Idag kan jag ha varit på den sämsta föreläsningen någonsin. Usch för den känslan, när det hade gett mycket mer att bara sitta själv och läsa. Men men, vi fick tillbaka duggan i alla fall – och jag klarade den!! Så lättad. 3 bonuspoäng på tentan innebär det och det känns som att det betyder, monstertenta är vad det kommer bli.
M och minisarna hämtade mig efter skolan (jag satt på bibblan en stund också) och sen åkte M vidare till stugan efter han släppt av mig och barnen hemma (vi hämtade Elion på skolan också).
Sen lånade vi bästa kompisen (Elions) och bakade lussebullar efter middagen. Väldigt uppskattat och oh så goda de blev. Kanske ska låta barnen göra alla, alla år haha. Spelar roll hur de ser ut, det är ju något galet charmigt med deras små skapelser också.
Bästa lilla hjälpredan! Alltså jag tror faktiskt inte det finns en 1-åring i hela världen som är så hjälpsam som hon är. Hon slänger blöjor, papper, ställer tillbaka skor i skostället (allt utan att man ber henne om det), blir nästan lite illa till mods när hon ser att något inte är på ”sin”plats. Vet inte om vi ska skratta eller bli oroliga emellanåt ;). Det är väldigt charmigt såklart men jag tänker också att eftersom hon är så ordentlig och samtidigt känslig, att vi måste vara väldigt försiktiga när vi ”säger till” henne. Det behövs liksom inte mycket för att hon ska bli ledsen. Utan att säga några namn har hon en storebror som det ibland känns som att vi tjatar hål i öronen på haha…
BÄSTA tisdagsaktiviteten for sure!
Nu sover de små och jag känner mig galet tacksam över det jag har dagar som dessa, när allt liksom bara flyter på. Och lite sugen på en lussebulle hihi. Sen tror jag faktiskt att det är dags att börja ordna med min julklapp till vår julklappslek. Vi firar julafton med Ms familj och då är alla vuxna med i en namndragning där man köper till den vars namn finns på lappen man drar. Kul samtidigt som julklappsköpandet minskas rejält.
Kram!
Åh vilken mysig kväll!
Vilken mysig kväll! Åh vilket litet charmtroll hon är Idun. En riktig liten lintott <3
Haha ja OM hon är!
Idun påminner om mig som barn sååå mycket, jag var på pricken som hon(förutom utseendemässigt, då jag var/är mörkhårig). Känns som att det är en ny version av mig, född av en annan kvinna.
Kan tillägga att jag idag som vuxen(23) är en social, väldigt rolig, otroligt envis och charmig tjej… så ni har att se fram emot. 
Min son är precis likadan. Glad o social o ordentlig till tusen. Men man får vara ytterst försiktig när det gäller tillsägelser. Skulle beskriva honom som känslig dvs lättkränkt, med hög integritet. Det handlar inte om känslighet som i att han gråter för minsta lilla. Utan mer att han blir så lätt kränkt o faktiskt sårad. En utmaning iom att han snart är 4 år o kanske behöver en tillsägelse då o då ? Har du läst om HSP? När jag insåg att både jag å sonen har det blev det mkt lättare att förstå sig på både honom och mig själv ?