VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

TIPS I SMÅBARNSBUBBLAN

lovebyemelie_evelina-magnus018


På Brooklyn Bridge, kvällen innan vår bröllopsdag. Med miniminiAston i magen. Är evigt tacksam för de fina fotona som Emelie / Love by Emelie tog på oss i dagarna två.




Har väääldigt lite tid över till att läsa andra bloggar för tillfället men ibland så. Läste i alla fall Nisses lista över 9 steg till att undvika skilsmässa under småbarnsåren. Värt att läsa och jag skriver under på alla punkter! Det är nog väldigt bra att ha några såna här punkter i alla barnfamiljer. Vi har det! Att pussas ofta och att ha dejtkvällar t ex. Något jag personligen behöver jobba på är att inte ta allt så allvarligt. Det kan kännas som hela världen just då om man inte fått sova och barnen har varit sina gnälligaste jag men när jag vaknar dagen efter kan jag själv tycka att jag överreagerade hehe.


När man får barn slutar man ha 100% tid till varandra (ja utöver jobb, vänner, träning etc) och de där första åren med bebis i fokus är det lätt att glömma bort att man också har en parrelation att ta hand om. Det är farligt! Det är ju ändå den relationen man vill ha kvar sen även när barnen är stora och hellre vill vara med kompisar än hemma med mamma och pappa. Alla relationer kräver underhåll. Det krävs att man pratar, lyssnar och förstår. Jag har nämnt det tidigare, att jag tror att jag och M har haft lite hjälp på traven när vi blev gravida efter bara 9 månader tillsammans. Vi var dökära och den där första förälskelsen har liksom spätts ut och räckt så mycket längre eftersom vi inte riktigt har hunnit med varandra på det sättet man gör om man bara har tid för varandra. Lite reservbränsle kan man kanske säga haha. Samtidigt som det också varit lite svårt att behöva pausa på den förälskelsen för att tiden och orken inte alltid riktigt finns med två bebisar. Tålamod har aldrig varit min starka sida, men jag har verkligen insett att det gäller att ha just det. Ha tålamod och bli ett team med sin partner. Se varandra som just par och inte bara vara mamma och pappa. Jag vet att det är M jag vill vara med i resten av mitt liv. Jag vet att vi kommer prövas en hel del de närmsta åren. Såklart framför allt närtid eftersom småbarnsåren ÄR speciella. Intensiva. Och alldeles, alldeles underbara. Jag vill ändå tänka att just den här tiden, med huset fullt och schemat likaså kommer vara den BÄSTA i våra liv när vi sitter där gamla och grå med femton barnbarn (haha ja man kan väl få drömma). Det är tillsammans med M jag skapar det här. Det är han jag vill dela allt med. Det är vi, han och jag, som ska stå där tillsammans och kära även när barnen flyttat hemifrån. Då kan det vara värt att ha några punkter som man tycker är viktiga för att det ska bli verklighet.


Kommentarer


  1. Frida 15 juni, 2016 on 18:37 Svara

    Hej Evelina. Även om jag ännu inte har barn, (blir mamma i augusti) kan jag förstå tuffheten med två småttingar.
    Du som har fött hela tre gånger. Vad önskar du att du hade vetat om första gången du födde? Tänker på sådant du inte fick information kring eller läste dig till. Intressant att veta och på det viset få kanske lite tips.
    Tack på förhand!

    • Alexandra 15 juni, 2016 on 19:22 Svara

      Att allt inte är rosa moln utan jäkligt tufft! Önskade någon sa det till mig så jag mentalt var mer inställd på det. Allteftersom tiden går blir det lättare, mentalt. Sedan är det heeeeeeelt fantastiskt med ett eget barn. Inget i världen som slår det?

    • Evelina 15 juni, 2016 on 19:59 Svara

      Menar du kring förlossningen? Jag önskar att någon hade sagt till mig att det är mer än förlossningen som kan vara jobbig. Dagarna efter! Jag har haft hemska eftervärkar med alla tre (även om det var värst andra gången för tredje gången var jag förberedd och bad om morfintablett som komplement direkt) och SOM man blöder dygnet efter. Jag blev faktiskt chockad över det! Med Elion fick jag lite skavsår även om jag inte behövde sy, men det sved otroligt när jag kissade första dagarna. Så tips från mig kring det är att använda handduschen första gången du kissar efteråt för att känna efter hur det känns – om det svider. Och när man ska göra nummer två första gången – håll emot framtill med toapapper för att minska trycket ;). Och att amma, det är riktigt kämpigt i början! Jag trodde nog att det bara skulle komma av sig självt liksom men det är en hel del jobb och meck innan det fungerar. Nu låter det kanske jättetufft MEN allt blir lättare att ta när man har sin alldeles nyfödda bebis hos sig…. Bästa känslan i världen!! Och när jag var förberedd på det med Idun och Aston var det inte alls lika jobbigt. För mig har det stämt att det blir lättare för varje barn. Är nästan lite avis på dig som har det framför dig hihi. Kram och lycka till!

