta till barnen och hemmet (typ inredning) från ”mina” pengar, medan han betalar (renoverings)grejer till stugan för hans. Självklart är det viktigt att även spara till barnen! Jag och F sparar till Elion och jag och M sparar till Idun och sen även till Lillebror förstås. Är det något jag vill bidra med till när mina barn stiger in i vuxenvärlden så är det med ett startskott som kan underlätta studietid exempelvis.
Vad tycker elion om skolan?
Han älskar den! Och jag märker att han behöver stimulansen! Han började på förskolan när han var 1 år och 10 månader men de sista åren, från när han var 4 ungefär, blev det allt tydligare att ”bara” förskolan inte var tillräckligt. Han behöver stimulansen som är nu – han lär sig, älskar läxor och hans energi kommer liksom under kontroll på ett annat sätt.
Ditt bästa tips på hur man får barn att sova, ni verkar ju verkligen ha lyckats med elion och idun!
Jag har verkligen inga tips för jag har inte gjort annat än att lyssna på barnen (kanske är ett råd i och för sig men det borde ju vara självklart kan jag tycka) och låtit dom sova på natten från första stund om det är det dom har velat. Vilket de har velat båda två, oavsett ålder och oavsett amning eller ersättning. Har väl bara ”tur” som har fått två bebisar som haft rätt dygnsrytm från början. Jag skulle aldrig någonsin väcka min nyfödda bebis på natten för att mata även om det är en del (ofta äldre) barnmorskor som tycker att man ska göra det. Mår bebisen bra och är frisk anser jag att det bara är att go with the flow. Självklart är det annat om bebisen är sjuk! Som Elion som hade infektion när han föddes och bodde på neonatal sina tio första dagar var det jätteviktigt att han åt var tredje timme för att pigga på sig och bli frisk så att vi kunde åka hem! Men sen när vi var hemma och han helt frisk slutade jag väcka honom på nätterna. Jag tror inte att man kan göra mer än att lyssna på bebisen, samtidigt som man är noga med rutiner. Jag håller stenhårt vid just ät- och sovrutiner för båda barnen för jag märker att de både sover bättre och blir gladare då. Enda gången jag ruckar på matrutiner ex är om det är sjukdom med i bilden, man kan såklart inte kräva att ett barn som är sjukt känner för att äta mat som vanligt utan behöver kanske bara välling eller glass just då (beroende på ålder och status).
Vilket är ditt favoritprogram?
Sen vi flyttade till radhuset har vi bara 1:an, 2:an, 4:an, 6:an och barnkanalen så vi kollar mest på Netflix. Men jag känner att jag saknar 3:an, 5:an och 11:an, och serier som Hollywoodfruar, Kardashians, Lyxfällan mfl mfl. Mitt huvud snurrar rätt bra mest hela tiden så jag tror att såna här ”skräp”serier passar mig rätt bra, så jag slipper tänka liksom. Just nu kollar jag på Jane the Virgin på Netflix, såå himla bra!
Vilken är din favoritfilm?
Oj det vet jag faktiskt inte! Har ingen film sådär som jag skulle kunna kolla på hundra gånger direkt, det var nog mer när jag var yngre. Men jag älskar kärlekskomedier!!
Tycker du fortfarande om Takida och Stiftelsen?
Ja då 🙂
En lite ytlig fråga hehe, men skulle du kunna tänka dig att bli blond igen?
Absolut! Men nu är fokus på att mitt hår ska växa sig långt igen och det är först nu som jag känner att det faktiskt börjar bli långt, och mår bra igen! Jag tappade mängder med hår när jag och F delade på oss (när jag mår dåligt mår mitt hår dåligt), så att bleka håret som jag gjort därefter har ändå inte varit det smartaste med tanke på att det sliter en del. Men nu börjar tjockleken komma tillbaka och när det är långt och helt återhämtat vill jag nog både skaffa ljusare slingor (kanske då inte helblond som sist) och klippa lugg. Tycker lugg är så snyggt men vill ha det till längre hår.
Hur har det gått med era husdjur? Lever dom ännu? De kan ju lätt bli lite som familjemedlemmar de där silverfiskarna annars;););)
Hahaha usch och fy! Vi sanerade ju huset medan vi var i New York och efter det har det blivit SÅ mycket bättre! Flera veckor därefter hittade vi massvis med döda silverfiskar överallt längs listerna framför allt, och nu ser vi bara någon enstaka här och var lite då och då. Vi tror att de inte kommer försvinna helt förrän vi storrenoverar och byter avlopp och sådär, för det verkar som att de finns i alla radhus runtom men försvinner först då. Den renoveringen innebär dock en kostnad på flera hundra tusen eftersom vi gärna vill göra mycket på en gång, bygga ut också, så det får vänta ett tag.
