I hissen upp mot MVC. ÄLSKAR min jacka från Babyshop! OCH handvärmaren från Jollyroom. Idag räckte det med bara händer, alltså inga vantar, och när jag sen behövde hjälpa Idun med något var det smidigt att bara ta ur handen och slippa av och på med vantar.
Allt var bra med Lillebror i magen. Och att få höra de små hjärtslagen, åh! 130-135 slag i minuten. SF-mått något under medel. Och barnmorskan bekräftade det ultraljudsjuksköterskan sa, att man inte känner sparkar som är inåt på samma sätt och det känner jag ju själv nu när han blivit större. Så hela jag är lugnare med tanken att han är lugn helt enkelt. Eller lugnare är han kanske inte nödvändigtvis då. Jag känner honom mycket mer nu men han sparkar mycket sällan utåt och det är är mer bök och stök och så några kickar på urinblåsan då och då. Älskade, älskade lillebror.
Vi hämtade upp Elion på hemvägen, åt mellis hemma och spelade spel medan Idun sov. Idag hade det varit premiär för skridskoåkning i skolan vilket hade gått jättebra. Han har bara åkt en gång per vinter de senaste två åren så det är coolt hur snabbt barn lär sig. När M kom hem var det dags att åka mot innebandyn! Sen kom vi hem till pappa och dottern som lagat middag. Lyx!
Älskade att höra hjärtslagen när jag var gravid, så fantastiskt. Och de gångerna som det var dags för ultraljud, där vi fick se vår lilla tjej var helt underbart. Skönt att höra att allt var bra.
När jag var gravid med Samuel (min första) så kände jag i stort sett aldrig några rörelser. Någon gång i veckan kunde jag känna honom. Mysigt det där att höra hjärtljuden.