      • Frida 16 juni, 2016 on 06:31 Svara

        Tack för informationen. Precis, jag menade förlossningen. Jag skyller på gravidhjärna att jag inte var mer tydlig. ? En del var nytt för mig i det du skrev. Bra att ha med sig. Känns ändå bra att du säger att du är nästan avis på mig. ? Jag längtar så efter min lilla plutt men är rätt rädd för den enorma smärtan när man ska födda. Men vill födda vaginalt och tror allt kommer ordna sig. Önskar er en fortsatt fin sommar. Tack för fin inspiration. Kram

        • Evelina 16 juni, 2016 on 07:34 Svara

          Jag var också rädd för smärtan första gången, jag menar man veeet ju inte alls hur det känns innan man gjort det. Och det gör riktigt ont. Det jag tog med mig från förlossningen med Elion var hur viktigt det var med andningen! Att fokusera på den i VARJE värk och tänka i varje värk att nu är jag ett steg närmre att få möta bebisen. Men som sagt, jag och många med mig väljer ju att göra det igen och det säger ju rätt mycket ;). Hoppas du får en enkel och komplikationsfri förlossning! Du verkar ha rätt inställning, det kommer bli bra på något sätt och man ska nog vara öppen för just det, att man kan inte bestämma innan exakt hur det ska se ut :). Kram!

          • Frida 16 juni, 2016 on 15:33

            Tack, och tack snälla för att du tar dig tid att svara i familjelivet. Kram

  2. Frida 15 juni, 2016 on 18:37 Svara

    Hej Evelina. Även om jag ännu inte har barn, (blir mamma i augusti) kan jag förstå tuffheten med två småttingar.
    Du som har fött hela tre gånger. Vad önskar du att du hade vetat om första gången du födde? Tänker på sådant du inte fick information kring eller läste dig till. Intressant att veta och på det viset få kanske lite tips.
    Tack på förhand!

    • Alexandra 15 juni, 2016 on 19:22 Svara

      Att allt inte är rosa moln utan jäkligt tufft! Önskade någon sa det till mig så jag mentalt var mer inställd på det. Allteftersom tiden går blir det lättare, mentalt. Sedan är det heeeeeeelt fantastiskt med ett eget barn. Inget i världen som slår det?

    • Evelina 15 juni, 2016 on 19:59 Svara

      Menar du kring förlossningen? Jag önskar att någon hade sagt till mig att det är mer än förlossningen som kan vara jobbig. Dagarna efter! Jag har haft hemska eftervärkar med alla tre (även om det var värst andra gången för tredje gången var jag förberedd och bad om morfintablett som komplement direkt) och SOM man blöder dygnet efter. Jag blev faktiskt chockad över det! Med Elion fick jag lite skavsår även om jag inte behövde sy, men det sved otroligt när jag kissade första dagarna. Så tips från mig kring det är att använda handduschen första gången du kissar efteråt för att känna efter hur det känns – om det svider. Och när man ska göra nummer två första gången – håll emot framtill med toapapper för att minska trycket ;). Och att amma, det är riktigt kämpigt i början! Jag trodde nog att det bara skulle komma av sig självt liksom men det är en hel del jobb och meck innan det fungerar. Nu låter det kanske jättetufft MEN allt blir lättare att ta när man har sin alldeles nyfödda bebis hos sig…. Bästa känslan i världen!! Och när jag var förberedd på det med Idun och Aston var det inte alls lika jobbigt. För mig har det stämt att det blir lättare för varje barn. Är nästan lite avis på dig som har det framför dig hihi. Kram och lycka till!

      • Frida 16 juni, 2016 on 06:31 Svara

        Tack för informationen. Precis, jag menade förlossningen. Jag skyller på gravidhjärna att jag inte var mer tydlig. ? En del var nytt för mig i det du skrev. Bra att ha med sig. Känns ändå bra att du säger att du är nästan avis på mig. ? Jag längtar så efter min lilla plutt men är rätt rädd för den enorma smärtan när man ska födda. Men vill födda vaginalt och tror allt kommer ordna sig. Önskar er en fortsatt fin sommar. Tack för fin inspiration. Kram

        • Evelina 16 juni, 2016 on 07:34 Svara

          Jag var också rädd för smärtan första gången, jag menar man veeet ju inte alls hur det känns innan man gjort det. Och det gör riktigt ont. Det jag tog med mig från förlossningen med Elion var hur viktigt det var med andningen! Att fokusera på den i VARJE värk och tänka i varje värk att nu är jag ett steg närmre att få möta bebisen. Men som sagt, jag och många med mig väljer ju att göra det igen och det säger ju rätt mycket ;). Hoppas du får en enkel och komplikationsfri förlossning! Du verkar ha rätt inställning, det kommer bli bra på något sätt och man ska nog vara öppen för just det, att man kan inte bestämma innan exakt hur det ska se ut :). Kram!

          • Frida 16 juni, 2016 on 15:33

            Tack, och tack snälla för att du tar dig tid att svara i familjelivet. Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna