Min morgon såg ut såhär. Semla och hallonbladste för att förbereda livmodern inför vad som komma skall. Bebis som bara sov en halvtimme trots att hon vaknade 06 (jag tror verkligen att sömn föder sömn eller vad man ska säga. Ju bättre mina barn har sovit på dagarna desto bättre på nätterna).
Jag har druckit hallonbladste båda tidigare graviditeterna så det känns dumt att bryta den trenden. Jag tror inte riktigt på att det startar en förlossning, men att det förbereder livmodern och kan leda till sammandragningar som tränar inför förlossningen. Det sägs även göra att man blöder mindre och läker snabbare bl a, och jag har efter båda förlossningarna återhämtat mig väldigt snabbt och bra. Säkert också för att jag inte har spruckit något, med Idun kändes det inte ens att jag hade fött barn bara ett par timmar senare, men det inre ska ju också läka.
När jag hade fött Elion blev jag rätt chockad över hur det kändes efteråt, efter förlossningen. Framför allt av eftervärkarna. Hade aldrig hört talas om det och blev nästan löjligförklarad av en barnmorska som sa att de minsann är värre om man är omföderska. Jaha!? Jag hade i alla fall väldigt onda eftervärkar redan första gången. Med Idun var de väldigt mycket värre men då fick jag tabletter för det redan från start och det underlättade massor. Sen att jag glömde bort eftervärkarna lite vid hemfärd och nästan svimmade av smärta när jag låg i sängen hemma när jag vaknade är ju något jag bär med mig till denna gång. Att be om råd för hur jag ska göra för att ha mindre ont. Den gången vet jag att barnmorskan sa att det kunde bli mycket jobbigare eftervärkar med tanke på hur de kämpade för att få ut moderkakan som inte riktigt ville lossna och det var säkert därför de gav mig tabletter direkt utan att jag bad om det, men den här gången vill jag vara förberedd på det oavsett hur förlossningen går. Jag är nog en sån som får jobbiga eftervärkar helt enkelt och då får man tänka utifrån det helt enkelt.
Är det något som blir enklare för varje barn och varje förlossning (enligt mig), så är det att man vet mer tycker jag. Känner sin kropp. Litar lättare på sin känsla över hur det är/bör vara/känns. Vet hur man tänker och vill ha det. Jag vill ha kontroll och veta saker, och att jag inte gjorde det med Elion som var första förlossningen var nog det som var svårast. Tycker absolut att man inför första förlossningen borde få mer info om tiden efter!
Jag gar brustit och blivit sydd ett antal stygn efter mina två förlossningar men ändå återhämtat mig fort. Har bara varit lite öm ett par dagar men inte känt av det nämnvärt. Eftervärkar hade jag inga efter första och bara lite efter andra. På BB ville de att jag skulle ta värktabletter i förebyggande syfte men de tog jag inte och behövde inte ta senare heller. Tror som du, att antingen har man väldigt ont av de, oavsett första eller andra, eller tredje eller så får man väldigt lätta eller inga eftervärkar. Hur som helst, lycka till!!
Det kan jag också tycka.. Och detta att man är i fokus i stort sett 9 månader sen känns det som dom bara glömmer bort än så det blev en chock med första barnet..
Mitt tips är att under de första dygnen regelbundet ta värkstillande i förebyggande syfte, så att du inte får toppar och dalar utan en jämn värkstillande våg.
Mina förvärkar har blivit värre för var barn, men ändå helt ok. Hoppas de ändå känns hanterbara för dig med Lillebror!
Kram
Tyckte att eftervärkar kändes som värkar. Dock inte de värsta värkarna, men helt klart värkar. 🙁
Jag snittades men tydligen har man eftervärkar ändå (jag trodde inte det innan). De där eftervärkarna plus det onda i snittet (och borttagandet av en cysta så de fick sy mer) var inte roligt. Fick smärtstillande men det hjälpte inte mycket.
Jag hade också brutala eftervärkar med första barnet och BM på BB bara ”Jaja, så illa kan det inte vara – ta en vetekudde”. De var seriöst värre än 90 % av förlossningsvärkarna. Andra barnet tog de för givet att jag skulle få ont efteråt och knölade i mig en massa smärtstillande men då var det inte alls lika illa…
Känner verkligen igen mig! Hade också hemska eftervärkar redan efter första förlossningen. Fick höra samma sak av bm, brukar bli värre. Andra var något bättre ändå (men tog tabletter var 4e timme). Tredje förlossningen kom värkarna kraftigt efter ett par timmar, knappt smärtlindrande hjälpte. Fick det sen, till och från, i många veckor. Allra värst de gånger hon ammade låånga stunder, kände verkligen hur livmodern drog ihop sig. Men tredje förlossningen var ändå den allra bästa, men var mkt nöjd med de tidigare också. Så avis att du har din förlossning framför dig! Stort lycka till!