Hur gör/gjorde du för att sluta älta din uppväxt?
Jag skulle inte vilja säga att jag någonsin har ältat min uppväxt. Jag var mer bara tacksam för att få bli fri från den när jag flyttade hemifrån! Däremot har jag sörjt den massor och kommer nog alltid göra. Jag saknar den där barndomen och uppväxten som alla barn förtjänar, men jag tänker att jag på något sätt får återuppleva den nu genom mina egna barn istället.
Har du varit arg på din pappa att du inte kunnat bo hos honom istället?
Jag hade kunnat bo hos honom, men han bodde i en annan stad och med en så manulipativ mamma är det så jäkla svårt att ta steget ifrån. Min enda trygghet var ändå där. Men visst, såhär i efterhand önskar jag att jag hade haft bättre kontakt med min pappa så att jag hade pratat med honom. Han förstod inte hur hemskt det var.
Hur är det med Manges mamma, kommer ihåg att hon var sjuk (förstår om det e för privat)
Hon fick bröstcancer i samma veva som M fyllde 29 tror jag det var. En väldigt aggresiv sådan så hon har fått operera bort ena bröstet och en hel del lymfkörtlar i samma område. Förra året hade de först sagt att hon skulle få sluta med sin medicin, men när det närmade sig den stora dagen ville de istället att hon skulle fortsätta med medicinen i ytterligare fem år eftersom det skulle innebära en så stor risk för återfall om hon slutade. Den gör att hon mår jättedåligt, så jag beundrar henne för att hon orkar kämpa, men jag vet att hon gör det mycket för sin mans, sina barns och barnbarns skull. Världens bästa svärmor/farmor/mamma for sure!
Har en snart 5 åring å snart 1 åring. Pojkar och mina graviditeter var helt olika varann. Hur känner du vad de är för kön? Får bara en känsla? Häftigt ju:)
Ja det har bara varit en väldigt stark magkänsla varje gång. Sen är det ju lite kul att denna graviditet med Lillebror är väldigt, väldigt lik graviditeten med Elion, medan flickgraviditeten var heeelt olik och jag mådde pyton väldigt stor del av graviditeten. Så jag har visst tydligen typiska flick- och pojkgraviditeter 😉 Bikarbonattestet har även stämt!
För Elion är det viktigt att vara stark och om man frågar honom hur man är en bra kompis är så är svaret att man ska vara snäll. Tänk så viktigt det är att ge våra barn sunda och bra värderingar, det är ju trots allt vi som till stor del lägger grunden för hur de blir som vuxna!
Vi har varit ute på morgonprommis för att lämna bästa storebror på skolan och det var heelt vindstilla. Inte speciellt vanligt men väldigt, väldigt skönt. Idag är jag trött. Nattliga toabesök är boven men tack och lov så sov Idun bra inatt igen. Jag är bara jätteglad över att må så bra fysiskt som jag gör den här graviditeten! Ingen foglossning så länge jag inte går snabbt och det gör jag helt enkelt inte. Med Idun i magen vid samma tid kunde jag knappt gå till bussen utan att få ont ungefär. Så extra toabesök om natten är helt klart bättre.
Idag är planen att få med pappan i huset till IKEA tror jag. Ja när han har slutat jobbet alltså. Köpa adventsljusstakar och kanske sängbord?
I hissen upp mot MVC. ÄLSKAR min jacka från Babyshop! OCH handvärmaren från Jollyroom. Idag räckte det med bara händer, alltså inga vantar, och när jag sen behövde hjälpa Idun med något var det smidigt att bara ta ur handen och slippa av och på med vantar.
Allt var bra med Lillebror i magen. Och att få höra de små hjärtslagen, åh! 130-135 slag i minuten. SF-mått något under medel. Och barnmorskan bekräftade det ultraljudsjuksköterskan sa, att man inte känner sparkar som är inåt på samma sätt och det känner jag ju själv nu när han blivit större. Så hela jag är lugnare med tanken att han är lugn helt enkelt. Eller lugnare är han kanske inte nödvändigtvis då. Jag känner honom mycket mer nu men han sparkar mycket sällan utåt och det är är mer bök och stök och så några kickar på urinblåsan då och då. Älskade, älskade lillebror.
Vi hämtade upp Elion på hemvägen, åt mellis hemma och spelade spel medan Idun sov. Idag hade det varit premiär för skridskoåkning i skolan vilket hade gått jättebra. Han har bara åkt en gång per vinter de senaste två åren så det är coolt hur snabbt barn lär sig. När M kom hem var det dags att åka mot innebandyn! Sen kom vi hem till pappa och dottern som lagat middag. Lyx!
Kommentera (2)