Imorgon är det dags för en väldigt speciell vecka, det är dags för dagisstart! Imorgon kommer de på hembesök och på tisdag börjar inskolningen på riktigt. Jag ska inte ljuga och spela cool, jag är faktiskt nervös! Även om jag vet att det kommer gå jättebra, det tror jag verkligen. Är glad för att jag bara jobbar knappt 50 % så speciellt många timmar i veckan kommer det inte bli (jobbar ju dessutom helger) men helt ärligt önskar jag faktiskt samtidigt att jag skulle vara hemma med honom på heltid ännu längre. Ni får gärna tycka att jag är fjantig men det känns onaturligt att någon annan ska ta hand om vårt barn. Och samtidigt vill jag jobba som jag gör nu… Vet inte vad jag vill komma fram till riktigt men ja, det känns spännande, kul, nervöst, hemskt, konstigt och stort att min lilla kille har blivit så stor att det är dags för dagis! Elion, du var ju nyss nyfödd och liten? Jag vill pausa tiden med dig samtidigt som jag älskar att se dig växa och utvecklas och längtar efter allt vi kommer vara med om i framtiden. Tack för att just du kom till oss, jag älskar dig så mycket att jag ibland tror att mitt hjärta ska brista av all kärlek du innebär ♥.
Cirkus 1 år och 9 månader sen. Det stämmer att tiden går fort när man har roligt :-).
Kram&GodNatt
♥
Förstår att det kommer kännas konstigt och att det känns nervöst nu när han ska börja på förskola. Men du får se det som en stor utvecklingsmöjlighet för Elion istället. Och som du skriver så jobbar du ju bara 50 % så han kommer ju inte vara där JÄTTEMYCKET. 🙂 Såklart det är ovant, men jag lovar dig att det kommer gå galant och att du inte alls kommer känna att du ”försummar” honom för att du inte är hemma med honom längre. Ni kommer vänja er, både du och Elion. Lycka till! 🙂 Kramar!
Ohhh, jag vet precis hur det känns! Min dotter börjar imorgon, en veckas inskolning sen kör det igång på allvar! Jag återgår till studier, men nu bara på 75% men har redan börjat få ångest över vad som komma skall, plugg långt in på sena nätterna och långa dagar för henne på förskolan fast nu försöker vi få till det lite bättre så hon slipper allt för långa dagar. siktar på 5-6 timmar kanske något mindre till en början men vi får se. Hon kommer garanterat att stormtrivas, Det är väl så de flesta säger att det är vi föräldrar som skolas in! Och ja, att få vara hemma längre hade inte jag tackat nej till heller men vill plugga klart någon gång :/
Åh vad jag känner igen mig. Miltons inskolning börjar imorgon och samtidigt som jag är lite nervös så ska det bli så spännande!
Vi har inte riktigt möjlighet att hålla honom hemma mycket längre då sambon måste jobba och utbildning för mig drar igång nu snart. Men oj vad jag hade velat vara hemma ett år till ungefär, hade varit helt underbart och jag älskar att vara hemma med vår son…
Dock har jag hemstudier ett par dagar i veckan = korta dagis-dagar, och som längst går han 8,30-16 (två dagar i veckan) och hemma en dag i veckan med pappa, vilket känns ganska bra.
Dessutom tror jag att Milton kommer älska sitt dagis, precis som Elion säkert kommer älska sitt.
Lycka till med inskolningen! Datorn är jag himla nöjd med förresten, kramar!
åååh, känner igen mig! min Neo ska börja sin inskolning den 23 augusti, har superångest för allt, haha! inte direkt för att han ska vara där, för jag tror han kommer älska det, men för att jag ska jobba tvåskift och min Johan ska plugga i jönköping. känns som en dålig kombination, men min chef verkar inte gå med på annat.
jag tror det kommer gå bra, men visst känns det konstigt att ens lilla bebis är så stor nu..
Oh yes, jag kände likadant i början av året när det var dags för Simon… Kändes inte alls bra att nån annan skulle vara med mitt barn och uppfostra honom hela dagarna medan jag satt och gjorde jämförelsevis rätt så värdelösa saker.
Men den känslan gick över ganska fort faktiskt. Redan efter tre dagar hade Simon lärt sig massa nya saker och så fortsatte det. Han hade jätteroligt med sina nya kompisar där och jag fick lite mer egentid om dagarna (ja, gå på toa o äta i lugn o ro o träna på luncherna).
