Den här helgen för tre år sen var helgen då jag kom hem från en tripp till Helsingborg och fortsatte direkt ut med vänner här i stan. Och där mitt i vimlet vid baren under ljusslingor i taket framåt midnatt träffade jag M. Han som kom att bli Mannen i mitt liv. Jag funderar faktiskt på det ibland, om det hade blivit han och jag även om vi inte hade setts då? Det kan man ju aldrig veta, men jag vet att det var andra gången på ett halvår våra vägar möttes av en slump, denna mer än första gången, och även om det dröjde ett litet tag till innan våra vägar korsades för tredje gången och då för att vi själva bestämde det så tror jag ändå att just den helgen för tre år sen var ett steg mot att han och jag blev vi. Den där dejten en dryg månad senare blev helt enkelt tredje gången gillt.
Idag har vi haft ännu en härlig semesterdag tillsammans (den nästsista buhu) och jag känner mig extra tacksam för att det är honom jag delar mitt liv med. Han som får mitt hjärta att slå lite snabbare bara genom att möta min blick, han som är så snygg att jag inte kan sluta titta på honom, han som har de vackraste ögonen jag någonsin sett men också den vackraste själen jag någonsin mött, han som får mig att bli både trygg och känna mig självständig, han som alltid stöttar och peppar, han som jag inte vill leva utan, han som är mitt allt. SOM jag älskar honom.
Nu ska vi ut och måla i uterummet…… Undrar hur livet kommer kännas när det inte finns något mer att måla? Säkert ungefär som när vi inte har fler blöjor att byta haha.
Gud så fint inlägg
Gud så fint inlägg