Man anpassar sig helt enkelt snabbt efter nya situationer, och tur är väl det.
Men jag måste fråga, hembesök!? Gör dagiset hembesök!??? Låter ju helt suveränt. Hur har de tid & pengar till det??
Förstår dig, precis. Vår son började dagis i mars och jag har fortfarande inte vant mig. Jag jobbar som undersköterska och jobbar inte mer än 75% vilket innebär att han har en snittid på 14 timmar i veckan. Helt underbart, men när det väl är dags att hämta är jag där snabbare än kvickt!
Vore helt underbart om man på något vis hade kunnat jobba OCH varit hemma-mamma!
Vi med barn har alla varit där eller kommer dit! Det är en ovan känsla i början men man kommer snabbt in i det! Elion kommer säkert tycka att det är kul. Han verkar vara en framåt och social kille med mycket leklust!
Jag jobbar själv i förskolan (just nu föräldraledig med nr2) och ser mängder med barn och föräldrar som startar! Oftast är det tuffast för föräldrarna! Men visa dig stark och trygg för Elions skull! Det kommer bli kanonbra till slut!
Lycka till!
Känner verkligen igen mig! Tycker inte att du är ett dugg fjantig, snarare frisk haha! Elin började färra veckan och det har gått superbra men ändå sitter man och stirrar på telefonen för att se om de ringer för att hon är ledsen. Men än så länge har hon skitit fullständigt i mig haha. Vinkat hej då i stil med ”kan du dra nångång” och sen bara sagt ”hej hej” och gått förbi mig när jag kommit för att hämta. Om man ser det lite som att det är nu skola och utbildning startar så går det lite lättare att lämna tycker jag. Inte som att någon tar hand om barnet medan jag har annat för mig.
Tror det kommer att gå prima ör er!!
Kramar!
Känner precis som du. Filip ska skolas in v 36 och jag har smått ångest saken gör det ju inte bättre nu när jag är en gravid hormonkossa:) kommer nog gråta flertal gånger innan man vant sig även om han nu bara ska va några timmar om dagen.sen får han ju Max va 15 timmar i v sen när liten har kommit:)
Nu har jag ett år kvar tills min lilla pojke kommer att börja på dagis men jag kan redan nu säga att jag kommer känna precis som du beskrivit!!
ÅÅ kunde lika gärna vara jag som skrev det där… Leo börjar dagis i september o jag har världens separationsångest!! Vet att han kmr få det såå bra o trivas, men mammahjärtat värker o jag tänker på om han frågar efter mamma/pappa o vi inte är där… men jag jobbar ju själv på dagis(ja använder faktiskt ordet dagis trots så många tycker man ska säga förskola) så jag vet ju att det kmr gå bra! Men är väl modersinstinkten som säger att det är ”fel” att lämna bort sitt barn! Men jag jobbar oxå bara halvtid, så får se det som Leo får några timmars lektid mitt på dagen ;o) Hoppas allt går bra för Elion!!
Herreminjehuuu (?) va snabbt tiden går. Jag minns när jag läste i din blogg att du var gravid…så hiimla roligt…Då hade inte jag en tanke på barn…Nu sitter jag här med världens sötaste skrutta..hon blev 6 månader i lördags. Tiden går så fort. Alla sa till mig när jag var gravid att jag skulle njuta av tiden..att den rann iväg..Det var verkligen sant…Vill inte att min tjej ska bli stoooor..kan de inte vara så här små föralltid? 😉
tack för en fin blogg
/trogen läsare
Jag känner likadant när det gäller dagis. Oliver börjar i september och det med både sorg, glädje och vånda som jag kommer lämna bort honom på dagarna. Det är bara tre dagar i veckan men jag vill ju ha honom hos mig hela tiden! Samtidigt vet jag att han kommer bli tillfredsställd mycket mera där på dagis.
Sjukt vad fort det har gått! Kommer typ ihåg när Elion föddes… Det är lite sjukt med bloggvärlden, man har som en relation till massor med folk som många inte ens vet att man existerar! 🙂
Kul att höra att det går bra på dagis iaf, har förstått att det är ett litet moment för päronen 😉
Kram!
Ja det är verkligen heeelt crazy! Vänner utan att ha träffats liksom, men det är ju ganska vanligt nuförtiden med alla nätsajter.
Jo, det är helt klart värst för mig skulle jag tro haha! Kramar